Skärmar, projektorer och annan bildvisning har utvecklats mycket sedan början av 1990-talet vilket främst syns på priset, bildens storlek och bildkvaliteten. Upplösningsmässigt har det däremot faktiskt inte hänt så mycket. Visst, vi har hd-kvalitet numera. Men skärmar kunde visa bilder på runt två megapixel redan för över tio år sedan.

Hos tv-apparater har priset per tum sjunkit dramatiskt. Idag får du en plasmaskärm på 50 tum för mindre pengar vad en 26-tums crt-tv kostade i början av 1990-talet med dåtidens penningvärde. Jämför vi bildkvalitet är skillnaden enorm, mycket tack vare bättre komponenter i elektroniken som styr bilden. Att bearbeta och omvandla bilder kräver beräkningskapacitet och priset för sådan elektronik har sjunkit som en sten de senaste 15 åren.

Köksdatorn får vänta
John Lindén, marknadschef för bildskärmar på Samsung, tror att den närmaste framtiden kommer att handla om lägre strömförbrukning, udda skärmstorlekar och att dvi ersätts av displayport och hdmi. Bredbildstrenden blir ännu mer påtaglig genom att 16:9-skärmar tränger ut 16:10. Mer 1920x1080 och mindre 1920x1200 alltså.

Samsung gör allt ifrån tv-apparater och mobiltelefoner till köksmaskiner, men John Lindén tror inte på oled-tv i kaffebryggaren eller kylskåpet, åtminstone inte på kort sikt:

– Det intelligenta hemmet har hittills inte varit så smart som många kanske trott.

Branschen i allmänhet tror att dagens tv-format håller ett tag till. Plasma fortsätter att vara starkt i de allra största storlekarna men trängs sakta men säkert undan av lcd. Lcd kommer att fortsätta bli bättre för rörlig bild och den prisfördel plasma har haft i stora storlekar minskar.

Lcd-skärmarna kommer att utvecklas när det gäller, färg, kontrast och svarstid. Ledbelysning som just har börjat användas ger stora fördelar. Dioder kan färgstyras noggrannare vilket ger bättre färger i bilden. Dessutom ger dioder möjligheter till bättre svärta, en av lcd-skärmarnas få svagheter mot plasma.Men det finns tekniker med ännu större potential redan idag.

I år började de första oledskärmarna säljas men en tuff kamp väntar innan framtidsformatet slår ut lcd. Det finns fortfarande till exempel problem med att få oled att klara kombinationen stor storlek och lång livslängd. Men oled-skärmar har tydliga fördelar på sikt. De avger sitt eget ljus och behöver ingen dyr och energislukande bakgrundsbelysning. Oled kan ge oss extremt tunna skärmar. Sonys elvatummare XEL-1 är bara tre millimeter tjock och Sony har dessutom visat prototyper på skärmar som är under millimetern och dessutom böjliga.
Andra tekniker man talar om är reflektiva lcd-skärmar som utnyttjar infallande ljus som bakgrundsbelysning. Det innebär skärmar som blir ljusstarkare när de utsätts för starkt ljus, vilket kan leda till lcd-skärmar som faktiskt går att använda i solljus.

Även projektorerna kommer att bli billigare, mindre, tystare och få bättre bild och även här kommer diodbelysning starkt. Än så länge är ljusstyrkan för svag, men livslängden och storleken gör dioder oerhört lockande för hemmaprojektorer.

Stor skärm & liten skärm
Skärmarna vi har för till exempel tv kommer alltså att bli större, tunnare, ha smalare ramar, högre upplösning, bättre bildkvalitet och dra mindre ström.

Vi kommer dessutom sannolikt få ett allt större utbud av små lösa och billiga sidoskärmar som tar emot bilder trådlöst. Digitala fotoramar som dessutom kan agera liten bärbar tv och surfplatta, till exempel. Lösa bärbara bildenheter borde kunna bli stort. Vi har redan TV i mobilen, men genomslaget har hittills varit svagt. Svårigheten är det uppenbara problemet att en bild helst skall vara så stor som möjligt och en mobiltelefon helst så liten som möjligt. Kompromissen blir ofta en besvikelse – en för klumpig mobiltelefon med en för liten skärm.

Men redan idag håller gränserna på att försvinna mellan hemdatorn, tv-apparaten, stereon, mp3-spelaren, spelkonsolen och annan elektronik. Vi kommer att få universalskärmar som helt enkelt visar de data vi behöver för ögonblicket. Varför ha en frontpanel på stereon när du ändå ställer in allt direkt på den stora skärmen i vardagsrummet? Samma skärm som du använder till tv/hemmabio visar webbsidor eller semesterbilderna som ligger i kameran.

Vad händer då med tekniken på längre sikt? Självklart kommer vi gradvis att få skärmar med allt högre upplösning.
Genom att använda fler än tre färgkomponenter i varje bildpunkt kan man uppnå bättre dynamiskt omfång och större färgomfång. Över huvud taget kommer mycket av bildbearbetningen att flytta till själva skärmen, tror Anders Ynnerman, professor vid Linköpings Universitet, som forskar kring visualisering och bildgenerering.

