Alla har hört det hemska ordet. Inbränningar. Det går rysningar genom kroppen och du vänder på klacken och tittar på väggen av lcd-apparater istället. Men hur stort problem är det, och vilka risker finns det på lcd-sidan?

Inbränningar – ett överdrivet problem
 En plasmapanel fungerar förenklat så att en blandning av gaser laddas upp av elektroder tills gaserna ger ifrån sig uv-strålning. Denna träffar sedan ett fosfor-skikt och får den att lysa i olika färger. Hur kan detta då ”brännas fast” kanske du undrar? Svaret är att det gör det inte, ordet inbränning är helt felaktig. Det som händer är att fosforn åldras ojämnt i skärmen, vilket innebär att den inte släpper ifrån sig lika mycket ljus vilket i sin tur ger skuggbilder. För 4-5 år sedan var detta ett stort problem som lätt kunde ge permanenta inbränningar, men idag har utvecklingen gått långt framåt. Även om du skulle råka somna ifrån tv:n med en statisk bild i rutan från din dvd-spelare under en hel natt får försvinner den snabbt om du byter till en annan bild. Bäst ”tvättar” du skärmen genom att visa lite klassiskt myrornas krig. Ett par minuter av detta brukar hjälpa mot de svåraste ”inbränningarna” på en ny plasma, och många nya modeller har inbyggd ”screen-wash”-funktion. Men har du fyndat en gammal plasma från 2002 på blocket, då är det en annan femma. Och det finns ett undantag, nämligen om du har en dator inkopplad till tv:n.

- Kör du en statisk bild från en dator under en längre period kan du få permanenta inbränningar även på en ny plasma, berätta Joakim Örnstig, produktspecialist på LG. Orsaken är den att bildsignalen från en dator innehåller andra färger än från videosignal. Här snackar vi stenhårda kontrastskillnader mellan svart och absolut vitt, vilket kan skada din nyinköpta plasma. Här är det alltså skärmsläckare på som gäller.

Även Samsung bekräftar att inbränningar fortfarande är ett problem på plasma-sidan.

- Den vanligaste orsaken till så kallad skugg-bildning är att användare kör i 4:3-format, och inte utnyttjar hela bildytan. Detta kan ge skuggbilder, säger Erik Johannesson, pressansvarig på Samsung.

Inkörningsperiod
Även om permanenta inbränningar är ett mycket marginellt problem idag är det ett minus att notera för plasmatekniken. Många stör sig på att man ser rester av bilden när man byter bildkälla, exempelvis om du tittar på en textad film där du sedan kan se skuggor av de extremt ljusstarka undertexterna i underkanten av skärmen. En plasma är som känsligast i början, därför rekommenderar många tillverkare att du ställer ned ljusstyrka och kontrast under en inkörningsperiod på 100 timmar. Men hur kul är det att inte få ut maximal bildkvalitet under första halvåret med din nyinköpta tv?
Om du vet med dig att du kommer att visa en del statiska bilder på din plasma kan du ofta aktivera ett anti-inbränningsläge i menyn. Detta brukar fungera som så att pixlarna flyttas runt snabbt med jämna mellanrum.

Pixel-noja

På lcd-sidan behöver du inte oroa dig för inbränningar, även om du kan få samma typ av fenomen på en lcd-skärm. Då handlar det om att färgfiltret har skadats av att ha belysts hårt under en längre tid, och här termen inbränning en smula mer korrekt än på plasma. Dessa fenomen kan du exempelvis se på flygplatser och andra platser med skärmar som är påslagna dagarna i ända.

Här finns dock en annan sak som kan framkalla ångest hos vilken tv-köpare som helst. Döda pixlar. Eller ännu värre – lysande sådana. Har du en gång sett att din tv har en ilsket röd lysande prick mitt i bilden är det inte roligt. Tidigare var garantierna väldigt dåliga när det gällde den här typen av fel. Vissa tillverkare tog bara tillbaka tv:n om den hade tre eller fler döda pixlar, eller om de fanns mitt i bilden. Som tur är har flera aktörer skärpt till sig ordentligt på den här punkten. Samsung har exempelvis nolltolerans när det gäller pixelfel på samtliga modeller över 26 tum.

