Missa inte de andra delarna i M3:s guide till det digitala hemmet!

Del 1. Så bygger du ditt digitala hem
Del 2. Kom åt dina filer – överallt
Del 3. Så styr du prylarna i ditt digitala hem – med mobilen
Del 4. Så strömmar du film och musik i ditt digitala hem
Del 5. Så trimmar och säkrar du ditt digitala hem


Det hände inte över en natt. Nej, det smarta, digitala hemmet har i stället smugit sig på med nya intelligenta funktioner och finesser. Många vet inte ens om vilka smidiga och smarta lösningar som finns. Men det ska vi ändra på nu! I dag är det en baggis att tända och släcka lamporna i huset på distans. Eller att komma åt dina filmer och bilder var som helst i världen. Eller strömma vidare tv-programmen till din mobiltelefon. Och det finns mängder med andra saker du kan göra bara du kopplar ihop och upp prylarna du har därhemma.

Läs också: Uppkopplade lås: Så fungerar de – och här är riskerna

M3:s digitala hem

M3:s digitala hem. Klicka på bilden eller här för en större version.

I fem delar får du lära dig vad du kan göra med ett digitalt hem och hur du kommer dit. Allt från själva grundstommen i hemmet till tjänster och tekniker som låter dig komma åt din dator, styra värmen, sända musik till flera olika rum i hemmet, ta med dig filmen från soffan till sovrummet och massor mer. Möjligheterna är i stort sett obegränsade och det finns något för alla, så följ med på en resa som tar dig rätt in i framtiden! Låt oss sätta igång!

Trådlöst eller sladdbundet

Förutsättningen för att du ska kunna omvandla ditt hem till ett digitalt hem är att du har ett fungerande nätverk. Det spelar ingen roll om det är trådlöst eller består av sladdar. Men det är viktigt att det fungerar bra.

Den stora skillnaden mellan trådlöst nätverk och att använda sladdar har historiskt sett varit hastigheten; trådlösa nätverk har ohjälpligt halkat efter och lett till frustration med långsam överföring. Men det här har förstås förändrats radikalt de senaste åren. I dag kan trådlösa nätverk i stort sett mäta sig med sladdbaserade dito, med ett undantag som heter latens. Vill du titta på strömmande video på nätet, använda tjänster som Spotify eller surfa runt fungerar det alldeles utmärkt med trådlöst. Och eftersom nästan alla bärbara datorer i dag har inbyggda trådlösa nätverkskort är det ett självklart val för de flesta som har just en bärbar dator.

Men i och med att fler och fler apparater får möjlighet till internetuppkoppling går det inte att bara ta hänsyn till de renodlade datorerna. Moderna tv-apparater har i princip alltid möjlighet till internetuppkoppling för att till exempel titta på Youtube och Netflix direkt i tv:n. Men långt ifrån alla tv-apparater och andra produkter kan anslutas trådlöst. Många kräver helt enkelt sladd. Som tur är spelar det inte någon roll rent tekniskt eftersom det finns många sätt att blanda trådlöst och sladdar i ett nätverk.

Routern – nätverkets hjärta

Inom nätverksvärlden finns det en sak som är ett måste, oavsett om du har sladd eller trådlöst: en router. I dag är det absolut vanligast att en trådlös router innehåller precis allting du behöver. Även om du inte vill köra trådlöst kan det vara svårt att hitta en router som inte är trådlös, men du kan nästan alltid stänga av det trådlösa och använda den endast med sladd. Även moderna adsl-modem brukar ha inbyggd router och trådlöst nätverk.

Routern dirigerar all trafik till rätt destination. När din dator vill surfa in på M3.se säger den till routern ”tjena, jag vill till M3:s sajt, var hittar jag den?” fast med ettor och nollor och mycket mer komplicerat. Routern i sin tur vet inte nödvändigtvis just exakt var M3.se finns på internet, men i sådant fall skickar den förfrågan vidare till din bredbandsleverantör där en annan router får samma fråga och antingen visar var hemsidan befinner sig på internet eller skickar frågan vidare. Att den här kommunikationen bara tar ett ögonblick är förstås något man kan reflektera över för att förstå hur fantastiskt internet faktiskt är. För oavsett om sajten ligger i Japan, USA eller på en server i huset bredvid tar det millisekunder för din dators förfrågan att komma dit.

Utan en router kommer du således inte långt, men det går förstås om du bara har en enda dator att koppla den direkt in i bredbandsuttaget (oavsett om det är ett adsl-modem eller fast uttag i väggen) eftersom din bredbandsleverantör har en router och tar hand om det åt dig. Men vill du ha flera enheter måste du i princip ha en router.

