Den som flyger drönare med kamera måste ha tillstånd för kameraövervakning. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i oktober. Nu har Datainspektionen tagit fram information till länsstyrelserna som fattar besluten om vilka flygningar som kan få tillstånd.

Många som jobbar professionellt med drönare blev bestörta när domen kom. Om de skulle behöva söka tillstånd för varje flygning skulle de inte kunna utföra sitt arbete. Nu kan en del andas ut. Datainspektionens information visar på många tillfällen då det bör gå bra att få tillstånd, och det utan att ansöka i varje enskilt fall.

Datainspektionen anser till exempel att tillstånd kan ges för efterforskning av försvunna personer, transport av läkemedel eller annat som kan rädda liv eller förebygga brott och olyckor.

Även när ändamålet inte är att rädda liv ska det kunna gå att få tillstånd om integritetsintrånget kan ”reduceras till försumbarhet”.

Det kan till exempel gälla inventering av skog. Intrånget i människors integritet kan minimeras på olika sätt. Drönaren kan flyga så högt att människor inte kan urskiljas, området kan spärras av eller den som har tillståndet kan förbinda sig att sluta fotografera om någon kommer in i området.

– Mycket av drönarverksamheten sker med kort varsel. Vi anser dock att det finns möjlighet för länsstyrelserna att bevilja generella tillstånd till kameraövervakning, det vill säga att det inte ska behövas ett tillstånd för varje enskild flygning eller uppdrag, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Datainspektionens information till länsstyrelserna hittar du här.

Här finns frågor och svar.