Gav upp vid 110 volt
Den trasiga laddaren togs sedan till ett högspänningsprov. Isolationsprovaren slogs på och vid 110 volt gav den upp. Förväntan var att vid 1 000 volt skulle ett sprakande över 0,8-millimetersgapet kunna ses. Men så blev inte fallet, transformatorns lindningar hade brunnit ihop. Värmeutvecklingen när lacken smälte gjorde att ingångslindningen och utgångslindningen hade bränt ihop.
Om någon hållit i telefonen när laddaren stoppades in i eluttaget hade den personen blivit strömförande. Det är inte meningen att isoleringen ska skadas bara för att laddaren går sönder.
Denna laddare var prydligt försedd med ett CE-märke och såg ut som en iPhoneladdare.
Normalt testar man isoleringen med 3 500 volt och förväntar sig att produkten klarar det.
Det vita är ”isoleringsmössan” runt transformatorn som skapar isolation mot kringliggande elektronik. Tittar man noga syns texten 94V-0 på mönsterkortet, som betyder att det är flamskyddsklassat.
Vi var lite snällare och valde att sakta öka spänningen från 0 volt till 2 500 volt under 20 sekunder, och sedan stanna kvar där under 20 sekunder. Fördelen är att man hinner se vid vilken spänning något bryter igenom. Man kan även uppfatta ljud och eventuellt även visuella överslag.
Ingen av piratladdarna köpta över nätet klarade 2 500 volt. Den sämsta klarade 1 670 volt och den bästa 2 350 volt. Apples Iphoneladdare hade en läckström på runt 1uA vid 2 500 volt ett utmärkt resultat, Ipadladdaren nådde 2uA.
I en av piratladdarna kunde man se en tydlig ljusbåge rakt igenom plasthöljet – som om det suttit en blå lysdiod därinne.
En oroande egenskap som flera av piratladdarna uppvisade var att efter ett genomslag hade isoleringen i det närmaste försvunnit.
När vi avslutat mätningarna plockade vi isär ett par av piratladdarna. Det är ingen slump att de inte klarade isoleringstestet, det är genomgående undermåliga konstruktioner.
Till höger om ”mössan” sitter två gula sladdar, utgångarna från transformatorn som fått ett extra isoleringslager. ”Mössan” gör att de befinner sig på behörigt avstånd från transformatorn. Det är sådana detaljlösningar som ger elsäkerhet.
På de laddare som tappade isoleringen efter genomslag visade det sig att den så kallade Y-kondensatorn havererat. Det står klart och tydligt stämplat 1kV på komponenten i några av produkterna. Nu är det ett likspänningsvärde, vilket blir 709 volt för växelspänning.
Man kan förvänta sig att en sådan komponent tål ungefär det dubbla mot vad den är specificerad för, i alla fall under korta stunder. På en annan produkt användes en ytmonterad kondensator och det finns över huvud taget ingen komponent i den storleken som får användas för nätspänning.
Oskyddade komponenter
De som slog igenom först hade undermåliga isolationsavstånd. Det var nu oron satte in på allvar. Isolationsavstånden låg på 0,8–1,0 millimeter där överslag skett. Men i en av konstruktionerna hade överslaget skett rakt över en annan ledare. Och den ledaren hade som enda skydd den gröna lödlacken (plast), och på andra ställen på kortet var den lödlacken så tunn att den inte täckte ledarnas kanter.
I ett annat kretskort var isolationsgatan 0,3 millimeter. I en fuktig miljö hade katastrofen varit ett faktum. En av piratladdarna utmärkte sig dock med en prydlig isolationsgata på fyra millimeter, en annan hade ännu mer, men där hade någon skrivit dit kinesiska tecken med kretskortsetsning – tecknen leder ström, vilket kortade isolationsgatan!
Ett exempel på kvalitetskomponenter, till exempel tantalkondensatorer använts. De har betydligt längre livslängd än billigare typer av kondensatorer. Notera även hur man satt samman flera olika kretskort.
Vi plockade bort Y-kondensatorn på de laddare som fått överslag i den. Då upptäckte vi att nästa komponent som havererade (också före 2 500 volt) var transformatorn. Överslaget skedde från in- och utgångar via transformatorkärnan som ska leda magnetflödet. Efter att ha plockat isär transformatorerna kan vi bara konstatera att de inte har något att göra i denna typ av produkter.
Så även om en fyra millimeters isolationsgata fick oss att hoppfullt studera laddaren hjälpte det inte eftersom andra komponenter inte höll måttet. På laddaren med kinesiska tecken hade man i stället på andra sidan kortet totalt missat isoleringen mellan två komponenter. Komponentkropparna vilade nästan mot varandra.
