Av
Med tonvis av musik och filmer på hårddisken är det önskvärt att kunna spela upp dem på tv:n utan problem. En mediaspelare kan vara en bra lösning, och nu har Sony sent omsider gett sig in på den marknaden med sin SMP-N100.
Det är en liten och smidig spelare som går helt i svart, och rätt placerad i tv-bänken märks den knappt. Kontaktuppsättningen på baksidan är inte direkt imponerande, men det finns i alla fall hdmi, komponent samt en optisk ljudutgång. Menysystemet påminner en hel del om det som finns i PS3:an, det är bara inte lika fullödigt. Dessutom är det ibland ganska långsamt och hängde sig vid flera tillfällen under testet.
Hittar inte servrarna
N100 spelar upp filer från en DLNA-källa – trådlöst eller med kabel – eller via usb. Det visar sig dock att DLNA-stödet inte verkar vilja kicka in riktigt, spelaren vägrade hitta våra Twonky- och Tversity-servrar. Media Player dök upp efter ett par dagar och den enda som hittades direkt var Sonys egen Vaio Plus. Väl upphittade lyckades N100 dock tappa kontakten med dem hela tiden, ibland mitt under uppspelningen. Detta oberoende av om vi körde trådlöst eller med kabel.
Enligt specifikationerna är filstödet i N100 rätt okej, men det ska visa sig att det inte riktigt är sant. Först och främst upptäcker vi snart att filstödet skiljer sig beroende på hur vi väljer att spela upp filen. När vi pluggar in en hårddisk med alla film- och musikfiler direkt i uttaget på mediaspelarens front borde det ju funka klockrent, men det gör det inte. Det mesta i bildväg fungerar utan problem, men av någon anledning fungerar inte ljudet på många av vår filer just när vi spelar upp via usb.
Ansluter vi däremot till en DLNA-server över nätverket tolererar spelaren av någon anledning betydligt fler ljudformat, varför vet vi inte riktigt. Enligt specifikationerna ska till exempel wmv-filer bara fungera via usb, men då fungerar inte ljudet vilket det å andra sidan gör när vi strömmar från datorn. Så står det inte i manualen. Vi kan också konstatera att det saknas stöd för skyddat material och att lossless-stödet är riktigt dåligt. Undertexter fungerar dock bra, medan iso-filer och andra arkiv inte accepteras.
Sega gratistjänster
Sony har byggt in en hel del gratistjänster för video och musik, varav åtminstone appen med videomaterial från tidernas alla fotbolls-VM är bra. Men dessa tjänster är fruktansvärt långsamma att använda, vilket gör dem mer eller mindre obrukbara.
Sammanfattningsvis är detta en riktig skräpprodukt. Tanken är god, men genomförandet är slarvigt och ogenomtänkt och det finns betydligt bättre sätt att spendera sina pengar på.
+
Snygg och smidig.
-
Dåligt filstöd.
Hittar inte DLNA-servrarna.
För dyr
=
Om den hade levererat det som Sony säger att den ska hade den varit medioker. Nu är den inte ens det med sitt bristfälliga filstöd och märkliga DLNA-beteende.
BETYG
Form/design 7
Funktioner/formatstöd 3
Användarvänlighet 5
Prisvärde 3
Totalt: 4
Det är en liten och smidig spelare som går helt i svart, och rätt placerad i tv-bänken märks den knappt. Kontaktuppsättningen på baksidan är inte direkt imponerande, men det finns i alla fall hdmi, komponent samt en optisk ljudutgång. Menysystemet påminner en hel del om det som finns i PS3:an, det är bara inte lika fullödigt. Dessutom är det ibland ganska långsamt och hängde sig vid flera tillfällen under testet.
Hittar inte servrarnaN100 spelar upp filer från en DLNA-källa – trådlöst eller med kabel – eller via usb. Det visar sig dock att DLNA-stödet inte verkar vilja kicka in riktigt, spelaren vägrade hitta våra Twonky- och Tversity-servrar. Media Player dök upp efter ett par dagar och den enda som hittades direkt var Sonys egen Vaio Plus. Väl upphittade lyckades N100 dock tappa kontakten med dem hela tiden, ibland mitt under uppspelningen. Detta oberoende av om vi körde trådlöst eller med kabel.
Enligt specifikationerna är filstödet i N100 rätt okej, men det ska visa sig att det inte riktigt är sant. Först och främst upptäcker vi snart att filstödet skiljer sig beroende på hur vi väljer att spela upp filen. När vi pluggar in en hårddisk med alla film- och musikfiler direkt i uttaget på mediaspelarens front borde det ju funka klockrent, men det gör det inte. Det mesta i bildväg fungerar utan problem, men av någon anledning fungerar inte ljudet på många av vår filer just när vi spelar upp via usb.
Ansluter vi däremot till en DLNA-server över nätverket tolererar spelaren av någon anledning betydligt fler ljudformat, varför vet vi inte riktigt. Enligt specifikationerna ska till exempel wmv-filer bara fungera via usb, men då fungerar inte ljudet vilket det å andra sidan gör när vi strömmar från datorn. Så står det inte i manualen. Vi kan också konstatera att det saknas stöd för skyddat material och att lossless-stödet är riktigt dåligt. Undertexter fungerar dock bra, medan iso-filer och andra arkiv inte accepteras.
Sega gratistjänster
Sony har byggt in en hel del gratistjänster för video och musik, varav åtminstone appen med videomaterial från tidernas alla fotbolls-VM är bra. Men dessa tjänster är fruktansvärt långsamma att använda, vilket gör dem mer eller mindre obrukbara.
Sammanfattningsvis är detta en riktig skräpprodukt. Tanken är god, men genomförandet är slarvigt och ogenomtänkt och det finns betydligt bättre sätt att spendera sina pengar på.
+
Snygg och smidig.
-
Dåligt filstöd.
Hittar inte DLNA-servrarna.
För dyr
=
Om den hade levererat det som Sony säger att den ska hade den varit medioker. Nu är den inte ens det med sitt bristfälliga filstöd och märkliga DLNA-beteende.
BETYG
Form/design 7
Funktioner/formatstöd 3
Användarvänlighet 5
Prisvärde 3
Totalt: 4
Av
Av
Av
Av
