Betamax
Striden mellan Betamax och VHS på det tidiga 80-talet är nog alla formatkrigs moder. Något som gör detta krig lite roligare än andra är myten om att porrindustrin valde VHS och att det skulle vara anledningen till att VHS stod som segrare till slut.
Mer sanning ligger det dock i att VHS-formatets vinst till största del beror på något så prosaiskt som bandkapacitet. Sony, som utvecklade Betamax, satsade på bildkvalitet men du kunde bara spela in en timme. JVC:s VHS-band klarade däremot två timmar vilket gjorde att de fick plats med en Hollywoodfilm eller kunde spela in lite längre sporthändelser. Men vi glömmer aldrig Betamax ändå.

DCC, Digital Compact Cassette
Den gamla hederliga vinylskivan fick lämna plats åt CD:n, det vet vi alla. Men planerna i början av 1990-talet på att byta ut även kassettbanden mot en digital motsvarighet blev aldrig någon höjdare. DCC från Philips och Matsushita blev helt enkelt en riktig formatflopp. Ironiskt nog var det en annan formatflopp som satte den sista spiken i DCC-kistan, den floppen kommer vi till nu.

MD, Minidisc
Sonys Minidisc var inte en helt dum tanke men med ett gäng brister och en lansering som låg lite fel i tiden så gick det inte riktigt hela vägen. Minidisc vann i och för sig det första slaget när de som sagt tog kål på DCC, men formatet blev inte långlivat ändå. Intåget av mp3-spelare och CD-R gjorde helt enkelt Minidisc och liknande format överflödiga.

Atrac3
När vi har tagit upp Minidisc känner vi att vi måste fortsätta med fil- och komprimeringsformatet Atrac3. Atrac3-komprimering användes i just Minidisc-spelare och Sony fortsatte lobbya för det även efter minidiskens död. Utan någon större lycka behöver kanske inte påpekas.

SACD/Dvd-audio
För de som tyckte CD gav för dåligt ljud så lanserades två format under sent 90-tal. Bakom SACD stod Sony och Philips medan Panasonic stod bakom DVD Audio. Även om idén har gått hem hos ljudnördar så har formaten inte direkt ersatt den vanliga CD:n… som de flesta kanske har märkt. Den stora massan nöjde sig helt enkelt med mp3...

DAT, Digital audio tape
DAT är ännu ett digitalt kassettband, detta framtaget av Sony under 80-talet. Kanske kan man inte klassa detta som en total formatflopp i ordets rätta bemärkelse. DAT har används flitigt i proffssammanhang. Men då formatet även var tänkt att ersätta de vanliga analoga kassettbanden så tänker vi ändå klassa detta som en flopp.


HD Dvd

Den här kanske vi inte behöver säga så mycket om, att Toshibas hd-format förlorade mot bluray har nog inte gått någon förbi. 2005 fanns det planer på att kompromissa och ena sig om en standard men diskussionerna gick åt skogen och Toshiba drog sedan nitlotten. Bluray överlever… tills vidare.

Orb/Zip -drive
Vi skulle kunna räkna upp ett par till format inom den kategori men vi väljer dessa två som representanter. Orb och Zip-drive är båda återskrivningsbara lagringsmedia för data och kom båda vid en olycklig tidpunkt, i likhet med så många andra formatfloppar. I en tid då det fortfarande kostade mycket att bränna cd-skivor och dvd-brännare endast var en dröm så försökte sig många format slå igenom.
Men då ingen lyckades sätta en standard så slogs alla dessa format snabbt ut av skrivbara cd-skivor när dessa sjönk i pris.

D-VHS

D-VHS var det första formatet som var kapabelt att lagra och visa upp hd-material, dessutom med riktigt bra bild. Även om det faktiskt finns än idag så kan vi inte påstå att JVC lyckades lansera det tillräckligt starkt och på bred front. Och i ärlighetens namn, vem vill idag använda videoband om man inte måste?

Laserdisc

Laserdisc är ett riktigt kultformat från Philips och än idag så är filmer på detta format samlarobjekt. Det var det första lagringsformatet som använde sig av optisk avläsning av en skiva. Något genombrott fick det aldrig men bland riktiga filmnördar värderades det högt innan dvd slog igenom och gav Laserdisc dödsstöten.

Håller du med M3 eller saknar du något på listan? Tyck gärna till i den här forumtråden!