Det här är den första av två delar i vårt stora Oculus Rift-test. Här går vi igenom tekniken, hårdvaran och de första intrycken. I nästa del, som publiceras om en vecka, berättar vi mer om spelen och om hur Oculus Rift-glasögonen är att använda.

Det först som slår en när vr-glasögonen Oculus Rift levereras är den svarta lådan. Den för tankarna till en vapenlåda i Borderlands 2 eller en suspekt attachéväska med avfyrningsmekanismen till någon form av massförstörelsevapen.


Oculus-lådan

Förutom Oculus-logotypen står två, i sammanhanget mycket viktiga ord på lådan: Development Kit. Det är just vad det är – en tidig version för spelutvecklare och egentligen ingenting för vanliga gamers. (Rent formellt är vi alltså utvecklare nu. Vi har till och med registrerat ett nytt projekt – “Modermodemet”. Lansering på E3 år 2017.)

Därmed kan man egentligen inte ställa så höga krav på Oculus Rift, men vi kör ändå. Ha bara i åtanke att många brister förmodligen kommer vara fixade när den släpps på riktigt.

Klick. Klick. Två spännen håller locket nere. När de är öppnade syns skönheten liggande i sin skumplast, omgiven av kablar och extra linser. (Vi återkommer till linserna.) Själva glasögonen är rejält stora. När man tar dem på sig sitter de som en kantig klump över ansiktet, och det är långt till den smäckra produktbild Oculus har använt i sin marknadsföring.


Reklamen och den bittra verkligheten.

Lättare än de ser ut
Ändå är det slående hur bekvämt de sitter. Trots sin storlek är glasögonen inte alls tunga. De sitter mjukt mot ansiktet som ett par skidglasögon. En extra rem löper över hjässan och ser ut att behövas för att glasögonen inte ska halka ner, men i praktiken är den överflödig. Man rör obehindrat på huvudet och det lär krävas många timmars spelande för att bli trött i nacken.

Så, hur fungerar det? I grunden är Oculus Rift en slående enkel skapelse. I princip innehåller den två komponenter: En skärm och en rörelsesensor. Skärmen skiljer sig inte nämnvärt från vilken mindre lcd-skärm som helst. Sensorn som håller reda på hur man vrider på huvudet känns lite mer magisk, men har uppenbara likheter med de som sitter i varenda smartphone.

Att skärmen är ordinär märks dock bara innan man monterar någon av de linser som följer med. De är fisheye-liknande och helt centrala för att Oculus Rift ska fungera. Det är tack vare en lins framför varje öga den märkligt tvådelade bilden framstår som en enda.


Skärmdump från demot

Det är också linserna som får den att fungera för oss närsynta. De kommer i tre varianter, med olika styrka och avstånd till skärmen. När personer med olika synfel (eller inget synfel, men de flesta som fick prova på var någon form av brillormar. Vad är grejen med det?) turas om blir det alltså till att byta lins en hel del. Det är faktiskt ganska krångligt och något vi hoppas förenklas i senare versioner.


Med linserna borttagna ser man att en högst ordinär skärm döljer sig bakom.


När linserna är monterade visas den tvådelade bilden på rätt sätt för varje öga.



Extralinserna passar olika synfel.

Fakta

Pris: 300 dollar, plus frakt.
Leveranstid: Räkna med flera månader. Vi beställde i april och fick leveransen sent i juli.
När ska konsumentversionen levereras? Ingen vet säkert, men utvecklarna siktar på 2014. Priset tros bli ungefär detsamma som för utvecklarversionen.