Nu när elpriserna skjuter i höjden kan det vara en god idé att se över vilka tekniska apparater du har i hemmet och hur du använder dem. Den största elkostnaden för ett vanligt hus är uppvärmningen. Men även hushållselen kan bidra till oväntade hål i månadsbudgeten - speciellt om du har mycket moderna prylar i hemmet som är igång mer eller mindre dygnet runt.

Trådlös router i garderoben, mediacenter i vardagsrummet, stor tv som står igång flera timmar om dagen, dator som surrar oavsett om du sitter framför den eller inte, och alla dessa bärbara prylar. Allt tekniskt drar ström, vissa drar mer än andra. Gemensam nämnare är dock att alla kostar pengar. Men hur mycket pengar?

Prylarnas förbrukning
Elräkningen baseras på hur många kilowattimmar du förbrukat. En kilowattimme är ett mått på energi som innebär tusen watts effekt i en timme, eller en watt i tusen timmar, eller 50 watt i 20 timmar. Enkel matematik.

De flesta prylar du stoppar i väggen eller skruvar i en lampsockel anger hur många effekt de drar i watt. Då är det ganska lätt att räkna ut ungefär hur mycket energi de förbrukar. För det mesta innebär det en väldigt ungefärlig siffra – exakt hur mycket effekt som går åt beror på vad du gör med maskinerna. På en del prylar anges maxeffekten, medan de i själva verket drar mycket mindre 90 procent av tiden de används. Därför går det inte att med 100 procent säkerhet förutsäga hur mycket en enskild pryl drar.

Normalt användande
Vi har här sammanställt uppgifter om strömförbrukningen hos några av de mest populära elektronikprylarna just nu, allt från tv-apparater och mediaspelare till datorer och nätverksprylar. Uppgifterna om strömförbrukningen kommer antingen från tillverkarna själva eller är sådana som vi eller andra oberoende pryltestare har mätt upp. Därefter har vi kontrollerat vad ett dygns användning skulle innebära för tillskott till elräkningen.

Vi har också tagit med några bärbara prylar. De är mycket knepigare att uppskatta strömförbrukningen på eftersom de bara är inkopplade då och då. Men utifrån batteriernas kapacitet och spänning kan vi göra en relativt kvalificerad gissning över hur mycket energi som behövs för att ladda upp dem. Här måste vi också göra en uppskattning över hur mycket av elen som inte når batteriet, utan försvinner som värme vid laddningen. Generellt brukar bedömningen lyda att små laddare för hemelektronikprylar har en effektiv verkningsgrad på ungefär 70-80 procent. Men de blir bättre och bättre.

Så ta alla dessa siffror med en nypa salt. De kan ge dig en vägledning om hur olika saker du gör i ditt hem påverkar totalsumman på räkningen. Men vill du veta helt säkert finns det bara en lösning – mät själv.

Tabell nätanslutna

Tabell nätanslutna prylar.

Tabell bärbara prylar

Tabell bärbara prylar.

Sida 1 / 3

Innehållsförteckning