I M3:s serie om robotar och cyborger

Robotentusiasten Jonas Jarvoll

– Drömmen är att bygga en robot som plockar i ordning disken i köket, säger Jonas Jarvoll, robotentusiast från Kinna. Han är en av många som bygger sina egna robotar hemma, en allt populäre syssla.

Trots sy- och träslöjd i grundskolan är intresset för att bygga sina egna plåtmonster som kan gå omkring hemma, utföra enkla och tråkiga arbetsuppgifter, och som kan övervaka ditt hem, större.

Komponenterna och gemenskapen på nätet som enar robotbyggarna är bättre än någonsin och projekten där ute är många.

– Delar från roboten kommer från en dammsugare, avslöjar Jonas när han börjar berätta om ett av sina robotprojekt.

”Netroid”, Jonas Jarvolls robot

Baksidan på ”Netroid”, en röra i väntan på 3d-skrivaren som ska rädda det hela.

För Jonas väcktes intresset kring elektronik redan när han var liten. Han brukade samla ihop uttjänta elektronikprylar från sina grannar för att sedan undersöka dem, skruva isär och bygga om dem till något nytt. I dag är det en hobby som håller honom vaken sena kvällar och nätter.

– Jag har ju fyra barn och ett jobb att sköta, så det blir till att vara vaken sent. Jag tänker mig att jag vill få något att röra på sig, som agerar i verkligheten, och som kan göra logiska val, som i princip kan ta egna beslut och som förstår sin omgivning, berättar Jonas när jag undrar hur han vill definiera en robot.

– Radiostyrda bilar är det ju du som styr, det kan du ju förstås också göra med en robot, men målet är ju att den ska kunna sköta sig själv. Det är förstås inte lätt alltid eftersom det då gäller att koppla på maximal kreativitet och vara den som har förmåga att tänka i flera steg.

Roboten Dustino med Pixy kamera (ligger en film på Facebook– sidan)

Bild på Dustino med Pixy kamera

En lång kedja av uppgifter

Jonas har många drömmar och visioner kring sina robotar. En är att bygga roboten som tar hand om disken och sätter in den rätt i skåpen igen. Börjar du skissa på en sådan skapelse gäller det att ta ett moment i taget, förutse vilka problem som roboten kommer att ställas inför och sedan lösa dem ett i taget med någon smidig teknisk lösning.

– Den roboten skulle ju då behöva en ”hjärna” som förstår vad som är glas och vad som är tallrik. Det kan du lösa på flera sätt, enklast är om du skulle hjälpa roboten genom att låta tallrikarna ha en färg och glasen en annan, färgigenkänning är inte så komplicerat i dag, säger Jonas.

Jonas har själv laborerat en hel del med kameramodulen ”Pixy” som har förmågan att känna igen objekt och den skulle också kunna vara nyckeln till att lösa plocka in diskrobotens problem att skilja på tallrikar och glas.

Exklusiv bild på Jonas Jarvolls senaste robotprojekt. Det ska bli en robot riktad mot barn där programmeringen sker med hjälp av smartcards. Det är, till att börja med, egentligen främst för att testa konceptet med programmeringen.

– Givetvis behöver du förstås en väldig massa mekanik också, fortsätter Jonas och tänker då på armarna som ska stoppa in grejorna i skåpet och kanske till och med kunna öppna det åt dig. Den här roboten har än så länge stannat i drömstadiet.

– Svårigheten med robotbyggande kan vara att själva idén du kläcker är så enkel i tankarna. Åh, en robot som plockar in disk och så går du igång och vill börja bygga med en gång tills du inser hur många timmars arbete som plötsligt krävs för att få det att fungera. Då finns risken att du kör fast och kanske till och med tröttnar, säger Jonas.

Hans tips är därför att inte ge sig in i för stora projekt i början.

– Du får ta ett steg i taget, som när du ska lära dig spela piano. Du blir inte Bach på en gång, utan får öva skalor först, säger Jonas och ger lite råd på vägen:

– Börja hellre med att få din robot att till exempel kunna köra överhuvudtaget, sedan kan du lägga till fler funktioner, som att få den att köra runt utan att krocka med möbler, ge den möjlighet att komma ihåg klockan, så att den vet när den ska börja övervaka lägenheten, om du önskar den funktionen. Du kanske också vill att den ska hitta tillbaka till laddstationen, säger Jonas.

Robotentusiastens skrivbord, fullt med saker och pågående projekt.

Ombyggd robotdammsugare

Något som Jonas har gjort är att bygga om en robotdammsugare. Projektet kallas för ”Dustino”.

– Det är aldrig fel att utgå från något redan befintligt, plocka delar därifrån och se om du kan göra något av det. Jag upptäckte att den billiga robotdammsugaren ”Centurion” hade perfekta delar som gick att plocka ur och som hade standardkontakter så att det enkelt gick att bygga om den.

En robot som Jonas byggt på har han valt att kalla för ”Netroid”.
– Ju mer jag engagerar mig, desto personligare blir det och då måste roboten faktiskt få ett namn. Jag vill inte använda ordet kär, säger Jonas.

”Netroid” är en liten robot i samma anda som R2D2, med inbyggda högtalare och en kamera. Hjärnan i den består av en Raspberry Pi-minidator, den har fått en display i baken och går att styra över wifi från en mobiltelefon.

– Jag har skrivit programvaran till telefonen själv, för jag letade först efter något som var färdigt, men hittade inte det jag ville ha. Nu kan jag köra roboten via telefonen och samtidigt se bilden från dess kamera, berättar Jonas.

– Det är ju möjligt att lägga in meningar den kan säga, eftersom det går med hjälp av Raspberry Pi, och då få en textträng uppläst via högtalarna. Det kanske inte är livsviktiga funktioner att ”Netroid” kan prata men du kan till exempel lägga in meddelanden till familjemedlemmar.