Öka räckvidden

Bor du i ett slott eller för den delen bara i ett hus som är stort eller har tjocka väggar kan det bli problem att täcka den yta du vill med de trådlösa signalerna. Den absolut enklaste lösningen – speciellt i lägen­heter – är oftast att flytta den trådlösa ­routern till ett mer centralt ställe. Fungerar inte det kan lösningen i stället vara att använda sig av en accesspunkt eller en repeater. Här blir också terminologin lite knepig eftersom många produkter har flera funktioner inbyggda som vi pratade om tidigare. En accesspunkt är från begynnelsen tänkt att vara den pryl som hade hand om den trådlösa kommunikationen. Det är från den tiden trådlöst inte var supervanligt och inte alla routrar hade inbyggt trådlös nätverk. Då anslöt du en accesspunkt till din router med en nätverkssladd för att över huvud taget kunna skapa ett trådlöst nätverk. Vi kan likna en accesspunkt med att man lyfter ur själva trådlösa delen i en nutida trådlös router och får en router och en accesspunkt.

Numera är nästan alla routrar utrustade med trådlöst nätverk varför accesspunkter inte längre är så heta. Och just renodlade accesspunkter är svåra att hitta. De flesta kan nämligen fungera som en accesspunkt såväl som en repeater.

En repeater skiljer sig från en accesspunkt genom att i princip bara vara en signalförstärkare. Den behöver ingen nätverkssladd utan kan placeras ut på lämpligt ställe för att öka täckningen. Ibland kallas repeatrar för Range Extenders eller just signalförstärkare, men funktionen är den samma.

En billig kombinerad accesspunkt- och repeater kostar mellan 300 och 500 kronor och finns nu för tiden som små smidiga enheter som du bara stoppar in i vägguttaget. Där får den ström och dessutom tar den minimalt med plats. Och just plats och placering är väldigt viktig om du vill använda repeater-funktionen och utöka räckvidden. Är repeatern för nära den trådlösa routern blir räckviddsökningen minimal, och är den för långt bort finns det risk att den inte klarar av att förmedla signalerna vidare. Det här finns det ingen universallösning för, utan det gäller att prova att placera repeatern på olika ställen och testa hur bra täckningen blir med exempelvis en bärbar dator.

Koppla ihop grupper

Att förstärka signalen och utöka räckvidden är alltså inte så svårt som många tror. Men en vanlig situation i dag är att du har som små ”öar” med prylar som du vill koppla upp och ihop. Du kanske har ett arbetsrum där internet så att säga ”kommer in” i huset eller lägenheten. Där adsl-modemet står eller där nätverksuttaget sitter i väggen. Troligt är då att det finns en trådlös router där. Och kanske har du en stationär dator och andra saker som är uppkopplade. Samtidigt har du en tv-bänk med en ny platt-tv med internettjänster, spel­konsolen och kanske ett litet mediecenter som också vill ha internet. Om inte dessa produkter har trådlöst nätverk kommer nästa ord in i bilden: brygga.

En brygga tar nätverkstrafik som kommer in i själva bryggan genom en sladd och skickar den vidare trådlöst till din trådlösa router som i sin tur tar in trafiken och gör vad den ska med den. Och på samma sätt fast med trafiken som ska tillbaka. Det kan liknas vid en trådlös sladd om man vill. I stället för att dra en sladd hela vägen från tv-bänken till routern kan du använda en brygga.

Vissa bryggor har uttag för flera nätverkssladdar ,vilket gör att du kan dra sladdar direkt från exempelvis tv, spel­konsol och blu-ray-spelare till bryggan. Har den inte tillräckligt med uttag får du använda dig av en så kallad switch som inte är något annat än en grendosa fast för nätverk. Därför behöver vi heller inte gå in närmare på hur den fungerar. Du stoppar helt enkelt in alla sladdar från dina apparater i switchen och drar även en sladd till bryggan. Routern tar hand om allt annat.

Nätverk via elnätet

Till sist vill vi nämna en ofta förbisedd produkt som har utvecklats rejält de senaste åren: produkter som heter något med Powerline eller Homeplug. De låter dig använda elnätet i ditt hus eller lägenhet för att skicka nätverkstrafik i stället för att dra nätverkskablar. När den här tekniken kom var inte hastigheterna speciellt imponerande och de fungerade rent allmänt ganska dåligt. Men utvecklingen har gått med stormsteg och i dag kan du få riktigt bra hastighet.

