Till att börja med gäller det att bestämma en plats för studiobygget. Kanske har du redan utsett ett utrymme i källaren, i ett fritidshus eller i replokalen. Kanske letar du aktivt efter en lokal att bygga i. Men hur vet man att utrymmet duger till inspelningsstudio, och vilken typ av lokal är bäst lämpad? Det besvaras bäst med en motfråga: Vad är syftet med studion?

Är studion tänkt som en projektstudio för låtskrivande och sångpålägg kan det räcka med en yta stor som ett mindre sovrum. Planerar du däremot att spela in rockband med full sättning ställer det helt andra krav. Ett alternativ är att dela upp utrymmet i två delar där musikerna står i den ena delen och inspelningsteknikern lyssnar i den andra. Tar du då hänsyn till den yta som går åt till ljudisolering, akustikbehandling och biytor som förråd, toalett och pentry med mera, är du ganska snart uppe i storleksordningen 50 kvadratmeter eller större.

Är det viktigt med en störningsfri miljö, det vill säga om du har ett stort behov av ljudisolering, bör du satsa på en lokal med en takhöjd högre än 280 centimeter. Ljudisolering tar nämligen stor plats, inte bara i sidled utan även i höjdled.

Ljudisolering

Ljudisolering syftar till flera olika saker. Bland annat strävar man efter en så störningsfri inspelningsmiljö som möjligt. Det kan handla om att reducera läckage från trafiken utanför, fotstamp på våningen ovanpå eller vibrationer från tvättstugan intill. Dessutom vill man helst undvika att störa sina eventuella grannar.

Man brukar göra skillnad på om ljudet fortplantas i luft eller genom byggnadens konstruktion. Ljudet av röster eller ett billarm som tjuter är exempel på luftburet ljud. Stegljud och vibrationer från tvättmaskinen är exempel på ljud som fortplantas genom byggnaden, så kallade stomljud.
För att isolera ljud på ett effektivt sätt finns det en poäng i att hålla reda på hur ljuden sprids. Läckande ljud delas vanligen in i kategorierna direktljud och flanktransmissioner. Direktljud är det ljud som färdas genom skiljekonstruktioner mellan till exempel två rum. Det kan vara väggar, fönster, dörrar, tak eller golv. Flanktransmissioner är det läckage som tar sig fram via omvägar.

Låt oss leka med tanken att du reser en tjock skiljevägg i betong mellan inspelningsrum och kontrollrum och låter övriga väggar vara enkla gipskonstruktioner. Ljudet som fortplantas genom gipsväggarna kommer antagligen att resultera i ett större läckage än vad som går rakt igenom betongväggen. Detta beror främst på att betongväggen har en större massa. Flanktransmissioner via gipsväggar bidrar därmed till större delen av läckaget mellan rummen.

Triple leaf-effekten

När det gäller ljudisolerande väggkonstruktioner finns ett fenomen som kallas för triple leaf-effekten. Det handlar om att väggar med fler än en hålighet har sin resonansfrekvens högre upp i spektrumet än en vägg med en hålighet eller en vägg som är helt solid. Det har effekt på konstruktionens ljudisolerande egenskaper i det hörbara frekvensområdet, framför allt i det lägre registret. Så ska du bygga skiljeväggar av gipsskivor eller liknande, satsa på följande koncept: gips (gärna i flera lager) – regelverk med isolering – luftspalt – regelverk med isolering – gips (återigen gärna flera lager). De två främsta faktorerna för att uppnå hög ljudisolering är massan i ytskiktet (gipsskivorna) och luftspalten däremellan. Massan påverkar främst reduktionstalen för lägre frekvenser, luftspalten de högre frekvenserna.

Flytande konstruktioner

Ett effektivt sätt att reducera stomljud är att konstruera ett flytande golv, det vill säga ett golv som inte har mekanisk kontakt med husets stomme. Vibrationer mot det flytande golvet leds ned i ett fjädrande mellanskikt där huvuddelen av vibrationerna omvandlas till värmeenergi. För att undvika flanktransmissioner och reducera direktläckage byggs vanligtvis rummets ljudisolerande väggar och tak ovanpå det flytande golvet, vilket ger ett ”rum i rummet”.

