Många ”svenssons” valde livet som brottsling och skivindustrins framtid såg mörk ut. Kopieringsskydd under drm-paraplyet (Digital Rights Management) skulle bli lösningen. Men Kristoffer Schollin, doktor i immaterialrätt, anser att skivindustrin misslyckades med något som kunde blivit något bra för alla parter.

– De satsade på sina kopieringsskydd och sedan gjorde de inte så mycket mer, säger han.
För att förstå situationen idag måste vi gå ett par år bakåt i tiden. Drm-skyddet skapades för att värna om digitala verk. Tekniken bygger på kryptering som skapar begränsningar för hur konsumenten kan använda filen. Dessa begränsningar kan dessutom uppdateras.

När drm-skyddet kom fanns det många idéer om hur det skulle fungera. Vissa ville att filen skulle kunna kopieras ett fåtal gånger men med lite sämre kvalitet som följd. Andra ville att den inte skulle kunna kopieras alls. Men det blev aldrig den framgångssaga som det var tänkt. Många av de tidiga drm-systemen gick i graven och en flodvåg av dålig PR ersatte dess plats.

Mark Dennis är chef för digital affärsutveckling på Sony BMG. De håller på att avskaffa drm-skyddet på sin musik.

– Konsumentmässigt har det inte varit speciellt lyckat med drm-skydd. De flesta blir förvirrade och det skapar inget förtroende för att köpa laglig musik. Vi har kanske insett det lite sent men förstår nu att vi måste ändra på det, säger han.

Låt oss säga att du är en laglydig medborgare. Du köper en låt som är drm-skyddad. Du vill sedan bränna ut låten så du kan lyssna på den i din stereo men upptäcker att det inte går. Du kan inte heller ta dig runt skyddet, inte ens för privat bruk, för det är olagligt.
Låt oss istället säga att du är en olaglig medborgare. Du laddar illegalt ner en låt som inte är drm-skyddad. Sedan bränner du ut låten på en skiva och spelar upp den i din stereo. Du har då brutit mot lagen.
Eller så laddar du lagligt ner en låt som inte är drm-skyddad och kan bränna ut den hur många gånger du vill.
Problematiken kring drm är egentligen mer omfattande än så, men konsekvenserna för konsumenterna är tydliga.

– På sätt och vis har till och med de med de mest framgångsrika drm-modellerna gett upp och börjat sälja hela katalogen utan drm, säger Kristoffer Schollin.
Han syftar på exempelvis Itunes med Apple i fronten och musikjättar som Universal. Företag som slopat drm. På kort sikt på grund av klagomål från kunderna och i längden för att kunna sälja mer musik. Det blir oekonomiskt för företagen att deras lagliga musikfiler fungerar sämre än olagliga varianter.


Apple och Universal skrotar DRM...

Men varför investerade skivbolagen så mycket pengar om skyddet är värdelöst? Svaret på den frågan grundar sig i det som drm kunde ha blivit. För det fanns stora möjligheter.
– Den positiva kärnan är att man med en smidig form av drm kan hålla koll på hur folk lyssnar på musik, och därmed få någon form av återkoppling mellan kompensation och konsumtion, säger Kristoffer Schollin.
I och med att skivbolagen inte hakade på Napstersvängen gick det lite snett. De behöll skivhandeln och motsatte sig den tekniska utvecklingen. Skyddet gav således bara konstgjord andning på något som ansågs passé.

Kristoffer Schollin beskriver dagens drm som något många förknippar med en gammal ekonomi. Att skivbolagen missade tåget och att skivindustrin kan komma att få det svårt. Men musikbranschen i stort har en ljus framtid. Ett alternativ är någon form av drm ihop med internetoperatörerna. Ett annat de digitala musiktjänsterna.
– Spotifytjänster som drar nytta av användarna är ett lyckat alternativ. De tror jag kan gå ganska bra så länge de tävlar om att ha bäst katalog, säger Kristoffer Schollin.


Spotify-konceptet kräver ett stort och brett utbud för att vara intressant.

Med tävling syftar Kristoffer Schollin på att alla konsumenter måste kunna få tag på den musik de vill ha, om de inte ska vända sig till den olagliga marknaden. Mark Dennis på Sony BMG håller med.
– Min personliga känsla är att vi kommer gå mer och mer mot abonnemangsmodellen där man har tillgång till allting. Det som är intressant för oss nu är att det finns ett flertal valmöjligheter för konsumenter beroende på hur de använder musik, säger han.