- Vi vill att både slutkunder och återförsäljare skall känna sig trygga när de handlar en Samsung-tv, därför har vi infört nolltolerans när det gäller pixelfel, säger Erik Johannesson, på Samsung.

Innan du handlar lcd-tv bör du vara extra observant på just detta, och kolla med din återförsäljare vad som gäller om du har otur och får ett måndagsexemplar. Men samtidigt bör du känna till att problemet med döda eller lysande pixlar är mycket marginellt idag. Enligt LG är det exempelvis betydligt vanligare med andra service-ärenden.

- Pixelproblemen faller under vanliga service-ärenden, och idag är det väldigt ovanlígt med dessa typer av problem Och vi är ju måna om att våra kunder ska vara nöjda med sina produkter och behandlar därför den här typen av problem som vilket annat serviceärende som helst, säger Joakim Örnstig på LG.

En del tillverkare skiljer dock på döda och lysande pixlar, och alla är inte lika generösa i sina garantivillkor, så be om tydliga besked hos återförsäljaren.

Myten om elbovarna

Alla vill vi ju hushålla med elen, för att spara miljön och för att hålla ned våra kostnader, och framför allt plasma har dragits med dåligt rykte i sammanhanget. Först och främst är det så ju större tv desto mer ström krävs för att visa bilden, av naturliga skäl. En plasma drar dock olika mycket beroende på vad som visas, till skillnad från en lcd-skärm med fast bakgrundsbelysning. I specifikationerna anges ofta maximal strömförbrukning samt förbrukning i standby-läge, och här är det lätt att dra slutsatsen att plasma är en elbov. I praktiken drar dock plasma och lcd ungefär lika mycket ström. Räkna med att en 42-tummare ligger på omkring 150-200 watt under normal användning, både plasma och lcd. Men viktigt att nämna är att förbrukningen beror på inställningarna i tv:n. Vill du ha en ljusstark och kontrastrik bild blir också elförbrukningen i regel högre.

En enkel beräkning ger att 50 extra watt ger en merkostnad på cirka 40-50 kronor per år om du tittar på tv två timmar per dag. Kan du leva med att se ut som Blixt Gordon och skippa hårfönen på mornarna sparar du in samma elkostnad…

Brinntiden
En vanlig fråga vi får till redaktionen är hur länge de nya platta tv-apparaterna håller jämfört med den gamla crt-tv:n. Tittar vi på brinntiden , det vill säga hur lång tid det tar innan ljusstyrkan från tv:n har halverats (vilket är en i branschen vedertagen mätmetod) är både plasma och lcd uppe i 60 000 timmar i dagens modeller. Det motsvarar tv-tittande åtta timmar per dag i drygt 20 år. Vi snackar dubbelt så lång tid som på en bildrörs-tv. Sedan har vi själva elektroniken i apparaterna som säkerligen ger upp långt innan dess. Men framför allt går utvecklingen så fort framåt idag att du kommer att vilja byta ut din platta tv inom 4-5 år, om du är det minsta intresserad av teknik (vilket vi utgår från om du läser detta och är ”online”). Oavsett om du väljer plasma eller lcd behöver du inte bekymra dig om att tv:n tappar i ljusstyrka snabbare än din gamla bildrörsklump.


Den här dagen utser vi ingen vinnare, vi konstaterar däremot att oavsett vilken typ av platt-tv du väljer behöver du inte vara allt för bekymrad över inbränningar eller pixelfel (även om du bör kolla vad som gäller med just den modellen du slår till på). Imorgon återkommer vi med resultat och analys av M3:s unika blindtest. Missa inte detta och var med när vi korar en tv-typ som vinnare.

I skrivande stund (torsdag eftermiddag) pågår vårt blindtest. Här två bilder från detta blindtest.
Resultatet återkommer vi med under morgondagen.

Plasma vs lcd-special:
- Tjuvstart - upptakten tilll tv-kriget
- Dag 1: Plasma vs lcd - Att kolla pal-tv och dvd
- Dag 2: Plasma vs lcd - Vilken är bäst på hdtv?
- Dag 3: Plasma vs lcd - Vilken lirar bäst med datorn och konsolen?
- Dag 4: Plasma vs lcd: Pixelångest och inbränningar...
- Plasma vs lcd: Experterna lurade i blindtest