Mattias sparade inte på energin när han besannade sina pojkdrömmar. HiFi, förkortningen som står för High Fidelity och innebär högkvalitativ ljudåtergivning, har varit hans största hobby sedan barnsben. Han har älskat musik hela livet och delar sin passion med sin fru. När paret letade hus år 2005 hade Mattias ett särskilt musikrum i åtanke - en oas som skulle rymma skivor, musikspelare och instrument.

– Det började med gitarr i lågstadiet, minns Mattias tillbaka, men ungefär när jag började högstadiet upptäckte jag vad man kan göra med datorer och övergav mer eller mindre gitarren för att pyssla med datorbaserad musik, med och utan MIDI.

Mattias och hans fru fann sitt drömboende i natursköna Dalarna, ett hus som uppfyllde nästan alla deras önskningar. De kände sig hemma direkt men ett riktigt hemtrevligt rum att dedikera till sitt största intresse saknades. Däremot fanns det utrymme på baksidan av huset. Idén om en framtida utbyggnad i musik- och filmsyfte började gro i Mattias tankar redan i samband med husköpet.

– Givetvis är det ett ganska stort och kostsamt projekt, att bygga ut, berättar Mattias. Därför avvaktade paret i några år tills ekonomin tillät.

Dyr utbyggnad

Mattias ansökte om bygglov för det 30 kvm stora rummet sommaren 2009. Samma vinter lades grunden.

– Utbyggnaden med inredning gick på ungefär 400 000 kr och tekniken har troligen kostat ungefär lika mycket. Mattias erkänner att han inte har exakt koll på en exakt summa då tekniken köpts och byggts ut under årens lopp och uppgraderats bit för bit.

– Den största utmaningen var själva utbyggnaden som tog ett år, berättar Mattias. Att bygga inredningen och göra klart rummet när grunden och stommen väl var på plats var betydligt enklare, även om det var några månaders slit med långa kvällar efter jobbet. De som redan har ett lämpligt rum slipper förstås utmaningen med att bygga ut huset.

Att optimera akustiken var en annan utmaning. Mattias kunde dock designa rummet inifrån efter eget tycke, vilket tillät honom att undvika de värsta fallgroparna. Han utgick från Sepmeyers tredje gyllene rumsratio. Eftersom ljudets kvalitet till stor del beror på ett rums dimensioner finns särskilda rumsmått som akustiker utvecklat för att maximera ljudets kvalitet. På så vis säkerställde Mattias att ljudet skulle bli så bra som möjligt.

– När rummet var klart akustikbehandlade jag med både köpta och hemmabyggda absorbenter och diffusorer. Jag utvärderade noga resultatet genom mätningar med både mätmikrofon och programvara.

Ångrar bara en sak

Med välförtjänad stolthet berättar Mattias om sitt nybygge där varje detalj är grundligt genomtänkt. Han skulle inte ändra på mycket, även om han fick chansen.

– Det enda jag ångrar är att jag inte byggde in basabsorbenter i vinkeln mellan väggarna och taket, alternativt uppe på vinden med portar nedåt rummet. När inredningen väl är på plats är det svårare att konstruera stora basfällor utan att belamra rummet.

Samtidigt kunde Mattias återanvända en del av sina gamla prylar.

– En del av prylarna i biorummet har jag haft långt innan det byggdes, berättar Mattias. Slutsteget som driver center- och bakhögtalarna är ett gammalt Primare A30.5 som är tio år gammalt. Tekniken har växt fram genom åren.

Inspirationen och kunnandet har Mattias hämtat från flera olika håll genom åren.

– Jag läser ständigt tester i hifi- och hemmabiotidningar och i forum, berättar Mattias. Sedan brukar det bli åtminstone ett mässbesök varje år.

Ett hemmabiorum lockar självklart mer under vissa tider på året än under andra. Mattias och hans fru snittar ändå ungefär tre filmer i veckan samt följer alltid någon serie. Runt en timmes musiklyssnande uppskattar Mattias att det blir varje dag. Han känner sig klar med rummet och planerar inga större investeringar förrän något går sönder och behöver bytas ut.

Sida 1 / 3

Innehållsförteckning