Först och främst, visste ni varifrån ordet ”Joystick” egentligen härstammar? Många har växt upp i villfarelsen att det handlar om någon form av sexanspelning. Men en djupdykning i Internets informationsflora berättar i stället att begreppet myntades av den brittiske stridspiloten Robert Loraine för ganska exakt 100 år sedan. Glädjen i sammanhanget handlade förstås om känslan av att flyga, vilket man då bara hade kunnat göra i ett fåtal år. Just själva styrspaken uppfanns enligt de flesta något år tidigare av en annan pilot, fransmannen Robert Esnault-Pelterie, medan andra källor hävdar att den var i bruk på fartyg redan under amerikanska inbördeskriget på 1860-talet.

Standardport

Oavsett om joystickens historia är 100 eller 150 år så har mycket hänt sedan dess, joysticken har styrt allt från industrirobotar till månlandare. Och redan 1967 kom den första analoga speljoysticken. Men det var i och med genombrottet för Atari 2600 som resan började på allvar. Standardjoysticken som medföljde var inget vidare men dess anslutning, en nionålars d-subutgång, blev standard både hos Commodore och de olika joysticktillverkarna, vilket gjorde att samma styrpinne kunde användas på en mängd olika maskiner, bland andra såväl VIC-20, C64, 128 och Amiga som Sega Master System och Genesis.
Det här innebar att marknaden för joysticks växte snabbt och hade en enorm potential, och en mängd olika tillverkare gav sig in i kriget med varierande resultat. Här i Sverige var de dominerande namnen under 1980-talet Suncom och Wico.

Oansenlig men speciell

1983 dök joysticken som för många definierade en hel hemdatorgeneration upp: Suncom TAC-2. Med en kvadratisk fyratums bottenplatta och en kort spak var den en av de minsta joystickarna på marknaden, men fick ändå plats med dubbla fire-knappar. Dessa var i orange och lyste upp den i övrigt svarta och grå lilla skapelsen (en vit version kom senare, men fick aldrig samma ikonstatus). Ändå såg den ganska oansenlig ut. Den kostade 14 dollar vid lanseringen i USA och kom att bli marknadsledande i många år.

Vad gjorde den så speciell? Framför allt skilde sig den tekniska lösningen åt jämfört med konkurrenterna. I stället för att vara baserad på microswitchar skedde själva styrningen med ett metallklot som satt fast i spakens botten. Det var omgivet av kontakter som kortslöts beroende på i vilken riktning du rörde spaken.

TAC stod för ”Total Accurate Controller” och visst var känsligheten klart högre än i några konkurrenter, vare sig förr eller senare. Den höga precisionen uppskattades av många, även om det även fanns dem som retade sig på den korta slaglängden och föredrog den mjukare användarupplevelsen i exempelvis Wico-pinnarna.

Kunde kastas och moddas
TAC-2 såldes med två års garanti, ett smart drag av Suncom då en av de andra stora fördelarna var att den i det närmaste var okrossbar. Vi som kastat en joystick i väggen både en och 50 gånger i vår barndom (och även betydligt senare) förstår att uppskatta en sådan feature. Den enda svaga punkten rent fysiskt var att skjutknapparna satt på kontaktplattor av koppar, vilka lätt började oxidera och därmed började glappa. Som tur var gick det att rengöra knapparna, och när man väl hade joysticken isärskruvad kunde man även mixtra med att trimma knapparna. En sak var att dämpa den rätt hårda fjädern med en liten bit kartong, för att få en mjukare och mer lättryckt knapp.

Under de kommande åren hände det förstås en hel del tekniskt med joysticks, men TAC-2 höll sig alltid relevant i den hårdnande konkurrensen (och Suncoms egna uppföljarmodeller TAC-3 och TAC-5 var aldrig i närheten av att nå samma status).

Kulturellt
Även om speljoystickens storhetstid tog slut i och med Nintendos och gamepadens intåg i vardagsrummen och dagens stickor i princip bara riktar sig till flygsimulatorfanatiker, har just TAC-2 levt vidare och idag är den något av en popkulturell ikon som syns på allt ifrån t-shirts till tavlor. Hade Andy Warhol levt hade han säkert målat en.

Och många som än idag sitter och lirar på sin gamla C64 eller Amiga har säkert en eller två TAC-2 till hands, som överlevt tusentals smällar och tjogtals knapprengöringar. Framför allt för spelklassiker som Epyx sportserier och andra lir som kräver snabba sidledsförflyttningar av spaken.

Vissa riktiga übernördar har säkert moddat den ytterligare; gå in på sajten akikorhonen.org så hittar ni till exempel en beskrivning av hur man gör en trådlös TAC-2…