I populärkulturen har vi sedan länge kunnat bekanta oss med dystra framtidsprognoser, i vilka människor till hälften bestående av högteknologiska implantat utnyttjar sina krafter för att ställa till med oreda. Lyckligtvis är vi inte där riktigt ännu. Dagens cyborgteknik är av ett mer harmlöst slag – men inte desto mindre fascinerande.

Nästa sida. Här är kroppsdelarna du kan uppgradera redan idag

cyborg
DEKA Arm System. En av de frivilliga i testet saknar båda armarna, men lyckas med avancerade proteser att dricka ur en vattenflaska. Se ett klipp om tekniken här.

Tänk dig att du är med i en olycka där du blir av med ett finger. Inom traditionell läkekonst försöker läkaren att operera tillbaka fingret genom att binda ihop nerver och muskler med varandra. Det är samma tänk när det kommer till mekaniska kroppsdelar. Man bygger helt enkelt delar som är kopplade mot kroppens egna "trådar".

Hur mycket teknik kan man ha [i kroppen] och fortfarande kalla sig människa?

En rimlig fråga är således hur man bär sig åt för att få hjärnans signaler att fungera tillsammans med något artificiellt och som inte är en del av kroppen från början.

– Allt handlar om elektriska signaler. Det gäller att mäta och tolka de signaler som hjärnan sänder ut. Det är på samma sätt som när du pratar in i en maskin som tar din röst och sparar den i en annan form, förklarar Danica Kragic, robotforskare vid KTH.

Danica Kragic
Danica Kragic är robotforskare vid KTH i Stockholm.

Nu kanske du undrar: "Är vi bara en maktgalen professor bort från en mörk Blade Runner-framtid?" Riktigt så illa är det inte – än. Robotforskningen har visserligen kommit en bra bit de senaste åren, men den är fortfarande i behov av tekniska landvinningar på andra områden för att vi ska få till ett sådant scenario. Exempelvis behöver batterierna bli starkare, och där håller forskarna tummarna för att mobiltelefontillverkarna ska gå i bräschen. Och för att kunna tolka signaler från hjärnan mer effektivt behöver forskarna bättre förstå hur vi tänker.

– Vi har kunnat bygga robotar ett bra tag, men de har använts till förprogrammerade sysslor som att exempelvis sätta ihop bilar. Sedan har man länge forskat på artificiell intelligens där man arbetat med mjukvara utan kropp. De senaste 20 åren har vi lyckats att integrera de här sakerna bättre. Det har blivit ett äktenskap mellan kroppen, olika sensorer och beslutsfattande program. Men det handlar fortfarande inte om robotar som är helt autonoma och har fullständigt realistiska kroppsrörelser, säger Danica Kragic.

Cyborg
Kevin Warwick, professor i cybernetik vid Readings universitet i England, var tidig på området när han bestämde sig för att operera in ett chip i sin arm. Han kan numera öppna mekaniska dörrar på avstånd enbart med hjälp av sin arm, sätta på hemlarmet och kontrollera en särskild robothand.

När det gäller att ersätta kroppsdelar med mekaniska sådana hänger mycket på vilken kroppsdel det handlar om. Ju fler funktioner som ska hanteras samtidigt, desto svårare är det att återskapa en trovärdig mekanisk variant. För att till exempel kunna spela piano eller skriva behöver hjärnan skicka ut många olika signaler för att förstå alla rörelser och vad de ska uträtta.

– Man brukar ju säga att hjärnan behöver lika mycket kapacitet för att driva handen som för att driva hela kroppen. Då blir det också svårare att bygga en fungerande hand än att bygga exempelvis en fot som har färre funktioner.

Touch bionics
Sugen på att shoppa en ny hand? Touch Bionics specialicerar sig på att utveckla avancerade handproteser – som kan styras med din smartphone.

Dessutom tar det ett tag innan en mekanisk kroppsdel kommer i närheten av samma respons.

– Det är samma sak som att rehabilitera en skada. Du måste lära hjärnan att tänka annorlunda. Man har låtit två personer testa artificiella armar, en som var född utan armar och en som hade förlorat armen i en trafikolycka. Det visade sig att om du tidigare har haft en arm blir det enklare att träna upp funktionen. Mycket handlar om att veta vad du ska träna.

Protes
Benproteser som gör klättringen enklare än med riktiga ben. Se Hugh Herrs berätta om sina avancerade bioniska ben på TED.

Men mekaniska kroppsdelar kan också användas till fler saker än att ersätta förlorade kroppsdelar. Det finns redan en rad olika företag som har specialiserat sig på att ta fram proteser som löpare kan dra nytta av för att förbättra stegsättningen. Andra fokuserar på att bygga särskilda robotkostymer, som du kan programmera och därefter trä på dig för att exempelvis lära dig spela tennis eller förbättra golfsvingen. Möjligheterna är stora.

– Utvecklingen kan gå snabbt fram men den kan även gå långsammare än vi tror. Mycket beror på vad och hur mycket vi får förändra. I slutändan kommer det handla om på vilket sätt människor använder sig av tekniken.

Cyborg
"Komsi, komsi!" Nigel Ackland, 53, har en Terminator-liknande mekanisk hand av kolfiber och aluminium som han kan styra med rörelser i sin överarm. Den superavancerade protesen rör sig som en riktig människas hand. Han kan göra allt från att skriva på ett tangentbord till att skala grönsaker. Se en demonstration av armen här.

Så hur var det då med dystopin? Behöver vi vara rädda för att livsfarliga cyborger ska kontrollera våra liv framöver?

– Populärkulturen har målat upp en bild av att robotarna tar över, och det är det som är grunden till all rädsla. Man kan ju inte säga att det inte kommer att hända men på sätt och vis har vi superstarka människor redan i dag. Varför skulle cyborger vara någon skillnad egentligen?, säger Danica Kragic och fortsätter:

– Det är oerhört viktigt att vi tänker på lagstiftningen, så att alla vet vad man får och inte får göra. Hur mycket teknik kan man ha i kroppen och fortfarande kalla sig människa? Det blir ett mer komplicerat samhälle framöver.

 Nästa sida: Artificiella kroppsdelarna som gör dig till supermänniska.