1. Vad är en processor?
Processorn, ofta kallad CPU:n (Central Processing Unit), är hjärnan i datorn då den står för flertalet av beräkningarna som görs. Det finns processorer i många typer av prylar, allt från mikrovågsugnar till bilar, här fokuserar vi dock på de vi har i våra datorer.
Moderna processorer kan utföra miljarder beräkningar varje sekund och de är uppbyggda av miljontals små transistorer monterade på en yta i på några få kvadratcentimeter.


Med 45 nm-tekniken ryms upp till 800 miljoner transistorer i en quad-core-processor.

2. Vad är skillnaden mellan en CPU och en GPU?
CPU:n är inte den enda kretsen i en dator som sköter beräkningar, grafikkortet i datorn har också i regel en egen processor som enbart hanterar grafikberäkningar, denna kallas ibland för GPU (Graphics Processing Unit).
Även ljudkortet kan ha en avancerad dedikerad processor.

3. Vad ska jag välja – AMD eller Intel?
Sedan urminnes tider har AMD och Intels slagits om prestandatronen och det har alltid funnits argument för båda sidorna. Vilken är snabbast, mest strömsnål och mest prisvärd? I dagsläget leder Intel när det gäller ren prestanda medan AMD istället satsar på att vara det prisvärda alternativet för den med lite smalare budget. Och så har det, med några få avbrott, sett ut ganska länge. Viktigt att känna till är att när du väljer processor väljer du även plattform, alltså moderkortstyp och i vissa fall minnestyp, så det är inte bara att byta till en annan processortyp om du skulle ångra dig.


AMD har alltid varit underdog jämfört med Intel.

4. Hur mycket ström drar processorn?
Här har utvecklingen gått ordentligt framåt de senaste två-tre åren och även om du väljer en snabb dubbelkärnig processor behöver den inte sluka speciellt mycket ström. I det här sammanhanget används TDP (Thermal Design Power) som enhet, i praktiken maximal effekt som kylanordningen måste kunna hantera för att CPU:n inte skall överhettas. De senaste och snabbaste Core 2 Quad-modellerna från Intel ligger på ungefär 65-95 Watt TDP medan en enklare dubbelkärning processor i en ny bärbar har TDP-värden på omkring 25-35 Watt.
Ultra Low Voltage-varianterna drar inte mer än 5-6 Watt TDP och den senaste Atom-processorn från Intel, en modell som kommer att dyka upp i minidatorer under året, drar så lite som 2,5 Watt. Nu definierar Intel och AMD TDP-värdet på olika sätt så värdet är tyvärr inte jämförbart över olika plattformar.


Intels Atom-processor drar extremt lite ström.


5. Hur många kärnor behöver jag?

Skillnaden mellan en enkelkärnig och en dubbelkärnig processor är ganska stor men det är inte lika självklart att gå upp till Quad Core. Om du kör tunga program för ljud- eller videoredigering är fyra kärnor att föredra (om ditt program stöder detta) men om du är ute efter bästa möjliga spelprestanda är det i regel bättre att lägga pengarna på en snabb dubbelkärnig processor och ett snabbt grafikkort. Få spel kan utnyttja fler än två kärnor i dagsläget och oftast är det grafikkortet som är den svaga länken prestandamässigt.

6. Hur många gigahertz behöver jag?
För några år sedan kunde man jämföra hertztalen mellan olika processorer och på så sätt få en hyfsad uppfattning om vilken som var snabbast men så enkelt är det inte längre. AMD och Intel använder olika processorarkitekturer och faktorer som busshastighet, cacheminne och antal kärnor ställer till det ordentligt när du skall välja. Här är det viktigare än någonsin att läsa tester och att du väljer en ny och fräsch processortyp så att du inte står med en gammal plattform som inte går att uppgradera.


Fler megahertz behöver inte betyda bättre prestanda.


7. Hur funkar cacheminnet?
Cacheminnet är inbyggt i själva processorn vilket gör att datan inte behöver ta omvägen via arbetsminnet (RAM) innan det processas. Detta gör att när cacheminnet används går beräkningar betydligt snabbare än annars. Ju mer cacheminne du har i processorn desto snabbare jobbar den alltså, men det är också en dyr komponent som drar upp helhetspriset. Det här minnet är också indelat i olika nivåer, L1, L2 etc. Ju lägre siffra desto närmare själva processorn (och snabbare).

8. Tjänar jag något på att överklocka?
Överklockning kan vara ett billigt sätt att få ur lite mer prestanda ur din dator men samtidigt belastar du processorn mer än vad som är meningen. Se till att du har en rejäl kylanordning och kontrollera att just din processor tillhör den överklockningsvänliga typen (läs på ordentligt innan). I regel handlar överklockning om att dra upp hastigheten på systembussen och på så sätt öka processorns klockfrekvens men samtidigt sätter du moderkortet på prov. Många nya moderkort har smarta överklockningsfunktioner inbyggda som du kan styra direkt från windowsmjukvaran.


Överklockning kan göra din processor märkbart snabbare men det är inte helt riskfritt.

9. Kan jag byta processor själv?
Innan du handlar en ny processor till din dator är det viktigt att du har stenkoll på att den nya processorn passar i ditt moderkort. Inte bara fysiskt utan även att moderkortets mjukvara (bios) kan identifiera processorn. Själva bytet är ganska enkelt men har du tummen mitt i handen kan det vara värt att be någon med erfarenhet om hjälp. Det kan bli en dyr historia om du slinter med skruvmejseln när du ska montera på kylaren.
Och funderar du på att byta processor i din bärbara är det i regel bara att glömma. Om du har tur är processorn inte fastlödd men bara att få isär chassit kan vara en mardröm och sedan är det inte säkert att bios stöder din nya processor och att kylaren kan hantera värmeutvecklingen.

10. Hur viktiga är bitarna?
Den stora fördelen med 64-bitarsprocessor och 64-bitars operativsystem är att man kan använda betydligt mer arbetsminne, fortfarande är mjukvarustödet dock väldigt begränsat. Om du inte sitter med en arbetsstation som ska rendera 3d-animationer eller liknande applikationer rekommenderar vi 32 bitar.


För att dra nytta av en 64-bitars processor måste mjukvaran ha stöd för den.