Vad är nfc?

Nfc står för near field communication, eller närfältskommunikation. Det är i grund och botten en teknik som låter två enheter kommunicera genom att du rör dem vid varandra. Nfc är en vidareutveckling av rfid, radio-frequency identification. Många känner igen rfid-tekniken från passerkort eller den nya typen av busskort som används av flera landsting. Är kortet elektroniskt och läses av i en avläsare, men saknar magnetremsa och fungerar genom att du håller det precis framför en läsaren, är det rfid det handlar om.

Tekniken har sedan några år tillbaks börjat byggas in i särskilt mobiltelefoner och löftet är att mobilen på sikt ska kunna ersätta det halvdussin plastkort som de flesta går runt med i plånboken.

Den intressantaste utvecklingen av nfc började när det byggdes in i mobiltelefoner och liknande smarta enheter, så det är det vi kommer fokusera på här.

Android Pay
Betalning med mobilen är ett användningsområde som både Apple och Google tror på.

Hur fungerar nfc?
Tanken med nfc är att det ska gå igång automatiskt när det kommer i närheten av ett fält, alltså max 20 centimeter ifrån. Det har länge fungerat att föra över till exempel bilder mellan telefoner på det sättet genom att bara gnugga dem mot varandra.

Nfc börjar bli riktigt intressant först när andra tjänster kopplas samman med det. I USA har många kortbetalningsterminaler stöd för särskilda nfc-kort. Det gjorde att när Apple introducerade betalningssystemet Apple Pay hade det redan brett stöd.

I ett land som stöder Apple Pay kan du helt enkelt mata in ditt kreditkortsnummer i appen Passbook. Lägg sedan telefonen mot läsaren när du kommer fram till kassan, bekräfta med hjälp av ditt fingeravtryck på telefonen och sedan är köpet genomfört. Google har ett liknande system som kallas Android Pay.

Det fungerar alltså bra för funktioner som inte kräver så mycket dataöverföring och samtidigt fungerar (eller till och med kräver) att du har enheten precis i närheten.

Vilka funktioner har nfc?

Standarden definierar tre användningsområden:

  • Kortemulering: enheten härmar ett smart kort som ett betalkort eller busskort och kan användas på samma sätt.
  • Läs/skriv-läget: Enheten kan läsa av billiga rfid-taggar som finns inbäddade i till exempel rfid-klistermärken eller smarta affischer.
  • Peer-to-peer: Två enheter, till exempel två mobiltelefoner, kan kopplas upp direkt mot varandra för att utbyta information som bilder och kontaktuppgifter.