Det här är del 3 i M3:s special om patentkriget. Läs även de övriga delarna:
Patentkriget del 1: Början på det stora kriget
Patentkriget del 2: Därför har vi patentkrig
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
Begreppet patenttroll har använts för att beskriva allt från småbolag som köper upp patent i stämningssyfte, till Microsoft-grundaren Paul Allen (som har ägnat sig åt tveksamma patentaktiviteter). Sådana svepande definitioner är sällan hjälpsamma.
Men vad är då ett patenttroll? Bengt Domeij är civilrättsprofessor vid Uppsala universitet och expert inom patenträttsfrågor. Han tycker att man ska vara försiktig med att kalla mindre aktörer för troll, även om de inte producerar de uppfinningar som de patenterar. Som exempel nämner han enskilda uppfinnare och universitet som inte har kapaciteten att producera egna produkter, och därför låter externa företag stå för produktionen.
– Jag tycker att det är bättre att tala om troll som sådana som har förvärvat patent från uppfinnare med särskild avsikt att idka utpressning mot företag, säger Domeij.
Som exempel på ett sådant troll nämner Domeij det amerikanska företaget Intellectual Ventures, med Nathan Myhrvold i spetsen. Myhrvold är en närmast mytomspunnen figur som gjorde sina miljoner på Microsoft. Han har även doktorerat i fysik, skrivit en kokbok om molekylär gastronomi och deltagit i arkeologiska utgrävningar av dinosauriefossiler. Det är en imponerande meritlista, men den solkas av hans inblandning i uppmärksammade patentdispyter. I dag är Myhrvold själva sinnebilden av ett patenttroll.
Ett uppmärksammat avsnitt av radioprogrammet This American Life avhandlade nyligen patenttrollen. Där berättades bland annat att Intellectual Ventures är en av de största amerikanska patentägarna, något som har åstadkommits genom ivriga förvärv. Företaget har visserligen en hel del egen forskning, men den framstår mest som en dimridå med tanke på att de själva bara är upphovsmän till omkring 1 000 av de 30 000 patent de äger. Dessutom har inga av deras egna uppfinningar använts kommersiellt.
Under de första åren av sin existens lyckades Intellectual Ventures upprätthålla en respektabel fasad. Företaget förvärvade patent, men enbart i licenssyfte sades det. De befarade stämningarna uteblev, och stora aktörer som Apple, Microsoft, Sony och Nokia investerade i Intellectual Ventures.
Används som utpressning
Strategin förändrades 2010 då Intellectual Ventures lämnade in tre stämningsansökningar för patentintrång, och slutligen bekräftade branschens farhågor. Därefter har rykten florerat om att det är Intellectual Ventures som genom snåriga ägarstrukturer antingen står bakom, eller har sålt, patent till flera av de mest notoriska trollen, däribland Lodsys som under 2011 satte skräck i otaliga utvecklare av Android- och IOS-appar.
Intellectual Ventures må vara störst, men de är inte ensamma. Under de senaste åren har patenttrollen inlett rättsprocesser mot både stora och små företag inom teknikindustrin. Gemensamt för dessa är att patentinnehavaren ofta är ett ansiktslöst företag som varken har tilldelats patentet från början – eller har någon avsikt att tillverka produkten. Patenten används istället i rent utpressningssyfte, och spelreglerna är minst sagt ojämna. Trollen själva förskonas nämligen från motstämningar eftersom de inte producerar uppfinningar – och därmed inte kan inkräkta på andras patent.
Ett minfält
Storföretagens patentförvärv under våren och sommaren är bara en föraning av vad som komma skall – åtminstone om man ska tro på rykteskvarnen i teknikindustrin. Lystna blickar har redan kastats mot företag vars huvudsakliga värde finns i patentportföljerna. Både
kamerajätten Kodak och Blackberry-tillverkaren RIM har omnämnts som kandidater för uppköp. Kommer de att gå samma öde till mötes som Motorola? Det vet vi inte än, men om det inte blir dem lär det bli någon annan – i den till synes ändlösa jakten på terrorbalans behöver teknikjättarna ständigt utöka sina patentportföljer.
Och samtidigt som branschens giganter befäster sina positioner med nya förvärv, frodas patenttrollen. Deras offer – i synnerhet små företag vars verksamhet kan stå och falla med en rättsprocess – väntar förgäves på meningsfulla lagreformer.
Craig Hockenberry är en av dessa. Han arbetar för ett litet företag som gör appar till Mac och Iphone, och har under året fått kravbrev från två olika patenttroll. I ett inlägg på sin egen blogg sammanfattar han uppgivet stämningen i branschen: ”Det känns som att programmera i ett minfält”, skriver han.
Det är dystra ord från en person som helst av allt vill skapa nya produkter. Patentens existensberättigande finns i deras möjlighet att skydda uppfinnare och därigenom uppmuntra till innovation. Det är ett fint syfte, men i dagens patentkrig ekar sådana löften tomt.
