Året var 1994. Estonia gick under, Sverige gick med i EU och tog brons i fotbolls-VM, och nattetid hade landets störningsjourer fullt upp med att rycka ut till lägenheter där underliga ljud utstöttes från små plastiga lådor med blinkande dioder och texten US Robotics tryckt på chassit.

Ska man försöka beskriva det egentligen obeskrivliga ljudet som uppstår när ett modem ”skakar hand” med ett annat modem över telefonnätet frammanar det känslan av att det är så här det måste vara att dra en ytterst smärtkänslig robot genom en mangel. Väldigt mycket gnissel och gälla skrik.

Modemet
Men vi backar lite. Själva ordet ”modem” är en sammanskrivning av orden modulator och demodulator och är samlingsnamnet på bryggor som låter digitala produkter kommunicera med varandra över analoga förbindelser, där det mest konkreta exemplet förstås är telefonnätet. Modemen fungerar lite som en synthesizer i två led – digital information från sändarmodemet omvandlas till tonsignaler som skickas genom telefonnätet och sedan översätts tillbaka till digital information i mottagarmodemet.

De första modemen dök upp i USA under 1960-talet, då med en överföringshastighet på maximalt 300 bitar per sekund. Under 1980-talet ökade hastigheterna på tillgängliga modem sakta men säkert och både hemdatorns genombrott och filmer som War Games (1983) gjorde allt fler ungdomar nyfikna på datorvärlden. Dåtidens främsta samlingsplats var förstås BBS:erna. Redan 1978 hade de första diskussionsforumen på Bulletin Board Systems, eller ”elektroniska anslagstavlor” startats upp, och under slutet av 80-talet var tusentals svenskar anslutna till BBS-nätverken.

Som alltid när det gäller teknik gick utvecklingen fortare framåt ju större marknaden blev. 1980-talets hastighetsstandard på 2 400 bitar per sekund i överföringshastighet blev 9 600, som blev 14 400, som blev 28 800. Allteftersom hastigheterna ökade förändrades också BBS-världen. Vid sidan av de vanliga diskussionsforumen började det dyka upp allt fler filer för nedladdning; däribland både knäckta spel och porrbilder, vilket ledde till en hel debatt i tv och tidningar om hur hemdatorn förvandlade barn till sexgalna tjuvar.
Men det är en annan historia.

Sportster
Vi återgår till hårdvaran. US Robotics blev störst på den svenska marknaden, framför allt under modemens sista storhetstid på det tidiga 1990-talet. Det Illinois-baserade företagets modem tog sällan hem jämförande tester i dåtidens tidningar, men en aggressiv och smart marknadsföringskampanj som utnyttjade just det nya sättet att kommunicera gav dem ett försprång.

De största BBS:ernas administratörer fick generösa rabatterbjudanden på de bästa modemen, och snart sjöng varenda svensk sysop US Robotics lov, vilket givetvis påverkade användarna som just var på väg att uppgradera sina gamla 2400-modem.


Pirate Bay 0.5. När hastigheten ökade skapades ”elit-BBS:er” där bland annat piratkopierade spel kunde hittas. Crackergruppen Razor 1911:s högkvarter hette Suburbia.

Priserna sjönk också snabbt för vanliga användare. Ett talande exempel från 1994: Ett US Robotics Sportster V32 bis med 14 400 bps kostade omkring 4 000 i början av året. Framåt jul sålde samma svenska återförsäljare ett 28 800-modem från samma tillverkare för 2 800 kronor. När speltidningen Attack i slutet av året rankade läsarnas julklappsönskningar kom 28.8-modemet på tredje plats (cd-rom-läsaren vann).

Långsamt farväl
1994 var också året då Internet började slå igenom på bred front i Sverige. Utvecklingen av webbläsaren och därmed utbudet på nätet tog snabbt kål på större delen av BBS-världen (även om många mötesplatser överlevde långt efter det) och ställde helt nya krav på överföringshastighet. Den traditionella modemtekniken slog snart i taket för vad som var möjligt att pressa ut. En lösning var ISDN-tekniken, som med nya telefonstationer kunde pressa upp maxhastigheten till 128 000 bps.


Kungen. US Robotics Courier-serie drev många av samtidens största BBS:er.

Men på grund av höga priser gick utbyggnaden sakta i Sverige. Enligt en rapport från Post- och Telestyrelsen hösten 1997 hade 574 000 svenska hushåll tillgång till Internet. 99,5 procent av dessa använde fortfarande sina modem, och 60 procent körde på en hastighet av 28 800 bps eller långsammare (antagligen var omkring 100 000 av dem US Robotics-modem).

Strax därefter började dock priserna sjunka snabbt, tekniken utvecklades vidare, vi började prata om megabit i vardagen, Bredbandsbolaget blev ett begrepp, IT-bubblor växte och sprack och växte igen. Någonstans på vägen förpassades de gamla modemen till den där lådan i källaren där du kanske även har minidisc-spelaren och bakmaskinen.


Folknöje. Hundratusentals modem såldes i Sverige under det tidiga 1990-talet. US Robotics Sportster (här i 14 400-utförande) var stora på marknaden.

Det är ovärdigt, för sällan har det ändå funnits en pryl som varit så viktig för världens och vardagens utveckling. Egentligen borde vi klä våra gamla modem i guld och ställa dem på den finaste platsen i hemmet.

Fakta

”Dubbelt så fort är inte så mycket kanske du tänker men det är stor skillnad på 30 minuters och en timmes uppkopplingstid, något det lätt kan bli om man väljer att ladda ner en packe bilder och program från en BBS. Att då se cirka 3 kilobyte per sekund komma över telelinan är definitivt skönt.”
Attack testar 14.4- och 28.8-modem i nummer 8 1994