Men tyvärr kommer den bara med 16 eller 32 gigabyte inbyggt minne och ingen plats för minneskort. Det här stör mig eftersom jag verkligen vill och behöver ha ett minneskort. Jag förstår att det är ett i-landsproblem, men jag laddar ner spellistor i Spotify och synkar filmer och tv-serier via Plex. 16 gigabyte räcker helt enkelt inte. Och LG vet i skrivande stund inte om de ens ska ta in 32-gigabytemodellen.

Men allt är inte negativt utan minneskort. Priset för 16-gigabyteversionen ska landa på 4500 kronor, vilket är ett riktigt bra pris för de här funktionerna och prestandan.

Det får mig dock att börja drömma än mer om den här idén där man kan bygga ihop sin egen telefon, block för block. Jag gissar att det inte är så superenkelt att lösa produktionstekniskt, men tänk vad skönt att kunna få välja 128 gigabyte i minne men skippa Bluetooth om man nu vill det. Välja en 720p-skärm och klocka ner processorn. Trycka på beställ och få den inom 6-8 år.

Nexus 5 är en riktigt lockande telefon. Det är oerhört roligt att LG och Google gör en telefon som verkligen platsar bland de bästa på marknaden, och inte låter Nexus vara något sekundärt alternativ. Men det oroar mig nu att nästan alla nya telefoner har ett fast batteri, och många har inte plats för minneskort. Problemet är att du inte kan köpa ett nytt batteri om det gamla börjar bli dåligt, utan måste köpa en ny telefon. Det känns lite som att det är det tillverkarna vill.

Eftersom jag själv byter telefon ett par gånger varje år är det inga problem. Och även om jag nog inte kommer köpa Nexus 5 privat ser jag verkligen fram mot den.