Tittar du mycket på film kan det vara värt att investera i en projektor. Du får då en egen minibiograf i hemmiljö. Inte helt fel en regnig sommarkväll eller när höstmörkret sänker sig över Sverige.

Projektorer är inte så dyra längre. Det skiljer faktiskt inte mycket i pris på en projektor och en hyfsat stor tv. De billigaste projektorerna kan du få för under 10 000 kronor, lägger du dig runt 10 000-kronorsgränsen kan du till och med hitta en med full hd-upplösning. Problemet för gemene man brukar snarare vara utrymmesbrist och för mycket ljus i rummet.

Sätt på dig tänkarhatten
Du bör reflektera noggrant kring tre punkter när du överväger en projektor. Dels om du har ett rum som är stort och mörkt nog, dels vilken typ av projektor du ska ha och sist men inte minst vilken duk du behöver.

Storleken på rummet avgör hur stor bild du kan projicera. Men alla projektorer har ett minsta och ett största avstånd som de klarar av. Ju längre du backar den desto större bild får du. Därutöver ska du ha plats för andra potentiella prylar du äger som surroundsystem och mediaspelare.

Tittavståndet avgörs av vilken teknik din projektor använder och hur hög upplösning den klarar. Tekniken bakom kommer vi till senare, men ju högre upplösning desto närmre kan du sitta. Eftersom det är med projektorn som du verkligen ser kvalitetsskillnaderna mellan standardupplöst film och högupplöst kanske du bör satsa på en som klarar hd-upplösning. På en 40 tum stor tv-apparat märks inte skillnaden i bildkvalitet men med en projicerad bild på 100 tum ser du en markant skillnad.

Själva rummet bör helst sakna fönster. Men har du inte ett sådant rum går det även att mörka ner genom att sätta upp exempelvis rullgardiner. Tänk på att ju ljusare rummet är desto kraftigare ljuskälla behövs. Ljusstyrkan mäts i enheten ansilumen. Är ditt rum normalbelyst krävs cirka 1 000 ansilumen men i ett mörkt rum räcker det med runt 500.
Men det kan skilja en del mellan det värde som tillverkaren skriver ut i specifikationen och den faktiska ljusstyrka du får ut. Därför bör du läsa tester av projektorer innan du slår till. Vårt senaste större projektortest hittar du här.

När du läser tester eller står i affären ska du hålla ett extra öga/öra öppet för fläktar som bullrar. Det sista du vill ha är en skränig maskin som förstör hela filmupplevelsen. Andra viktiga noteringar du bör göra är skärpa och svärta. Du bör även kolla upp vilken lampgaranti projektorn har, nya lampor är nämligen dyra.
Få inte panik nu. Vid 10 timmar filmtittande i veckan klarar sig en normallampa i upp till sex år. Men om den börjar bete sig konstigt, minska i ljusstyrka eller om du märker att bilden börjar flimra så är den troligen på väg att ge upp. Därför är det en god idé att ha garanti kvar.

Lys upp duken på bästa sätt
Precis som du kan välja mellan plasma och lcd när du köper en tv kan du välja mellan olika tekniker när du köper projektor. Någon plasmateknik finns inte men däremot lcd, dlp och lcos.

Budgetvarianten är en lcd-baserad, liquid crystal display, projektor. Tekniken fungerar ungefär på samma sätt som den i en lcd-tv. Projektorn innehåller två genomskinliga skivor. Mellan dem finns det flytande kristaller som det sänds ström igenom. Därutöver finns det en röd, en grön och en blå filterspegel samt en högenergilampa. Dessa belyser lcd-panelen och formar bilden du ser på duken. Problemen med lcd-teknik är att du kan få pixelrutnät på duken samt att svärta och skärpa sällan är lika bra som i en dlp-baserad projektor.

En projektor baserad på dlp-teknik, digital light processing, har istället ett chip med en massa speglar i. En högenergilampa belyser speglarna och med hjälp av ett inbyggt färghjul får du således bild på duken. Livslängden är längre på denna typ av projektor jämfört med lcd-varianten. Men du kan uppleva flimmer på grund av det roterande färghjulet och vissa får huvudvärk av denna typ av projektor.

Lcos, liquid crystal on silicon, (eller D-ila) är lyxtekniken för bildnörden. Istället för att utnyttja speglar, som i dlp-tekniken, används flytande kristaller, ljuset reflekteras. Därför får du ut grym svärta och kontrast med rätt projektor. Du slipper dessutom det roterande färghjulet.

Det finns även skillnader mellan en dataprojektor och videoprojektorer. Dataprojektorn används huvudsakligen ihop med datorer, som namnet antyder. Den saknar möjligheten att visa filmer i 16:9-format, alltså widescreen. Den är också väldigt ljusstark och lämpar sig därför inte för filmvisning. Videoprojektorn klarar å andra sidan både 16:9 och 4:3. För hemmabion rekommenderar vi således den senare.

Nu är vi äntligen framme vid dukvalet. Om du dedikerat ett rum till din projektor kan du räkna bort dukar på stativ, det vill säga om du inte har någon annan anledning att rulla runt duken till olika platser. En ramspänd duk fastspänd på väggen är då ett förstklassigt alternativ. Prismässigt pendlar sådana dukar mellan 2 000-15 000 kronor beroende på kvalitet, storlek och tillverkare.
Vill du gömma duken när den inte används finns det rullgardinsdukar både i fjäder- och motorvariant. Det kan vara bra om du använder rummet till annat än filmvisning. De är lite billigare än ramspända. Fjädervarianten kostar runt 1 000 kronor och för en motordriven får du hosta upp cirka 2 500 kronor. Ju större duk desto dyrare blir det.

Materialet på duken är också viktigt. Framförallt gainfaktorn, alltså hur duken reflekterar ljus. En duk med låg gainfaktor är bra i breda rum eftersom bilden blir lika ljusstark oavsett var du sätter dig. Om du istället köper en duk med hög gainfaktor får du motsatt effekt. Ljuset reflekteras mot mitten, det är bra i ett smalt rum eftersom du får riktigt bra ljusstyrka precis där du vill ha den. Du får ställa detta i kontrast till hur stark lampa du har. För starkt ljus är inte heller bra.

Tänk på att köpa en duk som går att torka av. Blir den smutsig vill du inte ha fläckar när du gör rent den. Fråga i butiken hur du håller den ren på bästa sätt.

Den här artikeln kommer från IDGs nya sajt Digitala Hemmet