Ventilation

Lufttillförsel är en oerhört viktig detalj i ett studiobygge. Delvis för att ljudisolerade täta rum knappast har något självdrag att prata om. Utan aktiv ventilation blir det ganska snart syrefattigt när man jobbar med stängda dörrar. Ventilationen är i sig också en viktig detalj när det gäller att minimera läckage mellan de olika rummen och hålla nere störande ljud utifrån.
Den bästa lösningen är att ge varje ljudisolerat rum en egen ventilation. Om en sådan lösning inte är möjlig bör du vara lika noggrann med ljudisoleringen av ventilationskanalerna som med skiljeväggarna, av den enkla anledningen att ingen konstruktion är bättre än sin svagaste länk. En vanlig konstruktion för ventilationssystem är att låta luften färdas genom labyrintliknande kanaler där innerväggarna är klädda med absorberande material. För att dämpa det vinande ljud som kan uppstå vid utblås kan man ansluta någon typ av ljuddämpare.

Fönster och dörrar

Fönster är en källa till ljudläckage, och det kan vara idé att bygga för dem. Detta fönster byggs för med filt, mineralull och sedan en perforerad masonitskiva.

Förbyggd dörr. Först mineralull, sedan täckplast och björntråd för att fixera ullen och ett träregelverk.

Samma sak gäller för fönster som för väggar. Undvik fler än en hålighet, det vill säga fler än två glas i ett och samma fönster. Ju större massa hos glaset desto bättre ljudisolering. Ju större luftspalt mellan glasen desto lägre resonansfrekvens.
Dörrar är ett mer komplext kapitel. Scott R Foster som driver sidan Studiotips.com rekommenderar ytter­dörrar med magnetisk tätningslist och ståldörrar med hög brandsäkerhet som två budgetalternativ. Precis som med väggar och fönster ökar ljudisoleringen om man placerar två dörrar med luftspalt emellan. Det gör även dörrarna lättare att montera i vägg, om man nu använder sig av skilje­väggar med enkel luftspalt. Oavsett val av dörr och konstruktionslösning bör man dock se till att dörren sluter tätt mot lister och karm.

Akustikbehandling

När väggarna är resta, dörrar och fönster monterade och ventilationen dragen är det läge att ta itu med akustiken. Det ställs lite olika krav på kontrollrum/lyssningsrum och musik­rum/inspelningsrum. Till att börja med finns det en definierad lyssningsposition i kontrollrummet och en strävan efter symmetri runt den. Du vill att båda öronen ska höra saker på samma sätt och vid samma tidpunkt. Rummet bör ha en begränsad efterklang, kontrollerade tidiga reflektioner och en rak frekvensgång.

Ett inspelningsrum behöver inte uppfylla några av dessa kriterier. Tvärtom, vill man ofta ha viss efterklang i inspelningen. Hur mycket beror på instrument, genre och eftersträvad ljudbild. Dessutom finns en poäng i att använda rum med viss färgning, det vill säga att olika frekvensområden klingar ut olika snabbt. Någon symmetri behöver det inte heller vara där.
Skillnaderna till trots arbetar man med samma konstruktioner i båda typerna av rum: 1.) absorbenter för att korta ned utklingningstiden och påverka frekvensresponsen, 2.) basfällor för att motverka stående vågor,
3.) diffusorer för att påverka förhållandet mellan direktljud och reflektioner och 4.) vinklade ytor för att motverka fladdereko samt för att undvika vissa starka tidiga reflektioner.

Att tänka på vid elinstallation

Ofta behövs elen dras om i samband med att man ljudisolerar och akustikbehandlar. Rör det sig om att dra några extra förlängningskablar genom en ny vägg är det något du kan klara av själv. Men så fort det handlar om att göra ändringar i den installerade elen, det vill säga vägguttag och/eller kabel i väggen, bör detta göras av en behörig elinstallatör. Sådana hittar du bland annat i Gula Sidorna/Eniro/Din Del.

Ordlista

Bafflade högtalare: På engelska ”flush mounting” eller ”soffit mounting”. En lådliknande konstruktion som gör det möjligt att försänka/bygga in en högtalare i väggen. Detta minimerar reflektioner från intilliggande ytor. Slarvigt utfört kan det däremot skapa resonanser i väggkonstruktionen.
Ergo: Akustiskt analys- och korrigeringssystem utvecklat av högtalartillverkaren KRK.

Flanktransmission: Ljud som fortplantas i intilliggande skiljekonstruktioner.
Fladdereko: På engelska ”flutter echo”. Ljud som reflekteras mellan parallella ytor. Skapar ett snabbt eko som låter som om ljudet studsar mellan väggarna. Vilket det ju också gör.