De faktorer som begränsar hastigheten och hur bra det fungerar är bland annat avståndet mellan de enheter du installerar (minst två måste du förstås ha), allmänna störningar på elnätet och till exempel om elnätet är gammalt. Dessutom kan du inte ansluta en sådan adapter till exempelvis ett spänningsskydd eller ibland inte ens grendosor eftersom vissa produkter stör eller tar bort de frekvenser som nätverkstrafiken skickas på.

Med en modern Powerline-adapter kan du under bra förhållanden få hastigheter som absolut kan jämföras med snabba trådlösa nätverk. Upp till 200 megabit per sekund är inte orimligt.

Dessa produkter har också ofta olika funktioner inbyggda. Förutom de renodlade adaptrarna som bara består av ett nätverksuttag i var sin ände finns det adaptrar som fungerar som repeatrar och gör det väldigt lätt att utöka räckvidden på ditt trådlösa nätverk även där de trådlösa signalerna från routern inte når fram och du ändå inte vill dra sladd. Exempelvis till motsatt hörn på våningen under. Nätverkstrafiken går genom elnätet och ut i adaptern som gör om det till trådlöst. I andra änden går signalerna in i routern med sladd.

Möjligheterna är många

Det finns som du ser många olika tekniker och lösningar att hålla reda på, men det gör det också möjligt att hitta en nästintill perfekt lösning. När du nu har koll på grunderna i nätverket gäller det att planera och tänka efter hur du vill ha det. I skissen ovan finns praktiska exempel på hur olika situationer och lösningar kan se ut. Och med lite förberedelser finns det inget alls att oroa sig för.

3 problem du kan stöta på när du planerar nätverket

Det i särklass viktigaste momentet är att planera ditt nätverk. Bor du i en liten lägenhet och vill ha trådlöst är det nog inte svårare än att skaffa en trådlös router. Men ju större ytan du vill täcka med trådlöst nätverk blir, ju tjockare väggarna blir, ju fler prylar du vill koppla upp desto mer måste du ta ställning till. Här är ett par handfasta lösningar till tre inte helt ovanliga problem.

Problem: Kim bor i en lägenhet med fyra rum i ett hus från 1870-talet som har riktigt tjocka väggar. Öppen planlösning var inte ett ord som förekom på 1870-talet, så nästan var Kim än befinner sig är det minst en tjock stenvägg i vägen till den trådlösa routerns placering. Men hastigheten blir lidande främst i vardagsrummet där Kim ibland till och med tappar kontakten med det trådlösa nätverket. I övriga rum upplever Kim inga problem. Kim hatar kablar, så några dragna sladdar ska inte förekomma.

Lösning: Om det finns en plats mellan den trådlösa routern och vardagsrummet där det fortfarande finns tillräckligt med täckning kan Kim installera en repeater. Modeller som ansluts direkt i eluttaget tar liten plats och syns knappt ens. Ett annat alternativ är att stoppa in en Powerline-adapter som har inbyggd repeaterfunktion i ett eluttag i vardagsrummet och den andra adaptern i ett eluttag nära routern. Sedan ansluter du adaptern till routern med en vanlig nätverkssladd.

Problem: Familjen Andersson vill skaffa digital-tv via bredbandsuttaget, men tv:n står i vardagsrummet och bredbandsuttaget där den trådlösa routern står är för långt bort för att en sladd ska kunna dras.

Lösning: Här är det utmärkt att använda sig av en brygga som du ansluter digital-tv-boxen till och även andra saker du kan tänkas ha i tv-bänken som vill ha internetuppkoppling. Bryggan konfigureras sedan för att koppla upp sig mot det trådlösa nätverket och agerar på så sätt sladd, fast trådlöst.

Problem: Robin bor i en enplansvilla med en stationär dator, en bärbara dator och en spelkonsol som kan kopplas upp. Robin vill inte använda trådlöst över huvud taget, men vill att allt ska vara uppkopplat.

Lösning: Sladd blir förstås lösningen. Här använder vi en vanlig router (med det trådlösa avstängt) från vilken det går sladdar till spelkonsolen, den stationära datorn och förstås den bärbara. Givetvis blir det en mer begränsad rörlighet, men en lång nätverkssladd behöver inte vara speciellt dyr och kan lätt rullas ihop och gömmas. Dessutom ger en sladd oftast en snabbare och mer stabil uppkoppling om vi vill hitta fördelar.

Inköpslista för basen till ditt digitala hem

Här är exempel på produkter för lösningar vi har berättat om i artikeln. Dessa är allmänt kritikerrosade produkter, men det finns förstås en uppsjö av andra modeller och fabrikat. Självklart behöver du inte allt detta för att komma igång, och du kan också ta det bit för bit.

