De flesta skärmtekniker som är på väg ut dras med tekniska problem som försenar dem och gör dem onödigt dyra. Oled har visserligen ett par sådana också, men dess främsta problem handlar mer om licenser och patent. Delar av tekniken ägs nämligen av Eastman Kodak som vill ha ut licenspengar på varenda skärm som använder tekniken. Hittills har det inte varit något större liv om saken, men med större produktion av rejälare skärmar kan det bli problem.


Oled enkelt förklarat


Flubberskärmen

Oledteknikens främsta egenskap är att skärmen blir platt, ruskigt platt. Sony visade upp en 27-tummare med full hd-upplösning på CES i år som, inklusive ram, endast var fem millimeter ”tjock”. Lillebrodern med bara vanlig hd-upplösning och en storlek på 11 tum ska börja säljas i liten skala redan i år för ungefär 7 000 spänn, med största sannolikhet dock inte i Sverige.

Tekniken används redan i ett gäng mp3-spelare och mobiltelefoner, mest känd har den nog blivit genom Optimus-tangentbordet som har oled-skärmar på samtliga tangenter.

Utöver att den är väldigt strömsnål så går den även att applicera på en mängd olika material, vilket betyder att du kan ”skriva ut” en skärm på en plastfilm och således ha en böjlig skärm. Responstiden ligger på 0,01 millisekund och såväl ljusstyrka som kontrast kan bli bättre genom oled jämfört med lcd. Dessutom drar den mindre ström vilket alltid är välkommet.

Nackdelarna då? Utöver licenstrubbel finns det en stor nackdel, storleken. Sony visade som sagt att det inte är några problem att knöla in hur många pixlar som helst på en skärm, men bara på 27 tum. Dessutom skulle den stackars 11-tummaren kosta lika mycket som en schyst 32-tummare gör idag. Även NEC:s produktchef Dick Bender tvivlar på att tekniken blir speciellt stor, i alla fall inom tv-området.
- Sed verkar ligga helt på is, Fed också. Oled har sina enorma problem med att få upp storleken så om någon av de här teknikerna ens blir verklighet som tv-skärmar kommer det först vara om flera år och då långt under den nivå som lcd och plasma kan ge oss då.

Mer akut än storleksproblemet är livslängden. Hos mindre apparater som mp3-spelare brukar det inte vara ett problem då de byts ut rätt ofta, men för en tv är det annorlunda. Den typiska livslängden för oled-skärmar är runt 5000 timmar, medan en plasma normalt ligger på 60 000 timmar. Varianter av oled-tekniken har lyckats dra upp livslängden till 20 000 timmar, men fortfarande ligger de långt efter plasma och lcd.

I morgon kommer sista delen i vår serie om framtidens tv-tekniker. Vi har precis vant oss vid att snacka om hdtv. Vad som väntar runt hörnet på den fronten kan sammanfattas i ett prefix: Ultra.





Den här artikeln är en del av en serie kallad...
FRAMTIDENS TV:

del 1: Framtiden för lcd och plasma
del 2: Så funkar fed & sed
del 3: Bakprojektion och laser
del 4: Oled
del 5: Ultra-hd är grejen