LEDE: Förkortning för live end, dead end. Bygger vidare på idén om en reflektionsfri zon vid lyssningsposition, med tillägget att i den del av rummet som befinner sig bakom lyssningspositionen ska ljudet diffuseras. Man skapar ett rum med en dämpad zon där högtalare och lyssnare befinner sig och en mer levande del som i balans ger en mer naturlig lyssningsmiljö.

MDF: Träprodukt bestående av träfibrer som pressas samman tillsammans med bindemedel till skivor. Har högre densitet än både plywood och spånskiva.

RFZ: RFZ är en förkortning för reflektionsfri zon. Tanken är att minimera tidiga reflektioner från närliggande ytor som sidoväggar och tak, bland annat genom att vinkla bort reflektionerna. Väl utfört ger det en tydligare stereobild och en rakare frekvensrespons i mellanregister och diskant.

En studiobyggares erfarenheter

Christian Borg valde att bygga studio helt själv. Han fattade beslutet när han blev erbjuden en större källarlokal som han fick göra i princip vad han ville med.

– Jag hade både tid och materiella resurser för att förverkliga det, berättar Christian Borg. När jag påbörjade projektet hade jag förvisso redan de flesta verktygen hemma, men jag är inte direkt van att bygga och dona. I efterhand kan jag konstatera att det bara var att köra på!

Men innan han åkte till byggvaruhuset för att köpa material hade han samlat på sig en hel del teoretisk kunskap om studiobygge i allmänhet och akustikbehandling i synnerhet via litteratur och olika nätforum.

– Innan jag drog i gång projektet hade jag kollat runt på lite olika forum hur andra hade gjort, berättar Christian. Jag älskar att lära mig nya saker och studiobygge verkade som ett spännande område att sätta tänderna i.
Han samlade på sig länkar och boktips för att få en uppfattning om hur man gick tillväga och vad som behövde göras. Böckerna fick han tag i via universitetsbibliotek och nätbokhandlare. Bitvis var det en del krävande teorier och texter att beta sig igenom.

– Det var en del matematik och lite kluriga teoretiska resonemang. Men jag läste naturvetenskapligt program på gymnasiet och datateknik på universitetet, så matematiken var inget hinder.

Efter att ha bollat lite idéer på nätet beslöt sig Christian för att utgå från principerna RFZ och LEDE (reflektionsfri zon och live end, dead end). Men han ville också att det skulle bli en inspirerande och trivsam miljö att arbeta i. De nödvändiga åtgärderna för att få pli på ljudåtergivningen fick inte göra studion till en steril och tråkig plats.

Christian valde att inte göra någon övergripande detaljplan. Han gjorde däremot en uppskattning av hur mycket tid bygget skulle kräva och satte en gräns för vad det fick kosta. Sedan satte han upp vissa delmål och tillät sig att ibland stanna upp för att fundera igenom detaljer och skaffa sig mer information.

Det första delmålet var ljudisolering. Han använde ett mycket enkelt och smart knep för att ta reda på var någonstans och hur mycket ljud som läckte ut ur lokalen. Det som behövs är en ljudanläggning. Man spelar upp musik inne i lokalen och går sedan ut och lyssnar hur mycket det läcker. Lyssna utanför dörrar och fönster, vid ventilationstrummor och eventuellt inne hos en granne. Har man tillgång till decibelmätare kan man göra ännu mer noggranna mätningar genom att spela upp rosa brus och sedan mäta nivåer inuti rummet och vid olika punkter utanför.

Christian konstaterar att isolering till stor del är en kostnadsfråga. Efter en avvägning mellan fördelarna med en rejäl ljudisolering ställt mot vad det skulle kosta att genomföra beslöt han sig för att enbart behandla de största läckagen. I Christians fall rörde det sig om ett ytterfönster och en dörr som ledde till en intilliggande lokal. I och med att han inte hade behov av någondera beslöt han sig för att bygga för dem med mineralull och MDF-skiva.

Nästa steg var att skapa en reflektionsfri zon vid lyssningspositionen. Inspiration hämtades från konstruktionsmodeller på John Sayers forum och från BBC:s tekniska rapporter. Den främre väggen delades in i sju olika delar. Christian skapade vad han själv kallar en enkel biljardbollsberäkning i Excel för att finna de optimala vinklarna så att den främre väggens olika delar reflekterar ljud bortanför lyssningspositionen. Högtalarna, ett par Genelec 8030, beslöt han att bygga in i väggen med hjälp av bafflar för att minimera reflektioner mot närstående vägg.

Efter att ha monterat väggar, fyllt utrymmet bakom med mineralull och fått högtalarna på plats mätte Christian upp rummets frekvensrespons med hjälp av programmet Room Eq Wizard och en mätmikrofon från Behringer.

