Ibland finns det annonser på prylar som verkar vara för bra för att vara sanna. Oftast rör det sig om oöppnade och fabriksförpackade apparater till ett pris som butikerna inte ens kan drömma om att matcha. Men samtidigt kan det också vara en redan begagnad pryl där vissa grundläggande tillbehör som manual eller laddare saknas. Det behöver inte ens vara något speciellt misstänkt med det du ska köpa, vill det sig illa så är det stöldgods du precis köpt.

En annan elakhet med begagnatköp är när din nya kamera kommer hem i form av en låda fågelfrön istället och säljaren inte syns till på kartan över huvud taget.

Dubbelanmälan
Annonsbedragare och hälare är visserligen inget nytt, men i och med den helt nya tillgängligheten har antalet personer med avsikterna på skuggsidan av lagen blivit fler. Enligt Jesper Lilliesköld på Blocket handlar det om att använda sunt förnuft.

- Först och främst handlar det om att tänka efter innan. Man måste försöka se vad som är rimligt helt enkelt. Är annonsen misstänkt så är det kanske bättre att titta efter något annat. Verkar den uppenbart misstänkt hjälper det att kontakta oss så att vi kan bli uppmärksamma på om samma säljare försökt något liknande förut.

Men borde inte vi köpare kunna lita på att alla era annonser är schyssta från start?
- Vi undersöker alla annonser manuellt innan de kommer upp på Blocket. Exakt hur vi gör kan jag inte gå in på, men vi har flera metoder för att avslöja bluffare. Samtidigt går det inte att se igenom precis alla annonser.

Så om min begagnade Ipod visade sig vara en tegelsten när jag öppnade paketet från posten, är det bara jag som får skylla mig själv?

- Det du ska göra om något sånt händer är självklart att polisanmäla händelsen. Men du ska samtidigt anmäla det hela till oss. Polisbrott utreds lokalt och om säljaren bor på andra sidan landet försvårar detta utredningen för polisen. Eftersom vi jobbar med hela Blocket kan vi se om samma användare försökt något liknande förut och vi kan samtidigt lämna ut fler uppgifter om användaren till polisen än vad du som köpare kan se på sajten.

Hur kan jag skydda mig från sånt här?
- Använd sunt förnuft först och främst. Så gott det går ska du begära kvitto också. Sedan finns det en hel del tjänster som utvecklats som svar på det här problemet, såsom Internetgirot eller Paypal som erbjuder en viss säkerhet för båda parter.

Fängelsestraff
Helena Järdeström på åklagarmyndigheten i Stockholm håller med om att sunt förnuft ska användas i första hand.
- Begär kvitto på det du köper. Man får inte vara naiv helt enkelt. I vissa fall kan du kolla upp specifika kännetecken med polisen, exempelvis om du ska köpa en cykel så kan du ofta kolla upp ramnummer med polisen för att veta om den är stulen.

Lagen som rentvådde dig som kund om du hade handlat i god tro ändrades 2003. Vad innebär egentligen det? Åker jag i finkan om jag har handlat stöldgods, även om jag faktiskt inte hade en aning om att prylen jag köpte var stulen?

- Generellt sett får du helt enkelt lämna tillbaka prylen till dess ägare utan ersättning. Sedan är det upp till dig att kräva ersättning från den du köpte varan av. Varje fall är eget, så det är svårt att ge mer detaljer på det hela.

Så det värsta som kan hända är att jag får lämna tillbaka min inköpta vara?
- Om det inte finns någon misstanke om att du visste att varan var stulen. Köper du en Rolex av en kille på stan mitt i natten för en tusenlapp så är det ganska stor chans att du vet att det rör sig om stöldgods. Det finns två straffsatser för detta. Om det bara finns en misstanke att du visste om varans ursprung så kan du dömas för häleriförseelse, vilket kan ge dig böter eller i värsta fall fängelse i högst sex månader. Om det är uppenbart att du visste att det du köpte var stöldgods kan du dömas för häleri, vilket kan ge dig fängelse i upp till två år.

Risk för skattesmäll?

Men hur ser det då ut för säljare av prylar? Kan du komma att beskattas för att du säljer dina prylar och köper nytt i en frekvent cykel? Enligt Dag Hardysson på Skatteverkets Internethandelsprojekt är det ingen fara.

- Vi skulle kunna göra en databas över alla som säljer sina prylar över nätet, men då skulle den till 99 procent fyllas med helt onödiga fakta. Oftast när du säljer prylar på nätet så säljer du dem för en mindre summa än vad du gav för den och gör därför en förlust, och vi kan inte beskatta förluster oavsett hur många de är på ett år. I och med att det är en förlust skulle du nästan kunna få avdrag för det istället, men de reglerna gäller inte för personligt lösöre som det heter.
Det vi tittar efter är istället de som är professionella säljare som har någon form av företag bakom sig och som gör en vinst på sina affärer.

Tumregeln är alltså att använda vanligt sunt förnuft när du handlar, tillsammans med någon erkänd betaltjänst så slipper du både fängelserisken och att bli blåst på varan i de flesta fall. Och om du säljer saker så behöver du inte oroa dig för vad skatteverket kan säga så länge det handlar om privata affärer.


Diskutera:
Har du råkat illa ut när du köpt eller sålt något begagnat?
Prata ut i den här tråden...