Om man ska sätta hajpen kring Ipad i ett historiskt perspektiv är det nödvändigt att gå tillbaka till 1993. Då föddes, från samma företag, en pryl med samma storvulna ambitioner och samma lanseringshysteri. Apple Newton var handdatorn som skulle revolutionera våra digitala liv, ett portabelt kontor som kunde styras från en pekskärm, en skärm så smart att den till och med kunde läsa din handstil.


Anfader 1. Apple Newton blev aldrig någon succé.

Ursprungligen var det tänkt att Newton skulle ha en betydligt större skärm än det till slut blev, och parallellt arbetade man även fram en tablet-prototyp vid namn Penlite, ett projekt som dock lades ner när företaget beslutade att satsa fullt ut på Newton.

Tanken var kanske rätt, men slutresultatet blev en i och för sig innovativ produkt men med massor av barnsjukdomar och katastrofal batteritid. Newton hånades inte bara i prylbranschen, utan även i seriestrippar och Simpsons-avsnitt, och även om många av felen rättades till i senare versioner levde dess dåliga rykte kvar tills produktlinjen lades ner 1998.

Newton blev en massiv förlustaffär för Apple och vd John Sculley, som varit den stora pådrivaren, fick gå. Ett par år senare trädde Palm in på scenen och fick ett enormt genomslag med exakt samma koncept.

Jobs och Moses
Apples ledning hade lärt sig en dyrbar läxa - ska man lansera en produkt som är "före sin tid" behöver man ha en profet som gör det. Och det hade man ju, även om profeten var på ökenvandring just då...

Steve Jobs väcker känslor hos de flesta, men ingen kan nog förneka att han är världens bäste produktlanserare. När han 1996 återvände till Apple efter ett tiotal år i kylan var det ett stukat företag med innovationsskräck, på god väg att ätas upp av Microsoft. Några år senare, efter Imac, Ipod och Itunes Store, var man på topp igen. Och lanseringarna bara fortsatte.

På samma sätt som Jake Sculley drev på det ödesdigra Newton-projektet berättas det om att Steve Jobs själv varit inne och petat i allt som har med Ipad att göra, till och med när han under våren 2009 var sjukledig efter en levertransplantation.

- Det här är det viktigaste jag någonsin gjort, ska han ha sagt upprepade gånger i mötena som föregick Ipad-lanseringen.

Sex års utveckling
Vi backar bandet igen. Den 17 mars 2004 börjar den moderna Ipad-historien. Då ansökte Apple om ett patent på en "elektronisk produkt" som beskrevs som en handhållen tablet med egenskaper som påminde om de pc-modeller som fanns ute på marknaden. En illustration från patentansökan visar en man som håller i en tablet (som ser något tjockare ut än Ipad) och styr skärmen med fingrar. Det här var långt innan de kapacitiva pekskärmarna började dyka upp. Patentet godkändes i maj 2005 och sedan följde en lång tids tystnad (bortsett då från ryktena). Bakom kulisserna hände det dock grejer.

Sedan 2004 hade Apple börjat arbeta aktivt på att ge sig in i mobilvärlden - även om tanken hade funnits i flera år innan dess, domänen www.iphone.org registrerades till exempel redan 1999. Det första försöket, i form av den Ipod-besläktade musikmobilen Motorola ROKR, blev - för att uttrycka sig diplomatiskt - inte vad man hoppats på, och därför började man om från noll. I samarbete med mobiloperatören Cingular och Yahoo utvecklades under extremt hemlighetsmakeri en telefon under extremt hemlighetsmakeri. Iphone lanserades den 9 januari 2007, och resten är prylhistoria.

Nästa steg...
Ända sedan Iphone blev verklighet har rykteskarusellen fokuserats på Ipad (eller Itablet, eller Islate, Itouch, eller Macbook Tablet, eller Macbook Touch, eller något av alla de andra namn på produkten som snurrat runt i prylvärlden genom åren).


Spekulation. Hur Ipad skulle fungera, se ut och heta var en hemlighet in i det sista. Här är en fejkad ”Itablet” med Macbookens aluminiumskal och Mac OS X som operativsystem.

När 2009 blev 2010 var det så gott som bekräftat att det faktiskt skulle dyka upp en tablet till slut, men fortfarande visste ingen vad den innehöll. Bland de vildare ryktena som levde kvar ända tills lanseringen var att den skulle ha en tiotums oledskärm, att den skulle släppas i en "Ipad Mini"-variant på sju tum, eller en "Ipad XL"-variant på 15 tum, ett helt nytt gränssnitt (i 3d, förstås), en pekpenna, en Atom-processor, inbyggda solpaneler, och inbyggd kamera med ansiktesigenkänning. Med mera.

Den första lite mer jordnära frågan, som delade förståsigpåarna mer eller mindre på mitten, var förstås om den skulle vara en Ipod, en Mac eller något däremellan. Vi kommer nog aldrig att få veta hur snacket gick när Steve Jobs och hans vänner diskuterade frågan, men efter genomslaget Iphone, Ipod Touch och sedermera App Store, borde det egentligen ha varit ganska lätt att räkna ut. En helt ny pryl men fullt bakåtkompatibel med en enorm programbank och ett gränssnitt som hela målgruppen redan kände till var helt enkelt omöjligt att motstå, även om flexibiliteten i Mac OS hade gett fler uppenbara användningsområden redan från dag 1.

Frågan om den i första hand skulle vara ett arbetsverktyg eller inriktad på underhållning besvarades på samma sätt. Eller som Steve Jobs sade vid lanseringen:

- Idag använder alla bärbara datorer och smartphones. Men finns det utrymme för en tredje produkt mellan dem? Den måste vara bättre att surfa, mejla, se bilder och video, lyssna på musik, spela spel och läsa e-böcker på. Annars har den inget existensberättigande.

...är bara början?
Fyra månader senare är det fortfarande för tidigt att besvara frågan om Ipad kommer att sluta som en Iphone, som en Newton eller mitt emellan. Men början, med en halv miljon sålda Ipads på ett par veckor, har varit lovande, även om det finns rapporter om buggig wlan-uppkoppling och en hel del kritik mot svagheterna, som bristen på traditionell multitasking (vi har fortfarande inte sett vad Apples motsvarighet i Iphone OS 4 egentligen går för) och att webbupplevelsen hämmas av Apples tjurskallighet när det gäller Flash.

Vi följer med på Ipad-resan oavsett vart den bär, med avstamp den här veckan.