Jimmy Estenberg

Har radiovågor någon tydlig påverkan på kroppen?
– Det är klart man kan bli skadad av radiovågor, annars hade vi inte arbetat med det. Men den enda säkerställda negativa hälsoeffekten är uppvärmning. Mobiltelefonen är den enda konsumentprodukt där det finns vetenskapligt grundade misstankar om långsiktiga hälsorisker. Misstankarna är dock svaga.

Så vilka negativa effekter har man sett från mobilanvändning?
– Det finns studier som antyder ökad risk för hjärntumör av typen gliom och cancer i hörselnerven i samband med mobilanvändning. Men det finns inget stöd för riskökning i cancerstatistiken. Tvärtom har incidenstrenden för de här typerna av cancer varit i princip oförändrad sedan 1970-talet, långt innan vi fick en utbredd användning av mobiltelefoner.

Hur minimerar man risken med mobiltelefonen?
– Radiovågornas styrka avtar kraftigt med avståndet till sändaren. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man använder handsfree och håller ut mobilen från kroppen under samtal. Det är ett enkelt sätt att minska onödig exponering för radiovågor. På platser med god täckning reglerar mobilen ner sändarstyrkan till under en tusendel av maxvärdet och därmed minskar även exponeringen.

Även handsfree med bluetooth?
– Bluetooth-headset sänder visserligen ut radiovågor, men styrkan är ungefär en hundradel av vad en mobiltelefon kan ge, så även det är en förbättring.

De SAR-värden som uppges för mobiler, mäts de vid genomsnittlig effekt hos mobilen?
- Nej, SAR-värdet mäts vid full sändarstyrka, något du normalt bara har vid mycket dålig täckning.

Hur mycket har det egentligen forskats kring risker med elektromagnetiska fält?
– Vi kan säga så här: de rekommenderade gränsvärdena för exponering som vi har i dag är ursprungligen baserade på den tidiga forskningen som gjordes fram till slutet av 1990-talet. Sedan dess har det bedrivits omfattande forskning på det här området, men inget i de resultaten har gett oss skäl att ändra gränsvärdena. Vi ser dock gärna mer forskning kring eventuella långsiktiga hälsoeffekter kopplade till barns användning av mobiltelefon.
 
Ser ni en ökad oro för mobilstrålning eller är den konstant?

– Vilken teknik vi människor oroar oss för har en tendens att gå lite i vågor. På 1980-talet handlade det mest om bildskärmar. På 1990-talet om lågfrekventa fält, till exempel runt kraftledningar. På 2000-talet kom oron för mobiltelefoner, först med GSM och sedan vid utbyggnaden av 3G-nätet. Under de senaste åren har det mer handlat om trådlösa datornätverk, i synnerhet i skolmiljö.

– Det är inte svårt att förstå att en del personer oroar sig eftersom det är flera faktorer inblandade som tydligt påverkar riskuppfattningen. Till exempel om det är barn som exponeras, när det handlar om ny teknik eller exponering skapad av människor, när exponeringen är ofrivillig eller när kommersiella intressen är inblandade.

Har ni mätt exponering från trådlösa datornät i skolmiljö?
– Ja, det har vi. Exponeringen för radiovågor är ungefär densamma som bakgrundsnivån i stadsmiljö. I stadsmiljö är dock basstationer den dominerande källan till radiovågor. Det är med andra ord ingen större skillnad i exponering mellan att sitta i ett klassrum med wlan och att gå omkring utomhus i stadsmiljö. Strålningen ökar en aning om man sitter vid en uppkopplad dator, men den är ändå svag jämfört med om man använder en mobiltelefon.

Mer i artikelserien om strålning