Den första vågen av 4k-skärmar nådde inte riktigt hela vägen fram, även om möjligheterna var kittlande och många tittade drömskt mot de superhögupplösta skärmarna. Antingen var de på tok för dyra eller så var de för enkla och hade inte tillräckligt bra bildkvalitet för sitt pris.

I dag ser det annorlunda ut. De billigaste skärmarna med tn-paneler har både blivit något bättre och framför allt så billiga att det går att köpa utan att ruinera sig. De bra skärmarna med ips-panel och färgkalibrering har blivit betydligt billigare.

Missa inte testet: Swedx 4k-tv för under 5 000 kronor

Att ta steget från en vanlig gammal full hd-skärm till 4k kräver dock lite planering. Du måste tänka på om din dator klarar att driva den höga upplösningen, vilken sorts kabel du behöver, och även vilket system och vilka program du ska använda.

Ultra hd

Till att börja med: 4k-skärmar, eller uhd (ultra high definition) som det också kallas, har enormt många bildpunkter. En vanlig full hd-skärm (1080p) har 1 920 x 1 080 pixel eller cirka 2,1 megapixlar. De flesta 4k-skärmar har fyra gånger så många pixel med 3 840 x 2 160 bildpunkters upplösning. Med dubbelt så hög linjär upplösning kan 4k-skärmar i samma storlek som en full hd-skärm visa betydligt skarpare bilder.

4k – fyra gånger så många pixlar
En 4k-skärm har fyra gånger så många bildpunkter som en full hd (1080p)-skärm, vilket gör att bilder blir betydligt skarpare.

Den höga upplösningen gör också att du kan redigera foton i 100 procent zoom utan att behöva skrolla runt så mycket. Särskilt för proffsen är det en stor bonus.

Att driva en 4k-skärm ska inte vara ett problem för de flesta någorlunda moderna datorer, även med integrerade grafikkretsar. I alla fall inte för vardagsbruk. De som vill spela spel behöver rejält kraftfulla grafikkort (helst ett par stycken) för att köra moderna spel med full 4k-upplösning.

Ett exempel: I spelet Crysis 3 får det kraftfulla Geforce GTX 980-kortet bara ut 16-20 bilder per sekund med inställningarna på High och 4k-upplösning. Med dubbla 980-kort kommer du över 30 bilder per sekund och kan faktiskt spela. Nvidias Titan X och AMD:s Radeon R9 295 x 2 klarar båda att köra de flesta titlar med 4k och höga inställningar, men inte ultrahöga och inte med 60 bilder per sekund som ofta är att föredra.

Geforce Titan X
Nvidia Geforce GTX Titan X är det enda grafikkortet med en ensam grafikprocessor som kan spela moderna spel med 4k-upplösning och spelbar uppdateringsfrekvens.

Paneltyper och skärmteknik

Precis som med andra skärmar finns det 4k-skärmar som använder olika tekniker i skärmpanelerna. Tn (twister nematic), ips (in-plane switching) och igzo (indium gallium zinc oxide) är de vanligaste, men det finns även olika va-varianter (vertical alignment) och pls (plane to line switching). Tn är billigast, följt av ips och igzo.

Tn-paneler har kortast responstid och vänder sig till spelare och de som bryr sig mer om pris än om korrekta färger och hög betraktningsvinkel. Duger inte för de som arbetar med bild och video.

Ips-paneler har bra betrakningsvinklar och oftast bra färgåtergivning, men lite längre responstid. Medan de flesta tn-skärmar har 1 millisekunds responstid ligger ips-baserade skärmar på 4-8 millisekunder.

Missa inte: Här är 4k-kameran du sätter på örat

Igzo-paneler använder ett annat material i de tunna transistorer som aktiverar enskilda bildpunkter på tft-skärmar. I andra paneler används amorft kisel, medan igzo använder ett salt av indium, gallium och zink. Det gör att de drar mindre ström, är ljusstarkare och kan ha tätare pixlar vilket kan användas för att göra små 4k-skärmar.

Du måste så klart utgå från dina egna behov när du väljer skärmtyp, men för de flesta är vidare betraktningsvinkel och bättre färger viktigare än kortare responstid – om det passar i budgeten.


Läs mer på nästa sida

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning