N9 blir förstås uppföljaren till Nokia N8, även om vissa tekniska specifikationer, såsom kameran, är sämre på pappret. Vi fick chansen att känna på den under en stund och här är våra samlade intryck.

Att svepa är framtiden
Vad som är nytt med N9 är swipandet. Det här är förstås något som alla med en Iphone eller Android-telefon är vana vid. Det handlar helt enkelt om att du styr hela telefonen via skärmen, och i mångt och mycket genom olika sveprörelser med fingret. Till exempel kommer du till huvudmenyn där dina appar finns genom att dra fingret från högerkanten på telefonen till vänsterkanten. Drar du åt andra hållet kommer du istället till en annan skärm som visar ett flöde med dina sociala nätverk, inkomna meddelanden och annan information som kalenderhändelser, info om uppdateringar et cetera. Går du ytterligare en skärm åt vänster kommer det upp en meny som visar alla appar som körs. Där kan du nyp-zooma in och ut för att se vilka appar som körs, och enkelt klicka på en för att komma till appen. Du kan också hålla fingret intryckt för att snabbt kunna avsluta en app.

Inga fysiska knappar finns för att styra telefonen. Det fungerar ändå riktigt bra. Vill du bläddra i kalendern gör du det genom att svepa också, men du får inte gå för långt ut med fingret på skärmkanten, för då byter du istället skärm till någon av de ovan nämnda funktionerna.

Där det inte går att svepa, till exempel när du bläddrar runt bland inställningar, dyker det istället upp en bakåtpil som du kan trycka på. Det hade dock varit snyggare om du kunde svepa bakåt även i en sådan meny.

Polykarbonat för formens skull
Mobilen är gjuten i ett enda stycke av plasten polykarbonat. Detta till trots känns den allt annat än plastig. Den upplevs som rejält gedigen och ligger riktigt bra i handen. Skärmen står ut en bit och har rundade kanter, men består i gengäld av Gorillaglas som är extra stryk- och reptåligt. Nokia själva menar att polykarbonaten dessutom ger bättre mottagning för telefondelen, och därigenom också bättre batteritid, något vi dock får återkomma till vid en riktig test av telefonen. Skärmen är för övrigt en 3,9 tum stor Amoled-skärm som ser riktigt skarp ut. Nokia hävdar också att den fungerar mycket bra i starkt solljus tack vare upphöjningen och ett polariserande filter, men vi hade tyvärr ingen möjlighet att testa i solljus.

Operativsystemet är som sagt den Linuxbaserade varianten Meego. Den innehåller dock en appbutik, men du kan ändå installera program som kommer från andra ställen än appbutiken. Det innebär att det finns potential för att tredjepartsutvecklare ska kunna hitta på roliga appar, men det är helt omöjligt att sia om hur telefonen kommer mottas bland utvecklarna. I och med att den stöder ramverket Qt kommer det dock att ofta vara förhållandevis enkelt för apputvecklare att göra om sina appar från Symbianplattformen.

Sociala nätverk i massor
Det finns från början ett ganska stort utbud av sociala nätverk och tjänster att koppla upp sig mot. Skype, Gmail, Facebook och Twitter är bara några, och du kan exempelvis hantera flera e-postkonton samtidigt. Webbläsaren bygger på Webkit 2 och stöder HTML5. Det finns också inbyggda kartor med bilnavigering, och en riktigt intressant funktion är att det numera finns stöd för kollektivtrafik i några av de 70 största städerna i världen. Stockholm ingår (åtminstone tunnelbanan), men det var oklart om fler städer i Sverige ingick. Det innebär att du kan välja en adress och få instruktioner om hur du kommer dit med tunnelbanan och dessutom ser du vilka stationer du passerar. Det hela såg riktigt smidigt ut.

Positivt intryck
Det allmänna intrycket av Nokia N9 är riktigt positivt. Visst, kanske inte en inbiten Android- eller Iphone-användare kastar sina mobiler och köper den här. Men är du van vid och gillar Nokia kanske du föredrar N9, eller om du inte bryr dig om mängden appar i appbutiken. Men det hela beror först också på priset, och det är ännu inte satt. Nokia ska dock ha en eloge som vågar satsa på Meego, även om vi inte vågar vara riktigt säkra på att Meego och Windows Phone 7 kommer att samsas i slutändan. Här visar dock Nokia att de fortfarande kan om de vill.