Hyllor med material och oändligt med delar, bara att sträcka ut handen och leta efter det du behöver.

Har du kommit så långt att du har en enhet som kan åka omkring är det bara att börja fundera på hur du kan lösa alla problem den kommer få på vägen. Trösklar, mattkanter och möbler skulle den rent tekniskt kunna läsa av med hjälp av en ir– sensor. Den skulle kunna uppfatta ljud och rörelser. Den skulle också kunna känna igen dig med hjälp av ansiktsigenkänning. Ju fler funktioner desto fler arbetstimmar. Det är själva problemlösningen som fascinerar Jonas och som gör att han tycker det är så fasligt kul att syssla med robotar.

– Det är helt enkelt kul att lösa problem, små problem i själva bygget. Hur ska ”Netroid" spela musiken i sina högtalare? Ska det vara via Spotify, eller från en inbyggd mp3-spelare och hur ska den välja låtarna? Inuti varje robot dyker det upp små problem som är roliga att fundera kring och som är kul att försöka lösa, förklarar Jonas.

– Sedan är det förstås långt ifrån alla av mina robotprojekt som blir färdiga. Det finns alltid något mer jag vill lägga till eller ändra på. Eller så dyker det upp nya idéer som jag helt enkelt bara måste prova att bygga.

Roboten ”Minisumo” som Jonas än så länge bara tävlat med mot en kollega.

El och artificiell intelligens är begränsningarna

– Begränsningen som jag ser det i dag är den artificiella intelligensen säger Jonas. Om robotarna ska bli bättre kommer det nog framöver att krävas en förbättrad artificiell intelligens. Den skulle behöva ta ett språng framåt, och så har vi förstås batteriproblematiken. Robotar som går omkring på stan kan vi nog se mer av i framtiden, men då måste dessa två saker lösas. Laddning och att den blir lite smartare.

– Tar du in din robotgräsklippare i vardagsrummet i dag och startar den, så börjar den ju köra omkring. Den fattar ju inte att den är inomhus.
Än så länge behövs alltså vi människor som personliga assistenter till robotarna. Om vi ägnar fler timmar åt att programmera den, så den verkligen förstår att den är inomhus på något sätt.

Annars så får vi hjälpa till och helt enkelt bära ut den på gräsmattan, där vi lägger ut tråd som ger en signal som robotgräsklipparen kan uppfatta och därför hålla sig inom ett förutbestämt område, så den inte ger sig iväg och kör vilse.

Liten robot som följer ljuset, ett exempel på en typisk Beam-robot.

Hobbyn blev till jobb

Till vardags jobbar Jonas med låssystem, och det stora intresset för robotbygge gjorde att han redan 2007 startade en egen webbshop med fokus på delar som går att använda vid eget robotbygge: Hobbytronik.se

– Jag behövde ju ändå beställa så mycket prylar till mig själv, att jag lika gärna kunde ha en affär hemma och hjälpa andra. Det är det som är kul, när folk hör av sig och behöver någon särskild del, det ger utbyte av ideér. Det har hänt så mycket bara senaste åren, säger Jonas.

– Du får betydligt mer avancerad teknik för småpengar i dag än förr och nu väntar jag bara på min nästa pryl, en ny 3d-skrivare jag beställt men som tyvärr blivit försenad. Den tar ju hobbyn till en ny nivå.
3d-skrivaren ger plötsligt uppfinnarna möjligheter att skriva ut delar till robotarna vi vill bygga, som armar, ben eller gripklor.

– På med motorer och sensorer och du har skapat ett nytt liv, säger Jonas Jarvoll. En sann robotentusiast.

En hyfsad hopmonterad ”Dustino”

Jonas bästa tips till dig som också vill bygga din egen robot:

Bra guider för de som är nya i robotvärlden:
http://a.m3.se/2t

Chalmers robotförening (Göteborg) är en aktiv organisation som bland annat arrangerar Robot– SM där du de tävlar med robotar i olika grenar:
http://a.m3.se/2u

KTH:s robotföreningen (Stockholm):
http://a.m3.se/2v

Stockholm Makerspace är en samlingsplats för alla som gillar att skapa saker:
http://a.m3.se/2w

Svenska elektronikforum, ett av Sveriges största forum för elektronikintresserade. Jonas tipsar om att han själv finns där under namnet JonasJ:
http://a.m3.se/2x

Länk till hemsidan för ”Dustino”, Jonas robotdammsugare som du kan programmera själv:
http://a.m3.se/2y

Pixy, kameramodulen som känner igen objekt:
http://a.m3.se/2z

Liam, en grupp för dig med Facebook, startad av Jonas Forsell på Facebook, för att konstruera en öppen robotgräsklippare:
http://a.m3.se/30

Firefightning är en tävling som går ut på att med robotar släcka bränder
http://a.m3.se/31

Beam robotics är en gren inom ”robotik” där man undviker använda mikroprocessor utan istället använder sig av analoga kretsar, det vill säga inget att programmera.
http://a.m3.se/32

Både Raspberry Pi och Arduino är två bra ”plattformar” som kan bli bra ”hjärnor” till dina robotprojekt, tipsar Jonas.
Lawicel har en hel del bra tutorials för Arduino:
http://a.m3.se/33

Arduinos egen hemsida finns förstås också:
http://a.m3.se/34
http://a.m3.se/35

För den som intresserade avJonas Jarvolls projekt så kan du följa hans projekt via Facebook på den här sidan:
http://a.m3.se/36

Vill du komma i kontakt med Jonas Jarvoll, bjuder han på sin e– post:
jonas@hobbytronik.se