Det här är del 1 i M3:s special om patentkriget. Läs även de övriga delarna:
Patentkriget del 2: Därför har vi patentkrig
Patentkriget del 3: Så fungerar ett patenttroll
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
Under våren och sommaren 2011 händer något märkligt i teknikvärlden. Branschjättarna Apple och Microsoft – vanligen bittra konkurrenter – glömmer för en stund sina oenigheter för att (tillsammans med andra teknikjättar) göra affärer. Deras ärende är uppköpet av teknikföretagen Novells och Nortels patentkataloger. Priset för Nortel, den större av affärerna, är svindlande 4,5 miljarder dollar.
Det kanske låter som en magstark prislapp, men i potten ligger över 6 000 patent inom områden som telekom och halvledare. Teknikjättarnas köp av patenten blir omskrivet, men det är efterspelet som skapar verkliga rubriker. Och upphovsman till den dramatik som följer är ingen mindre än Google.
Google har nämligen lagt ett bud på Nortels patent redan under våren 2011, och i ett inlägg på sökjättens officiella blogg förklarar Kent Walker, högt uppsatt chef på Google, att deras bud på 900 miljoner dollar är en försvarsåtgärd. ”Om vi vinner budgivningen hoppas vi att portföljen kommer att hämma andra från att stämma Google”, skriver han (Walker menar också att patenten ska användas för vidare innovation). Men Googles utgångsbud på 900 miljoner dollar räcker alltså inte. Den udda alliansen med Apple och Microsoft i spetsen träder in och köper portföljen för det femdubbla beloppet, vilket retar upp Google till den grad att de väljer att ta fajten publikt.
I ett nytt, ovanligt frispråkigt, inlägg på Google-bloggen går företagets chefsjurist David Drummond till hård attack mot Apple och Microsoft där han anklagar dem för sabotage i samband med Novell- och Nortel-köpen. ”De vill göra det svårare för tillverkare att sälja Android-enheter. I stället för att konkurrera genom att bygga nya funktioner och enheter, fajtas de med rättsprocesser”, skriver han.
Microsoft-juristen Brad Smith plockar upp den kastade handsken när han svarar genom sitt Twitter-konto: ”Google säger att vi köpte Novell-patent för att hålla dem borta från Google. Verkligen? Vi frågade om de ville bjuda med oss. De sa nej.”
Drummond uppdaterar sitt blogginlägg och anklagar Microsoft för att använda skenmanövrar. Microsoft ville samäga patenten med Google för att kunna begära licensavgifter från Android-tillverkarna utan att Google skulle kunna slå tillbaka, skriver Drummond.
Han förstärker sitt argument genom att påminna om att det amerikanska justitiedepartementet ingrep efter Novell-köpet för att säkerställa att patenten – som tidigare använts i open source-sammanhang – inte skulle missbrukas.
Google köper Motorola
Bråket tystnar, men strax därefter skapas nästa stora patentsnackis. Google avslöjar att man har påbörjat köpet av mobiltillverkaren Motorola Mobility; ett förvärv vars köpeskilling på 12,5 miljarder dollar får Nortel-köpet att blekna i jämförelse. Det spekuleras genast om att Google, som nyss har snuvats på Nortels och Novells portföljer, lockas av Motorolas portfölj på cirka 17 000 patent. I övrigt finns nämligen inte mycket av värde för sök- och tjänsteföretaget Google i den förlusttyngda hårdvarutillverkaren Motorola.
Sommarens stora bråk är bara ett av många exempel på de kontroverser som just nu skakar teknikindustrin. I dagsläget är snart sagt alla av teknikjättarna (och otaliga mindre företag) inblandade i infekterade patenttvister. Processerna är kostsamma, och vinsterna för företagens kunder är högst diskutabla. Dessutom är de negativa preffekterna potentiellt förödande för bilden av teknikföretagen som innovatörer.
Google är ett av få företag som försöker vårda den bilden. Sökföretaget har valt att betrakta patenten som juridiska flytvästar för stormiga rättssalar snarare än som vapen. Det är en marknadsmässigt nödvändig inställning för ett företag vars inofficiella slogan är ”Don’t be evil”.
Deras Motorola-köp kan med lite god vilja ses som ett led i försvarsstrategin; Google undviker alltjämt ett offensivt användande av sina patent. Därmed inte sagt att de står helt utanför striderna. I september 2011 överlät Google fem före detta Motorola-patent till samarbetspartnern HTC, som genast satte dem i bruk i sin rättstvist mot Apple.
Å andra sidan tycks konkurrenterna än mindre bekymrade över skadliga pr-effekter. Microsoft har under många år använt sina patent för att håva in licensavgifter, bland annat från Android-tillverkare (till Googles stora förtret). Apple å sin sida driver en hårdare linje. De undviker i högre utsträckning licensiering, och tillämpar i stället en patentstrategi där de viktiga patenten är förbjudet område för alla utom Apple själva. Denna inställning underströks med all önskvärd tydlighet när Apple-chefen Tim Cook varnade konkurrenterna för att kopiera Apples multitouch-gränssnitt under ett tal till branschanalytiker 2009. ”Vi kommer inte att tolerera plagiat av vår immaterialrätt, och vi kommer att använda alla vapen vi har till vårt förfogande. Tydligare än så kan jag inte vara”, sade Cook.
