Snart är det val i Sverige, och med gör de olika aktörerna sitt bästa för att få din uppmärksamhet. Dessvärre använder inte alla hederliga metoder, bland annat har DN rapporterat om en manipulerad bild där en lastbil med arabisk text syns vid socialdemokraternas valkampanj i Eskilstuna. Och på tal om socialdemokraterna dök det i somras upp ett påstående om att partiet ville införa muslimska helgdagar och obligatorisk koranlära i grundskolan – vilket visade sig vara falskt.

Så hur genomskådar vi dessa bluffar, och vilka knep finns att tillgå? De här fem punkterna hjälper förhoppningsvis dig att känna sig lite mer säker i valtider.


1. Läs inte bara rubriken

I en tid där allt fler aktörer slåss om utrymmet är det också vanligare att många spetsar till sina rubriker – i värsta fall så mycket så att den inte riktigt återspeglar vad som står i texten. I folkmun har detta fenomen kommit att kallas "clickbait".

Missa inte: Därför går vi på bluffar på Facebook – och delar det vidare

– Det kan låta uppenbart, men det är oftast så de här sakerna får spridning, att folk helt enkelt inte läser mer än rubriken. Ska du dela något så se i alla fall till att läsa texten, säger Hugo Ewald på Viralgranskaren.


2. Kolla källan bakom...

– Ha för vana att källgranska materialet du ser. Rör det sig om en tidningsartikel bör journalisten som skriver uppge sin källa. Du kan exempelvis googla på polisen som det skrivs om, eller googla på tidningen som journalisten hänvisar till. Kolla även om andra medier har skrivit om det, säger Hugo Ewald.

Läs även: 7 enkla knep för att slippa framstå som en idiot på Facebook


3. ...och glöm inte att även kolla bilden

Att källgranska skriven text är en sak, men numera är det faktiskt enkelt att även källgranska bilder. Och framför allt viktigt – i samband med allvarliga händelser, exempelvis terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, är det inte helt ovanligt att det sprids bilder som inte riktigt visar vad de påstår. Många gånger rör det sig om bilder som är tagna någon helt annanstans, och långt tidigare än den aktuella händelsen.

Här är några redskap som låter dig källgranska bilder:

Tineye
Tineye.com är en tjänst som låter dig ladda upp en bild, och därefter visar när tjänsten först såg bilden. 

Tineye
Via Tineye hittar vi väldigt mycket nyttig information, bland annat om bilden vi har publicerats i annat sammanhang.

Googles bildsök
Via sökjätten Google går det utmärkt att söka efter bilder för att få en uppfattning om när de har publicerats, eller vem de föreställer. Antingen kan du ladda upp en bild direkt från din dator, eller skriva in bildens webbadress, därefter går det att välja kring vilket tidspann du vill kolla om bilden har publicerats. Använder du Google Chrome som webbläsare kan du bildgoogla direkt genom att högerklicka på bilden.

Använd bildinformationen
Varje gång du tar en bild sparas en hel del information, som kan vara nyttig för att kolla bilden i efterhand – däribland när bilden har tagits, om den har redigerats i efterhand och vilken kamera som har används. Har du tur finns även gps-kordinatorerna, så att du kan se var bilden har tagits. Det går att få fram den här informationen själv genom att högerklicka på bilden och välja "visa info", men det bästa sättet är att använda tjänsten Jeffrey's Image Metadata Viewer. Här får du nämligen allra flest detaljer.

Bild
Via Jeffrey's Image Metadata Viewer får vi upp hel del information om bilden. Scrollar vi längre ner på sajten hittar vi ännu mer detaljer.

4. Rörlig bild är svårare, men inte omöjligt

Videoklipp är klurigare att kontrollera, men helt omöjligt är det inte. Amnesty har en tjänst som låter dig kolla upp Youtube-klipp. Här kan du få upp information när ett visst klipp först publicerades på Youtube.

Utöver det gäller det att granska filmen noga. Handlar det om ett klipp du sett i samband med ett terrordåd kan du exempelvis titta extra noga på om det används rätt kläder för årstiden, om vägskyltar verkar vara från området, om ljuset är rätt och om det verkar vara rätt årstid.


5. Ta reda på agendan

– Försök alltid kolla vad det finns för övrigt material på sajten du besöker. Finns det bara material som är negativt mot en viss grupp har sajten kanske ett syfte att sprida propaganda, säger Hugo Ewald.