Trådlös router: Linksys WRT 1900AC.
Pris: cirka 2 300 kronor.Linksys
Denna router kostar en del, å andra sidan har den riktigt bra räckvidd och kommer sköta det mesta du behöver. Routern klarar de flesta väggar utan större problem, vilket gör att behovet av framför allt accesspunkt/repeater minskar. Linksys egen mjukvara gör också att du bland annatkan se vilka övriga enheter som är anslutna och ställa in prioriteringar på dessa beroende på önskemål.

DlinkAccesspunkt/repeater: D-Link DAP-1360 N300
Pris: cirka 550 kronor.
Repeater med n-standard som kommer levererad med de säkerhetsnivåer vi kan förvänta oss. Installationen är enkel och det går utmärkt att skapa etttrådlöst nätverk om du exempelvis enkelt vill kunna dela med dig av foton och videoklipp.

Homeplug: TP-link TL WPA4220KIT.
Pris: cirka 600 kronorTplink
Den här homepluggen är förvisso begränsad till 100 mbit/s på det fasta nätet men bjuder på en riktigt bra prestanda för dess låga prislapp. Är dessutom busenkel att installera även för den utan större förkunskaper. Enheten har förkonfigurerat säker hotspot och det är lätt att länka upp fler enheter. Ett fåtal inställningar går att komma åt via ett admingränssnitt, men de flesta användare behöver aldrig någonsin gå in och böka i det.

Nätverkskabel: Billigast möjlig.
Pris: Från 30 kronor och uppåt, beroende på längd.
Det finns ingen anledning att köpa specialdesignade, guldpläterade superduperkablar för hutlösa priser. De billigaste fungerar ypperligt. Räkna med 30 kronor för en meter upp till strax över hundralappen för 15 meter färdig kabel.

Latens – viktigt om du spelar spel

Latens är den tid det tar för en enhet att skicka ett meddelande och få svar från den dator meddelandet skickades till. Detta mäts i millisekunder och är någonting som du förmodligen aldrig behöver bry dig om förutom när det gäller visst spelande. Att spela snabba och reaktionskrävande spel mot andra på internet påverkas ganska mycket av en hög latens eftersom flera andra är inblandade och alla händelser i spelet måste synkroniseras och stämma med varandra. Tar det då betydligt längre tid för ditt tv-spel eller din dator att kommunicera med de andra spelarnas datorer uppstår problem.

Trådlösa nätverk har i stort sett alltid högre latens än nätverk med sladd. Anledningen är förstås att signalen ska omvandlas till radiovågor, skickas iväg och tas emot och omvandlas till elektriska signaler. Därför kan det i vissa lägen vara sämre att använda trådlöst till en spel­konsol eller dator om det ska spelas snabba spel (såsom Call of Duty) mot andra på internet. Men för att göra det ytterligare mer komplicerat kan det också vara bättre med trådlöst. Det beror på många faktorer såsom trådlösa störningsmoment, hur elen är dragen och så vidare.

Trådlösa routrar och säkerheten

Om du köper en trådlös router i dag får du oftast med någon form av instruktion eller ibland ett program som du ska köra för att konfigurera routern. Vanligtvis behöver du inte göra något annat än att namnge det trådlösa nätverket samt att välja om du vill använda wpa eller wpa2 för att kryptera det (användaren måste skriva in ett lösenord vid anslutning). Gör det!

Såvida du inte bor i ­skogen utan grannar är det väldigt lätt för någon granne eller förbipasserande att koppla upp sig om inte nätverket är krypterat. Och även om det är trevligt att dela med sig av saker så vet du inte vad som händer på nätverket, och det är innehavaren av abonnemanget som är ansvarig. Så se till att ditt trådlösa nätverk är säkert.

Nätverksbyggarens bästa lathund

Accesspunkt. En pryl som tar emot (och skickar ut) trådlös trafik och skickar den vidare via en nätverkssladd. Kräver fortfarande en router. Kombinationen accesspunkt och en router blir förenklat sett en trådlös router. Det är svårt att hitta access­punkter som inte också kan fungera som en repeater.

Brygga. En brygga låter dig ha till exempel prylar som inte har trådlöst nätverk, låt säga en tv-apparat och en spelkonsol, i
tv-bänken utan att dra en sladd hela vägen till din router. I stället tar bryggan trafiken från de anslutna produkterna och skickar den trådlöst till din trådlösa router. En sladdersättare, helt enkelt.