Patentkriget del 1: Början på det stora kriget
Patentkriget del 2: Därför har vi patentkrig
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
Begreppet patenttroll har använts för att beskriva allt från småbolag som köper upp patent i stämningssyfte, till Microsoft-grundaren Paul Allen (som har ägnat sig åt tveksamma patentaktiviteter). Sådana svepande definitioner är sällan hjälpsamma.
Men vad är då ett patenttroll? Bengt Domeij är civilrättsprofessor vid Uppsala universitet och expert inom patenträttsfrågor. Han tycker att man ska vara försiktig med att kalla mindre aktörer för troll, även om de inte producerar de uppfinningar som de patenterar. Som exempel nämner han enskilda uppfinnare och universitet som inte har kapaciteten att producera egna produkter, och därför låter externa företag stå för produktionen.– Jag tycker att det är bättre att tala om troll som sådana som har förvärvat patent från uppfinnare med särskild avsikt att idka utpressning mot företag, säger Domeij.
Som exempel på ett sådant troll nämner Domeij det amerikanska företaget Intellectual Ventures, med Nathan Myhrvold i spetsen. Myhrvold är en närmast mytomspunnen figur som gjorde sina miljoner på Microsoft. Han har även doktorerat i fysik, skrivit en kokbok om molekylär gastronomi och deltagit i arkeologiska utgrävningar av dinosauriefossiler. Det är en imponerande meritlista, men den solkas av hans inblandning i uppmärksammade patentdispyter. I dag är Myhrvold själva sinnebilden av ett patenttroll.
Ett uppmärksammat avsnitt av radioprogrammet This American Life avhandlade nyligen patenttrollen. Där berättades bland annat att Intellectual Ventures är en av de största amerikanska patentägarna, något som har åstadkommits genom ivriga förvärv. Företaget har visserligen en hel del egen forskning, men den framstår mest som en dimridå med tanke på att de själva bara är upphovsmän till omkring 1 000 av de 30 000 patent de äger. Dessutom har inga av deras egna uppfinningar använts kommersiellt.
Under de första åren av sin existens lyckades Intellectual Ventures upprätthålla en respektabel fasad. Företaget förvärvade patent, men enbart i licenssyfte sades det. De befarade stämningarna uteblev, och stora aktörer som Apple, Microsoft, Sony och Nokia investerade i Intellectual Ventures.
Används som utpressning
Strategin förändrades 2010 då Intellectual Ventures lämnade in tre stämningsansökningar för patentintrång, och slutligen bekräftade branschens farhågor. Därefter har rykten florerat om att det är Intellectual Ventures som genom snåriga ägarstrukturer antingen står bakom, eller har sålt, patent till flera av de mest notoriska trollen, däribland Lodsys som under 2011 satte skräck i otaliga utvecklare av Android- och IOS-appar.
Intellectual Ventures må vara störst, men de är inte ensamma. Under de senaste åren har patenttrollen inlett rättsprocesser mot både stora och små företag inom teknikindustrin. Gemensamt för dessa är att patentinnehavaren ofta är ett ansiktslöst företag som varken har tilldelats patentet från början – eller har någon avsikt att tillverka produkten. Patenten används istället i rent utpressningssyfte, och spelreglerna är minst sagt ojämna. Trollen själva förskonas nämligen från motstämningar eftersom de inte producerar uppfinningar – och därmed inte kan inkräkta på andras patent.
Ett minfält
Storföretagens patentförvärv under våren och sommaren är bara en föraning av vad som komma skall – åtminstone om man ska tro på rykteskvarnen i teknikindustrin. Lystna blickar har redan kastats mot företag vars huvudsakliga värde finns i patentportföljerna. Både
kamerajätten Kodak och Blackberry-tillverkaren RIM har omnämnts som kandidater för uppköp. Kommer de att gå samma öde till mötes som Motorola? Det vet vi inte än, men om det inte blir dem lär det bli någon annan – i den till synes ändlösa jakten på terrorbalans behöver teknikjättarna ständigt utöka sina patentportföljer.Och samtidigt som branschens giganter befäster sina positioner med nya förvärv, frodas patenttrollen. Deras offer – i synnerhet små företag vars verksamhet kan stå och falla med en rättsprocess – väntar förgäves på meningsfulla lagreformer.
Craig Hockenberry är en av dessa. Han arbetar för ett litet företag som gör appar till Mac och Iphone, och har under året fått kravbrev från två olika patenttroll. I ett inlägg på sin egen blogg sammanfattar han uppgivet stämningen i branschen: ”Det känns som att programmera i ett minfält”, skriver han.Det är dystra ord från en person som helst av allt vill skapa nya produkter. Patentens existensberättigande finns i deras möjlighet att skydda uppfinnare och därigenom uppmuntra till innovation. Det är ett fint syfte, men i dagens patentkrig ekar sådana löften tomt.
Av
Av
