Sagan om Android började för tre år sedan. Redan innan den femte november 2007, när operativsystemet Android och dess bakomliggande samarbetsorganisation Open handset Alliance presenterades, hade det snackats ett tag om en Googlemobil. Påhittade konceptskisser samsades med det faktum att flertalet av Googles tjänster letat sig ut i telefoner från de flesta tillverkare under året. Googletelefonen var på gång, men på vilket sätt visste vi konsumenter inte eftersom Google själva inte gjort speciellt mycket hårdvara tidigare.


Världens första Androidmobil heter HTC G1.

Frågorna besvarades delvis i och med presentationen av Open Handset Alliance. Det handlade nämligen inte bara om Google, utan stora operatörer samsades med chiptillverkare och mobiltillverkare under alliansflaggen. Däremot presenterades inget fysiskt samtidigt, utan det skulle ta nästan ett år innan den första produkten såg dagens ljus: HTC G1.

Trög start
Efter G1 var det knäpptyst i ett halvår. Alla inblandade tillverkare i alliansen lovade att de hade lurar på gång och det att innan 2009 var slut skulle finnas 15-20 Androidbestyckade telefoner ute på marknaden. Men efter HTCs andra Androidlur, Magic, började det så sakteliga röra på sig, och under förra hösten släpptes det en hel del lurar och takten har bara ökat under 2010. I början av året släpptes även Nexus One från Google själva. Telefonen är tillverkad av HTC, men säljs via Google och är idag den mest renodlade Googletelefonen som finns på marknaden. Dock slutade luren tillhandahållas under juli månad.

Öppet

Men utvecklingen av de fysiska produkterna är bara en del av det intressanta bakom Open Handset Alliance och Android. Där syns tillverkarna, medan chiptillverkare arbetar i bakgrunden med samma sak. I USA syns mobiloperatörerna eftersom de alltid varit tätt knutna till mobilerna som säljs. I mitten av dessa finns mjukvaruutvecklare och tjänsteföretag, där Google själva är de som syns mest. Medan Android är ett program med mestadels öppen källkod och baserat på Linuxkärnan uppdateras de vitala delarna med jämna mellanrum från alliansens sida.

När vi tittade närmare på Android förra året hade precis version 1.5, Cupcake (Google döper alla uppdateringar efter bakverk och efterrätter), släppts och sedan dess har vi sett inte mindre än fyra stora uppdateringar av systemet. Donut (1.6) snabbade upp systemet och fixade en hel del småuppdateringar, Eclair (2.0 och 2.1) snyggade upp gränssnittet, fixade exchange-stöd och möjliggjorde multi touch. Den senaste uppdateringen, Froyo (2.2), snabbade upp hanteringen av appar rejält och gav stöd för Flash. I slutet av året ska nästa version, Gingerbread, dyka upp.

Samtidigt som det givetvis är välkommet att ett operativsystem uppdateras i rasande takt har det också inneburit en hel del problem. Vissa appar fungerar bara med senare versioner av operativsystemet, och det är en ständig cirkus när nya modeller ska släppas - när ska de uppdateras, och kommer de ens att uppdateras till aktuell version av systemet? Fragmenteringen av versionerna är Androids största problem vid sidan av den ofullständiga programbutiken.

Google dissar världen

Det stora med Android är dess programbutik Market. Vid en första anblick fungerar den på samma sätt som Apples App Store, som rönt mycket uppmärksamhet sedan den lanserades. Men det finns två betydande skillnader. Först och främst handlar det om appar som kostar pengar, vilket endast ett fåtal länder där Android lanserats faktiskt kan komma åt. Detta sägs bero på att betaltjänsten Google Checkout måste vara aktiverad i respektive land och att de lokala förhandlingarna för detta tar tid.

Summa summarum är att vi svenskar och ungefär fyrtio andra länder i världen är helt och hållet blockerade från den fullständiga versionen av Market. Det har lett till en rad fulhack, sidolösningar och helt enkelt att många utvecklare väntar med att släppa sina appar tills Google får ordning på betalningen på lite mer global nivå.

