Det är gröna tider just nu. Om det är global uppvärmning eller inte som gjorde januari 08 grådaskig istället för skinande vit låter vi vara osagt, men det är inte utan att man får sig en tankeställare. Här på M3 testar, skriver och vältrar vi oss i spännande elektronik, hemmabiosystem, datorer, kameror, mobiler… alla med en gemensam nämnare. Oavsett om det är mobila prylar eller stationära saker, ska de förr eller senare pluggas in i två hål i väggen. Och dra ström. Som kostar pengar. Och bränner brunkol. Och gör Al Gore förbannad.
Men hur stor syndare är egentligen en M3-människa, med stor platt tv, PS3 och mediacenter i vardagsrummet, liten platt tv på muggen, samt bredbandsrouter, mint två datorer och fem bärbara prylar på laddning?

Värme slukar mest

Mikael Holst, projektledare på Energimyndigheten, sätter det hela i perspektiv.

-Vi brukar använda oss av typvärdena 15 000 KWh för uppvärmning, 5 000 KWh för varmvatten, och 5000 KWh för hushållsel i ett genomsnittligt svensk hem. Av delen som är hushållsel så är ungefär nio procent datorutrustning och nio procent annan hemelektronik.

Större delen av hushållselen är alltså annat, till exempel vitvaror och belysning. Med andra ord står dina prylar inte för mer än tre och en halv procent av din totala energikaka, om man även tittar på element och varmvatten. Men det betyder inte att hemelektroniken är något som ska ignoreras. Bara hemelektroniken i svenska hushåll motsvarar uppvärmningen av 100.000 villor. Och det blir påtagliga pengar för dig.

-Vi brukar säga att den totala kostnaden för hushållsel, inklusive skatt, avgifter och annat, är strax under en krona per kilowatttimme, säger Mikael Holst.

(Inte helt) enkel matematik

En kilowattimme är måttet på hur mycket någonting med tusen watt förbrukar på en timme. En glödlampa på 60 watt måste alltså brinna i 17 timmar för att nå en kilowattimme. Och det är detta du måste ta reda på för att se vad dina prylar verkligen drar. Ett vanligt misstag är att man bara tittar på effekten, det vill säga hur många watt en maskin drar under användning. Dels är det oftast maxeffekten som anges, och alla produkter körs inte alltid på max. Ta till exempel en laserskrivare, där effekten ät hög men slås av och på hela tiden för att hålla skrivarverket lagom varmt. Dels så bör man också titta på årsförbrukningen i kilowattimmar istället för effekt.

-Många små apparater med låg effekt, som digitalmottagare, routrar och telefonsvarare, står på dygnet runt, säger Mikael Holst. Och till skillnad från moderna tv-apparater som har en bra låg nivå på standby, ser vi ofta digitalboxar med mycket högre effekt i standbyläge. En digitalbox kan därmed mycket väl förbruka mer energi än en stor TV.

Så här gör du

För att få en hyfsad bild över hur mycket ström en pryl har behöver du tre saker:

  • En pryl
  • En elmätare
  • Ett eluttag.

Elmätare kan du köpa för en spottstyver i vilken välsorterad elektronikaffär som helst. Elmätaren sätter du i vägguttaget, och sedan pluggar du in det du vill mäta i ett uttag på elmätaren istället.

När du startar din mätning är det två siffror du ska hålla reda på. Den ena är antal kilowattimmar (KWh) som förbrukats, och det andra är längden på mätningen i timmar och minuter. Vill du veta hur mycket din tv drar just när du ser på den, kan du mäta under ett par, tre timmar medan du ser på någon bra mastodont-dvd. Vill du veta hur mycket den drar i genomsnitt, låt mätaren sitta i ett par, tre dagar och använd TV:n som vanligt.

När du är klar delar du antalet uppmätta KWh med antalet timmar mätningen tog. Då får du ut hur många kilowatt den drar i snitt. Den siffran kan du sedan jämföra med andra saker du mäter, oavsett hur lång tid du tar på dig för att mäta. För att sedan få ut en årskostnad (om du mätte ”normal” användning, och inte bara under en film) så multiplicerar du med antal timmar per år, 8 760 för att vara exakt. Tänk på att ju längre du gör din mätning desto mindre blir felmarginalen.

Varning för att mäta småsaker

En viktig sak att komma ihåg är att eftersom de elmätare som säljs till konsumenter inte kostar mer än ett par hundra så ska man inte förvänta sig kvalitet för mer än ett par hundra. Det gör att man inte ska lita fult ut på de resultat man får.

-De verkar funka bra och vara tillförlitliga vid effekter på ungefär 50 watt och uppåt, men där under kan tillförlitligheten vara väldigt dålig ibland, säger Mikael Holst.

Att mäta svaga effekter är kort sagt skitsvårt, och kräver utrustning i en helt annan prisklass. Dessutom beror det mycket på kvaliteten på den maskin man mäter. Vi jämförde den vanligast förekommande lilla elmätaren, kallad PM300, med mätutrustning som definitivt inte gör fel. Combinova Analyzer 300 används av professionella mätlabb som till exempel ETL Semco, och har ett inte blygsamt pris på ca 70.000 kronor.


Combinova Analyzer 300 - en tung pjäs, med högt pris men exakta resultat.

Och skillnaden mellan vad PM300 mätte upp och hur verkligheten ser ut var slående. Vi kopplade in en digitaltv-box av billigare slaget, en sådan som kabelleverantörerna bjuder på om du beställer digitala kanaler. Den drog konstant drygt sex watt, men den billiga mätaren hoppade vilt mellan 0 och 11 watt och landade av någon mystisk anledning på 90 wattimmar, vilket bara inte ska kunna hända. En mobilladdare som sipprade 0,14 wattimmar lyckades den inte ens se.
Så skaffa gärna en elmätare, men koppla upp den mot saker som den kan hantera. TV:n, datorn, kylskåpet och X-boxen. Vill du ha samma koll på småprylarna är du idag tvungen att lägga ut mer pengar på mätutrustning än du någonsin kommer att spara in på att veta.


Det här del 1 i vår special om konsten att spara el.

Här är alla delarna:
Del 1: Hur stor strömskurk är du? Lär dig mäta ström- förbrukning!

Del 2: De 10 största strömtjuvarna

Del 3: Standby myt och verklighet

Del 4: Plasma eller lcd - vad drar mest el?

Del 5: Så blir du ditt eget elbolag

Fler tips på hur du sparar el

Fakta


Sbox är en elegant liten terminal som just nu testas av Allmännyttan i Stockholm och Göteborg. Den är tänkt att sitta infälld i väggen och informerar hyresgästerna i realtid om hur mycket ström som dras och hur mycket utsläpp detta genererar. Via skärmen kommer man också kunna gör annat, som att boka tvättid, göra felanmälan eller kolla busstidtabeller. Mer info >>


Vill du själv ha direkt koll på din elförbrukning utan att stå hukad över elmätaren kanske Wattson från DIY Kyoto kan vara en lösning. Denna lite märkligt utformade manick håller ett vakande öga på ditt hushålls strömförgbukning, och visar den med färgglada LED-lampor. Blåa om du kör strömsnålt, röda om du slösar för mycket. Du kan också koppla den till datorn via USB och se ditt resultat via webben. Den blir din för 150 pund och säljs på www.diykyoto.com.