Coolaste kameran
Huawei P9 har gått samman med välkända kameratillverkaren Leica och utvecklat en kamera som istället har två 12-megapixelsensorer och samma f/2.2-lins i bägge.
Optiken kommer från just Leica. Sensorerna är i sig inget märkvärdiga, en ganska vanlig smartphone-sensor från Sony, och den är mindre till ytan och ger mindre storlek per pixel än den som sitter i till exempel Samsung Galaxy S7. Men den ena fotar i rgb-färg och den andra har inga färgfilter och fotar monokromt. Bildprocessorn i kameran tar sedan de två bilderna och kombinerar till en komplett bild.
För färgfoton innebär det att du i princip får dubbelt så stort ljusupptag och sensorstorlek. Tar du bilder i maxupplösning och sparar i raw-format får du extra stora filer att jobba med. Och kameran presterar bra i både gynnsamma och knepiga ljusförhållanden, även om den får kämpa hårt med färgkorrektheten i direkt motljus. Nej, det är fortfarande inte i proffsklass, men P9 är definitivt med och slåss i toppen om titeln bästa mobilkamera.
Kamerans största nackdel ligger i detaljer när vi zoomar in ordentligt i en tagen bild. Här och där kan det brista i precisionen på nära håll. Det är inget som märks för den som bara tar bilder och använder den som de är, men vill du beskära och förstora upp mycket kan det bli problem. Vi saknar också optisk bildstabilisator. Inte för när vi tar foton, men det märks att vi är utan när vi filmar. P9 filmar i 1080p upp till 60 Hz, men inte i 4k. I gengäld har den en av de bättre mikrofonerna för film bland smartphones.
Retro-plåta med toppkvalitet
De dubbla objektiven möjliggör två unika funktioner. För det första kan du ta grymt skarpa och kromatiskt korrekta svartvita foton på ett sätt som till och med få bra kompaktkameror klarar, och definitivt ingen annan mobil. Då används bara ena sensorn och bilderna behöver inte tappa information genom att först passera färgfilter och sedan konverteras tillbaka till svartvitt.
Det här är kanske en av de absolut bästa sakerna med kameran, och kvaliteten på svartvita foton är något alldeles extra. Det, tillsammans emd ett snabbjobbat och snyggt manuellt pro-läge, väckte en oväntad fotoglädje.
Det andra är att du tack vare två linser på lite avstånd från varandra kan få ett visst djupseende, vilket gör att de kan simulera mycket kortare skärpedjup än vad optiken i en så liten lins egentligen klarar av. Det här var något som HTC gjorde i sin One M8, men bara som en efterbehandlingsfunktion i en separat app. En del andra telefoner gör samma sak med andra analysmetoder, men inte med samma pålitlighet som dessa två telefoner.
Huawei P9 har funktionen direkt integrerad i kameraappen och det är lika lätt som att till exempel zooma. Resultatet blir inte perfekt, den kan göra en del små missar i bildanalysen och göra objekt suddiga i kanterna ibland, men för att vara en effekt du inte borde kunna göra med en mobil alls är det imponerande.