Den andra skillnaden är öppenheten. Medan appar i många andra programbutiker genomgår såväl testning som validering saknar Android Market nästan helt något sådant. Det gör i många fall att nya appar eller nya versioner kommer ut fortast på Android Market, men också att det finns en hel del sönderbuggade appar, appar för olaglig nedladdning av material och potentiellt även fejkappar med dolda virus.

I praktiken betyder det dock en hel del frihet för användaren. Tycker du att den inbyggda webbläsaren suger? Tanka ner en ny. Missnöjd med funktionerna i musikspelaren? Det finns en hel hög alternativ att tillgå.

Snart vuxen
Medan Android ständigt växer som plattform och allt fler väljer att skaffa sig en Androidtelefon växer alltså problemen med en ofullständig programbutik och fragmenteringen mellan olika versioner av systemet. Samtidigt har mycket kommit att handla om vad respektive tillverkare gör med sina telefoner. Dessa ger ofta en hel del extra funktionalitet utöver Androids grundfunktioner och dessutom ett helt nytt utseende.

HTC gjorde sig kända för att vara först ut med ett egendesignat skal till Androids gränssnitt, vilket har uppdaterats under året och fortfarande ger en av de mest kompletta upplevelserna. Men det stora fokuset på integrering med sociala medier blev snabbt standard hos varenda tillverkare, och nu gör de flesta av dem ungefär samma sak på det området, men med olika namn för det hela. Friendstream heter det hos HTC, Timescape hos Sony Ericsson, och Social Hub är Samsungs namn på det till exempel. Kort och gott kopplar du ihop telefonboken med ditt Twitter- och Facebook-konto och kan sedan samla alla uppdateringar från en person under en och samma post.

Men skalen ger också extra funktionalitet. Sony Ericsson satsar hårt på hemmamarknaden och har numera Spotify specialintegrerat i sitt gränssnitt och förhandstillgång till Viasats mobila tv-tjänst. Samsung i sin tur ger en öppning på problemet med Android Market genom att lansera sin egen programbutik Samsung Apps och så vidare.

Utöver den snabba utvecklingen på mobilfronten har Google lanserat Google TV som kort kan förklaras som Android som mediahubb för allt du konsumerar på din tv. Dessutom har ett par tablets, eller läsplattor, presenterats med just Android under skalet och med tanke på hur populär Apples Ipad blivit sedan lanseringen lär marknaden snart svämma över av Androidbestyckade läsplattor.

Styrkan hos Android ligger således i öppenheten och enkelheten i att anpassa systemet efter olika behov och plattformar, men samtidigt ger det en spretighet som kan skada plattformen. Nu har det gått lite mer än ett år sedan Android på allvar släpptes lös till oss konsumenter här i Sverige och medan utvecklingen varit extremt positiv är det dags att Google och de andra i Open Handset Alliance börjar dra lite i tyglarna för att deras skötebarn inte ska springa iväg helt.

Fakta


Mobiloperatörer
China Mobile
KDDI Corporation
NTT DoCoMo
Sprint Nextel
T-Mobile
Telecom Italia
Telefónica
Vodafone
Softbank
China Unicom

Mjukvaruföretag
Ascender Corporation
eBay
Esmertec
Google
LivingImage
Myriad
NMS Communications
Nuance Communications
PacketVideo
SkyPop
SONiVOX
SVOX
NXP Software

Gränssnittsutvecklare
Aplix
Noser Engineering
The Astonishing Tribe
Wind River Systems
Borqs
Omron Software
Teleca
Sasken Communication Technologies Limited

Hårdvarutillverkare
Audience
Broadcom Corporation
Intel Corporation
Marvell Technology Group
Nvidia Corporation
Qualcomm
SiRF Technology Holdings
Synaptics
Texas Instruments
AKM Semiconductor
ARM
Atheros Communications
EMP
MIPS Technologies

Mobiltillverkare
HTC
LG
Motorola
Samsung Electronics
ASUSTek
Garmin
Huawei Technologies
Sony Ericsson
Ericsson
Toshiba
Dell
Acer
ZTE Corporation