- Nvidia har en framtidsvision om skärmar med en processor per bildpunkt.

En helt ny dimension
Ett annat område som kan få stort genomslag på lite längre sikt är stereoskopisk bild, det vi ofta lite slarvigt kallar 3d-bild. Det vi talar om här är så kallade autostereoskopiska skärmar, där du inte behöver någon speciell utrustning för att se en tredimensionell bild.

En teknik som enligt Anders Ynnerman skulle kunna bli intressant är så kallade plenoptiska skärmar. Själva tekniken finns redan idag i experimentella kameror och borde även kunna användas i skärmar. Dessutom arbetas det mycket med holografiska 3d-bilder. På KTH i Stockholm arbetar Jonny Gustafsson och Lars Mattsson med att ta fram vad de kallar ett holografisk-optiskt element. Redan idag kan de med ganska enkla medel visa 3d-bilder med häpnadsväckande bra rymdkänsla, fast än så länge bara monokromt.

- Den stora fördelen med den här tekniken är en mycket naturligare 3d-bild jämfört med de skärmar som säljs idag.
- Det blir 3d som inte ger huvudvärk, berättar de.
Överlag forskas det mycket kring olika sätt att skapa holografiska bilder. Lockelsen med 3d-bild är oerhört stor, inte bara för att ge oss häftigare hemmambio och hårigare spel. 3d kan ge stora fördelar i simulatorer, inom sjukvärden, processindustrin, för konstruktörer och en lång rad andra områden. Det finns helt enkelt starka intressen av att ta fram 3d-bild med bra kvalitet så snart som möjligt. En annan science fiction-vision som ligger inom räckhåll är det vi kallar e-papper eller e-bläck.

- Det handlar om att lägga elektronik på ytor som förut betraktats som omöjliga, säger professor Magnus Berggren vid Linköpings Universitet som har siktat in sig på saker som förpackningar eller etiketter med uppdaterbar information.
Allt från jättelika dynamiska skyltar och rörlig reklam i tunnelbanan till mjölkpaket som visar när mjölken börjar bli dålig. Eller så kan du styra tapeternas färg med fjärrkontrollen. Eller rent av byta färg på soffan.

Magnus Berggren tror inte att e-bläck på kort sikt kommer att konkurrera med dagens skärmar. Projektorer, lcd- och oled-skärmar är förhållandevis billiga och mycket bra på rörlig bild. E-bläck och e-papper kommer först att användas till sådant där andra skärmar inte fungerar.

Men det stoppar inte vid papper. Redan idag jobbas det bland annat i Borås med textilier som kan ändra utseende. Men det kommer att dröja mycket länge innan du ser på tv direkt i huvudkudden.

Vi kommer förmodligen inte att se en elektronisk tapet som visar tv utan snarare att e-tapeten kan byta färg till vitt så du kan projicera en rörlig bild på den.

En variant på e-papper vi dock lär få se mycket snart är små billiga monokrom-skärmar som dyker upp överallt i vår vardag. Det kan handla om små skärmar i tv-fjärrkontroller, i bilens nyckelring, i leksaker eller hushållsapparater. Företaget Eink har nyligen presenterat sdc-skärmar som är extremt tunna, kan ha valfri form och drar obetydligt med ström.

Även om det finns oerhört mycket pengar att tjäna på ny visuell teknik kommer inte utvecklingen att ske i snabba jättesprång. Orsakerna är ekonomiska snarare än tekniska. Nya produkter kräver massiva forsknings- och utvecklingsresurser och kostnaderna kräver att nya produkter görs i mycket stora serier för att kunna tjäna in investeringarna.

Tre spår
Alltså kommer bara riktigt stora och resursstarka företag att ha råd att bygga upp nya visningstekniker. Resultatet blir en skynda långsamt-filosofi eftersom samma företag redan har investerat enorma pengar i dagens teknik, som de vill få igen innan de börjar sälja nästa generation. Vi kommer att leva med mer eller mindre förfinade varianter av dagens bildskärmar i många år än. De tre tekniker som tydligast är på gång är oled, 3d-teknik och e-papper/e-bläck. Alla tre finns redan i någon form, men är bara i början av sin utveckling. Oled kommer att ge oss bättre och snyggare skärmar, men är trots allt ändå bara en gradvis förbättring av de skärmar vi redan har.
Tredimensionell bild är spännande och kan ge häftigare upplevelser i film och i spel, och videokonferenser, telefoni med bild, kan bli en mycket bättre upplevelse än idag. Men även här handlar det mest om mer av det vi redan har idag.
E-papper och e-bläck är den av de nya teknikerna som kommer att förändra vår vardag i grunden. En inte osannolik utveckling är att vi på sikt får teknik liknande rfid-etiketter i de flesta föremål runt oss. Det här innebär att prylarna kan tala om för oss var de är och hur de mår - mjölkpaketen igen. Men också att vi kan påverka och styra hur bilderna ser ut. Bilder, både rörliga och statiska, kommer inte längre vara låsta till skärmar utan dyka upp överallt omkring oss.