Ibland får en telefon ett smeknamn som sätter sig, oavsett om luren i sig faktiskt heter det när den kommer ut. HTC har haft Excalibur, Blue Angel, Raphael och så vidare som sedan i butik haft en obegriplig mängd siffror eller bara ett tråkigare namn.

Nokia 5800 är Tube, vare sig finnarna vill eller inte och därför struntar vi helt sonika att använda det officiella namnet framöver.

Tube är Nokias första pekskärmstelefon på ett par år och den första som vänder sig till massmarknaden snarare än någon liten nischad businessliga.

Här är det det pinfärska Series 60 version 5 (som vi hädanefter kallar Series 60 touch) som finns under skalet och erbjuder ett pekskärmsgränssnitt som är anpassat för både fingrar och pekpenna.

Samma men olika
Till en början är det alltså mycket nytt som ska läras in med Tube, i alla fall på ytan. Från startskärmen finns tydliga genvägar till några förvalda program, en sökfunktion, kontakter och nummerbrickan för att ringa. Klickar du på klockan dyker tid och larmfunktionen upp.

Klickar du någon halvcentimeter längre ner, på datumet, rullar en menylist upp med genvägar till kalendern och profilinställningar. Det tar dock inte slut där, mellan röd och grön lur sitter knappen för huvudmenyn, vilket känns uppenbart och logiskt.

Ovanför skärmen sitter något som till en början liknar en lysande Xpressmusic-logga. Visserligen är det just det, men klickar du på den dyker ännu en rullist upp, den här gången med genvägar till mediafunktioner. Sammantaget blir det ganska överväldigande till en början och medan vi lär oss uppskatta genvägarna alltmer efter en stunds användning så känns det lite för mycket och inte alltid så logiskt (som alltid med Series 60 alltså).

Väl inne i huvudmenyn rullar det däremot på som vanligt. En hel del skillnader finns från den pekskärmslösa versionen, men på det stora hela är skillnaden ungefär som den mellan Nokias N- och E-serie där det mest handlar om att programmen lagts på olika ställen.

Att konfigurera gränssnittet efter eget behag och allmänt handhavande blir, som alltid med pekskärm, ruskigt mycket mer logiskt och lätthanterligt än med knappar.

Plektrum som pekpenna
Efter någon dag med gränssnittet är vi kompisar med det, men hur funkar telefonen i sig? Nummerinmatning och sms-skrivande med T9 funkar över all förväntan. Känner du för det så finns det två storlekars qwerty-tangentbord att röra sig med på skärmen, ett som funkar med lite god vilja och små fingrar, och ett för pekpennan (eller miniplektrumet som följer med som alternativ pekpenna, grym detalj!).

Handskriften fungerar riktigt bra och ska enligt uppgift lära sig din handstil allt eftersom, något vi inte hann testa under den här perioden.

I övrigt finns förutsättningarna för det mesta i luren; wlan, gps, hörlursuttag, en någorlunda okej tremegapixelkamera och ett kraftfullt operativsystem. Det vi saknar än så länge är både första- och tredjepartsstöd på programfronten, som Sportstracker från Nokia eller det digra utbudet av allsköns program från olika utvecklare världen över.

Samtidigt kändes widgetupplägget i betan av den kommande N97 ytterligare ett steg mer logiskt än Tubes gränssnitt, och det är antagligen framåt releasen av den telefonen senare i år som även Tube kan blomma ut när det gäller utbyggnadsprogram.

Men fram till dess är Tube, den fetaste Iphonedödaren hittills. Ja, till och med bättre än LG:s Renoir trots att kameran halkar efter.



+
Bra gränssnitt
Cool pekpenna (miniplektrumet)

-
Nytt gränssnitt ger tomt på programfronten
Lite överväldigande gränssnitt i början

=
Hittills: The Iphonedödare

Form/design 8
Ljudkvalitet 8
Funktioner 7
Användarvänlighet 8
Prisvärde 7

Totalt: 8