En av de första med UIQ
P800 var väldigt efterlängtad när den släpptes. Den hade fantastiska tekniska specifikationer såsom gprs, bluetooth och en vga-kamera. Men det kanske största var att den körde operativsystemet Symbian UIQ som helt plötsligt gjorde en telefon till något helt annat än vad vi dittills var vana vid. Det fanns förvisso några telefoner som körde Symbian UIQ, och det fanns till och med några telefoner som var lika framstående rent tekniskt. Men det var något speciellt med P800.
Skärmen var 2,9 tum stor, visade 4096 färger och av typen resistiv pekskärm, det vill säga två lager som trycks ihop när du trycker med pennan, och inte som moderna kapacitiva pekskärmar. Men den klarade teckenigenkänning, även om det var ganska svajigt.
Det stora var dock att använda telefonen som företagstelefon. Du kunde nämligen synkronisera kalender, kontakter och e-post via datorn om du anslöt den via sladd och hade en mjukvara på telefonen. Det var fortfarande en bit kvar till att få e-post på samma sätt som vi får i mobilen idag, men det var ett steg på vägen. Och det gick faktiskt att få mejlen direkt i mobilen, men det var långsamt och krångligt.

Synkronisera. När telefonen är placerad i synkroniseringsstationen laddas den också, en riktigt grym kombination 2003!
Oanvändarvänligt gränssnitt
Gränssnittet, UIQ, var ett av de mest svåranvända system som vi har sett. Användarvänlighet kändes inte som att det var prioriterat av Sony Ericssons utvecklare. Men det gick åtminstone att installera program. Appar som vi känner dem var inte uppfunnet vid den här tiden. Men det fanns specialskrivna program för just UIQ som kunde laddas ner. Utbudet var dock starkt begränsat och spel fanns det inte speciellt mycket av, förmodligen eftersom det var mest företagsanvändare som köpte denna mobil som kostade runt 7000 kronor.
Det var också företagsanvändare som gjorde P800 till den framgång den blev. Överallt syntes kostymnissar med den karaktäristiskt ljusblåa P800 i fickorna, och det blev åtminstone i Sverige något av standarden för avancerade företagstelefoner. Men konkurrensen hårdnade från andra tillverkare. Nokia hade redan sin 9210 Communicator ute, med färgskärm och qwerty-tangentbord och även om P800 hade en mer fickvänlig formfaktor började Windows Mobile komma på allvar och konkurrera med ännu bättre integration mot företagens e-postservrar, bland annat.

Mer minne. Under pennan finns platsen för Memory Stick Duo. Det följde med ett Memory Stick Duo på 16 megabyte i paketet.
Arvet efter P800
Redan 2003 kom så uppföljaren. P900 var snyggare designad med gråa färgtoner, men inte så mycket mer upphetsande än P800 egentligen. Men 2004 kom P910i som innehöll ett fullt, men litet, qwerty-tangentbord i luckan. P910i ersattes 2006 av P990, som i sin tur ersattes 2007 av P1, samma år som Iphone kom och ändrade spelplanen. Efter det försvann i princip Sony Ericsson från företagsmarknaden fram till att deras Androidsatsning började ta fart.
Idag minns vi P800 med glädje och värme. En telefon som lärde fler att använda en smart mobil och på sitt sätt banade väg för Iphone och andra smarta mobiler. Ett naturligt steg i evolutionen, men lika fossil idag som vilken trilobit som helst.
Av






Av







Av