Powerline/Homeplug. Olika namn som alla handlar om produkter som utnyttjar elnätet för nätverkstrafik. Du ansluter minst två stycken ”pluggar” i olika eluttag och i varje plugg finns det ett uttag för en vanlig nätverkskabel. Beroende på avstånd och hur ditt elnät ser ut kan det ge riktigt bra överföringshastigheter och framför allt ta sig igenom våningar och väggar som trådlösa signaler inte alltid klarar av.

Repeater. Tar emot och skickar vidare trådlösa signaler. Kräver inget annat än ström och finns numera ofta som en inbyggd funktion i vad som kallas accesspunkt. Kan också heta saker som
Range Extender och signalförstärkare.

Router. Dirigerar trafiken mellan dina uppkopplade enheter och även ut på internet. Både inkommande och utgående trafik tar routern hand om. Ett måste om du har fler än en pryl du vill ha uppkopplad mot nätet.

Switch. Ibland behöver du ansluta flera produkter med sladd, exempelvis din router eller brygga. En switch fungerar som en grendosa och ger dig helt enkelt fler uttag. Du drar en kabel från routern/bryggan till switchen och sedan kopplar du in allt annat du vill i switchen.

Trådlös router. En router men med inbyggt trådlöst nätverk. Detta är standarden i dag och det är rentutav svårare att hitta routrar utan trådlöst inbyggt. Vill du absolut inte ha trådlöst kan du dock oftast stänga av det.

Trådlösa störningsmoment

Den vanligaste frekvensen för trådlösa nätverk är än så länge 2,4 gigahertz även om 5 gigahertz börjar bli allt vanligare. Att sända radiovågor hur som helst får man inte, men på frekvensen 2,4 gigahertz är det ofta okej att sända utan licens, i de flesta länder. Dock med en maxeffekt.

Eftersom frekvensen är öppen för allt och alla innebär det att ditt trådlösa nätverk kan störas. Bor du i en lägenhet är det stor sanno­likhet att det finns massa andra trådlösa nätverk runtomkring dig som kan påverka hur bra din mottagning blir. Detta motverkas till viss del av att de flesta moderna trådlösa routrar automatiskt kan välja en kanal inom frekvensen som det är minst annan trafik på.

En annan sak som kan störa är mikrovågsugnar. Eftersom de sänder ut mikro­vågor på när­liggande frekvenser kan de störa om mikrovågsugnarna är dåligt avskärmade. Ställ därför helst inte den trådlösa routern precis bredvid ­mikrovågsugnen.

Ac- eller n-standrad?

Det som händer med utvecklingen av trådlösa nätverk är förstås att hastigheterna blir allt högre. De flesta av de routrar som släpps i dag har möjlighet att köra standarden 802.11ac. Standarden möjliggör trådlös överföring i hastigheter på flera gigabit per sekund. Väldigt få har sådana snabba internetanslutningar, men det innebär förstås också att kommunikationen mellan datorerna på nätverket går väldigt snabbt, vilket är bra om du ofta flyttar stora mängder data mellan olika datorer och enheter.

Det bör nämnas att de tidigare 802.11n-produkterna fortfarande är mycket snabba och räcker även för krävande tillämpningar såsom strömmande video och ljud.


Missa inte de andra delarna i M3:s guide till det digitala hemmet!

Del 1. Så bygger du ditt digitala hem
Kom igång! Här går vi igenom själva skelettet i ditt digitala hem, nämligen nätverket. Hur du får trådlös täckning i alla rum och hur du enklast kopplar ihop alla prylar.

Del 2. Kom åt dina filer – överallt
Dela resurser. Hur blir alla filer åtkomliga överallt, på ett säkert sätt? Lär dig hur du delar ut saker i ett nätverk hemma och hur du gör det möjligt att komma åt allting från omvärlden.

Del 3. Så styr du prylarna i ditt digitala hem – med mobilen
Ljud och bild. Du kan låta dina filmer, bilder och musik strömmas till surfplattor, tv-apparater, datorer och mobiltelefoner – även om du är på andra sidan jorden!

Del 4. Så strömmar du film och musik i ditt digitala hem
Styra hemmet. Att tända lamporna, sätta på värmen eller övervaka ägorna via en webbkamera är bara några saker du kan göra. I den här delen tar vi kontrollen över själva huset

Del 5. Så trimmar och säkrar du ditt digitala hem
Säkerhet och optimering. Oavsett om vi pratar om ett digitalt eller vanligt hem behöver det en dörr med lås. Du lär dig vad du ska tänka på för att allt ska fungera smidigt och säkert.