– Jag är förvånad över hur stor skillnad det gjorde i det lägre registret om man jämför med hur rummet lät helt obehandlat, säger Christian.

Både utklingningstid och frekvensrespons förbättrades avsevärt. Nästa steg var att montera ett akustiktak av kontorsmodell. Utrymmet ovanför akustiktaket fylldes upp med mineralull. Han passade även på att konstruera ett ljuddämpat och fläktförstärkt insug framför husets vanliga ventil.

Dessutom installerades ytter­ligare absorbenter på sidorna och mot bakre väggen. Efter nya mätningar kunde Christian konstatera att ingreppet hade haft inverkan på frekvensrespons och utklingningstid så långt ned som till 50 hertz.

När musikutrustningen hade ställts på plats och rummet inretts med bland annat lite trivsam belysning satte Christian studiobyggandet på paus.

– Diffusorer till bakre väggen är det enda som är kvar på min att-göra-lista, berättar han. Jag har inte lika mycket tid till byggande i dag som jag hade för ett år sedan. När jag får tillfälle att bygga dem kommer jag nog förlita mig dels på teori jag kommit över och dels på chans.

Christian sammanfattar sitt byggprojekt på det här viset:

– Jag trodde inte att bygget skulle bli så komplext som det blev. Varje lösning är på sätt och vis unik. Om jag skulle bygga på nytt skulle jag nog testa andra lösningar. Dels av nyfikenhet, men också för att försöka hålla det lite enklare.

Utrymmet mellan spånskiva och vägg tätas med akustikfogmassa.

Här är regelverket för ena halvan av den vinklade väggen på plats.

Bakom den vinklade väggen sitter absorberande mineralull.

Den vinklade frontväggen är här monterad och hög­talarna sitter på plats.

Konstruktionen för att försänka högtalarna i väggen.

Skiss av det obehandlade rummet, gjord i programmet Google Sketchup.

Sketchup-skiss av rummet med en vinklad frontvägg.

Pågående byggnation av den vinklade frontväggen.

Christians länktips
John Sayers Recording Studio Design Forum (www.johnlsayers.com/
phpBB2) – här finns gott om ritningar och modeller att kolla upp.
BBC Research & Design publications (www.bbc.co.uk/rd/publications) – BBC har en egen utvecklingsavdelning som har utvärderat en hel del tekniker under åren. Det kan vara lite knepigt att hitta godbitarna.

Studiotips forum (forum.studiotips.com) – här kan du få bra hjälp under själva byggandet. Plus att du kan få inspiration från andras lösningar.
Gearslutz bygg- och akustikforum (www.gearslutz.com/board/studio-construction-acoustics) – ett av världens största forum för musikproduktion. Mycket kunskap samlad på ett ställe.

Bob Golds akustikkalkylator (bobgolds.com/Mode/RoomModes.htm) – räknar bland annat ut stående vågor för angivna dimensioner. Ju mer du lär dig om akustik, desto mer får du ut av den här sidan.

Fakta/Christian Borg

Christian är aktiv på Studios forum under namnet ”cborg”. Han spelar och skriver musik på fritiden. Som ung övade han klassiskt på piano för att senare inspireras av syntbaserad pop som Depeche Mode och The Cure. The Purple Bunker, som han kallar sin studio, är den första han har byggt. Intresset för att bygga själv väcktes för något år sedan när han skaffade ett nytt monitorsystem och insåg att rummet behövde akustikbehandlas för att investeringen skulle komma till sin rätt.

Christians råd inför studiobygget

– Det är inte nödvändigt att lära sig allt om akustik för att lyckas med studiobygget. Goda råd finns på nätet.

– Börja med att göra en budget och en uppskattning av hur mycket tid bygget kräver.

– Sätt begränsningar på projektets storlek. Det är lätt att tappa lusten om bygget blir för omfattande.

– Håll jämvikt mellan en akustiskt korrekt och kreativ miljö.

Christians lästips

Master Handbook of Acoustics, 5:e upplagan (McGraw-Hill, 2009) av F. Alton Everest – detta är en lättläst och prisvärd bok som jag rekommenderar, även om man inte planerar att bygga studio.

Room Acoustics (Spoon Press, 2000) av Heinrich Kuttruff – för den som är insatt i matematik.

Acoustic absorbers and diffusers (Spoon Press, 2004) av Trevor J. Cox & Peter D’Antonio – även denna bok har lite mer matematiskt och tekniskt innehåll.