Patentkriget del 2: Därför har vi patentkrig
Patentkriget del 3: Så fungerar ett patenttroll
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
Under våren och sommaren 2011 händer något märkligt i teknikvärlden. Branschjättarna Apple och Microsoft – vanligen bittra konkurrenter – glömmer för en stund sina oenigheter för att (tillsammans med andra teknikjättar) göra affärer. Deras ärende är uppköpet av teknikföretagen Novells och Nortels patentkataloger. Priset för Nortel, den större av affärerna, är svindlande 4,5 miljarder dollar.
Det kanske låter som en magstark prislapp, men i potten ligger över 6 000 patent inom områden som telekom och halvledare. Teknikjättarnas köp av patenten blir omskrivet, men det är efterspelet som skapar verkliga rubriker. Och upphovsman till den dramatik som följer är ingen mindre än Google.
Google har nämligen lagt ett bud på Nortels patent redan under våren 2011, och i ett inlägg på sökjättens officiella blogg förklarar Kent Walker, högt uppsatt chef på Google, att deras bud på 900 miljoner dollar är en försvarsåtgärd. ”Om vi vinner budgivningen hoppas vi att portföljen kommer att hämma andra från att stämma Google”, skriver han (Walker menar också att patenten ska användas för vidare innovation). Men Googles utgångsbud på 900 miljoner dollar räcker alltså inte. Den udda alliansen med Apple och Microsoft i spetsen träder in och köper portföljen för det femdubbla beloppet, vilket retar upp Google till den grad att de väljer att ta fajten publikt.
I ett nytt, ovanligt frispråkigt, inlägg på Google-bloggen går företagets chefsjurist David Drummond till hård attack mot Apple och Microsoft där han anklagar dem för sabotage i samband med Novell- och Nortel-köpen. ”De vill göra det svårare för tillverkare att sälja Android-enheter. I stället för att konkurrera genom att bygga nya funktioner och enheter, fajtas de med rättsprocesser”, skriver han.
Microsoft-juristen Brad Smith plockar upp den kastade handsken när han svarar genom sitt Twitter-konto: ”Google säger att vi köpte Novell-patent för att hålla dem borta från Google. Verkligen? Vi frågade om de ville bjuda med oss. De sa nej.”
Drummond uppdaterar sitt blogginlägg och anklagar Microsoft för att använda skenmanövrar. Microsoft ville samäga patenten med Google för att kunna begära licensavgifter från Android-tillverkarna utan att Google skulle kunna slå tillbaka, skriver Drummond.
Han förstärker sitt argument genom att påminna om att det amerikanska justitiedepartementet ingrep efter Novell-köpet för att säkerställa att patenten – som tidigare använts i open source-sammanhang – inte skulle missbrukas.
Google köper Motorola
Bråket tystnar, men strax därefter skapas nästa stora patentsnackis. Google avslöjar att man har påbörjat köpet av mobiltillverkaren Motorola Mobility; ett förvärv vars köpeskilling på 12,5 miljarder dollar får Nortel-köpet att blekna i jämförelse. Det spekuleras genast om att Google, som nyss har snuvats på Nortels och Novells portföljer, lockas av Motorolas portfölj på cirka 17 000 patent. I övrigt finns nämligen inte mycket av värde för sök- och tjänsteföretaget Google i den förlusttyngda hårdvarutillverkaren Motorola.
Sommarens stora bråk är bara ett av många exempel på de kontroverser som just nu skakar teknikindustrin. I dagsläget är snart sagt alla av teknikjättarna (och otaliga mindre företag) inblandade i infekterade patenttvister. Processerna är kostsamma, och vinsterna för företagens kunder är högst diskutabla. Dessutom är de negativa preffekterna potentiellt förödande för bilden av teknikföretagen som innovatörer.
Google är ett av få företag som försöker vårda den bilden. Sökföretaget har valt att betrakta patenten som juridiska flytvästar för stormiga rättssalar snarare än som vapen. Det är en marknadsmässigt nödvändig inställning för ett företag vars inofficiella slogan är ”Don’t be evil”.
Deras Motorola-köp kan med lite god vilja ses som ett led i försvarsstrategin; Google undviker alltjämt ett offensivt användande av sina patent. Därmed inte sagt att de står helt utanför striderna. I september 2011 överlät Google fem före detta Motorola-patent till samarbetspartnern HTC, som genast satte dem i bruk i sin rättstvist mot Apple.
Å andra sidan tycks konkurrenterna än mindre bekymrade över skadliga pr-effekter. Microsoft har under många år använt sina patent för att håva in licensavgifter, bland annat från Android-tillverkare (till Googles stora förtret). Apple å sin sida driver en hårdare linje. De undviker i högre utsträckning licensiering, och tillämpar i stället en patentstrategi där de viktiga patenten är förbjudet område för alla utom Apple själva. Denna inställning underströks med all önskvärd tydlighet när Apple-chefen Tim Cook varnade konkurrenterna för att kopiera Apples multitouch-gränssnitt under ett tal till branschanalytiker 2009. ”Vi kommer inte att tolerera plagiat av vår immaterialrätt, och vi kommer att använda alla vapen vi har till vårt förfogande. Tydligare än så kan jag inte vara”, sade Cook.
Av
Av
