Spridningskollen

En av de stora it-nyheterna på sistone har varit Spridningskollen, ett nytt initiativ för att komma åt svenska fildelare. Vi har skrivit om det flera gånger, bland annat i Martin Appels krönika där han beskriver det som utpressning av surfare – som kan vara helt oskyldiga.

Vi har också fått många mejl och reaktioner på artiklarna och många undrar hur Spridningskollen fungerar, vilka som ligger bakom, och hur det egentligen ligger till med juridiken. Det ska vi försöka reda ut.

Vi ska dock redan här påpeka att vi inte är jurister och att det här inte är några bindande råd. Om du själv har fått ett kravbrev från Spridningskollen och vill bestrida den är det som alltid bäst att vända dig till en jurist.

Vem ligger bakom Spridningskollen?

Spridningskollen drivs av Gothia Inkasso, ett inkassobolag i Gothia-gruppen. De har slagit sig ihop med Atlantic Film, Crystalis Entertainment, Noble Entertainment och Scanbox Entertainment för att testa ett nytt sätt att komma åt fildelare.

Gothia Inkassos vd, Gordon Odenbark, har hittills varit Spridningskollens ansikte utåt och är den som har uttalat sig i intervjuer den senaste veckan.

Vad gör Spridningskollen?

Företaget använder en egen mjukvara för att hitta svenska ip-adresser som har använts för att dela upphovsrättsskyddat material som filmer och tv-serier.

En ip-adress kan beskrivas som en internetuppkopplings personnummer. Så snart du kopplar upp dig får du en ip-adress, och den visas i olika sammanhang.

När en ip-adress har lokaliserats begärs uppgifter om vem som står för abonnemanget ut från internetleverantören. Internetoperatören har nämligen koll på vilken användare som har vilken ip-adress.

Spridningskollen använder den så kallade Ipred-lagen för att tvinga operatörerna att lämna ut dessa utgifter. Så vitt vi vet är det första gången den här möjligheten för rättighetsinnehavare eller deras representanter att själva begära ut abonnentuppgifter via domstol har utnyttjats.

När Spridningskollen väl kan koppla ihop en person med det abonnemang som haft den fildelande ip-adressen skickas ett kravbrev ut. Kravbrevet säger att personen måste betala 2 000 kronor i avgift, annars "kan rättighetsinnehavaren gå vidare till domstol".

Domstolshotet handlar om en civilrättslig stämning och inte allmänt åtal för upphovsrättsbrott, som alla tidigare uppmärksammade fildelningsmål i Sverige har gällt. Det betyder bland annat att en fällande dom betyder skadestånd, inte böter och/eller fängelse.

Bittorrent

Exakt hur Spridningskollens program fungerar vet vi i dagsläget inte, men gissningsvis handlar det om att själva ansluta sig till olika populära bittorrent-delningar och spara uppgifter om alla användare som har delat en bit av filerna i fråga.

Möjligtvis har Spridningskollen utvecklat mer avancerad automatisering, men vi gissar att de håller sig till bittorrent eftersom det är den enklaste och i särklass mest använda tekniken för fildelning.