Tolv år har passerat sedan Shadow of the Colossus släpptes. Då hette konsolen Playstation 2 – en hårdvara som spottade och fräste i sina försök att måla upp ändlösa slätter befolkade av gigantiska varelser. Det gick ärligt talat sådär, och när det var som mest intensivt havererade nästan bilduppdateringen. Men trots tekniska bekymmer kom titeln att bli en av de där riktigt stora klassikerna till konsolen.

Stor lista: Här är de 30 bästa spelen till Playstation 4

I efterhand är det inte så svårt att förstå varför. Frågan om spel kan vara konst har ju stötts och blötts i evigheter, men få spel har kommit närmare begreppet än just detta. Det fanns något sorgset gåtfullt i de här vandrande kolosserna och världen de verkar i.

sotc

Sedan Shadow of the Colossus släpptes har utvecklaren Team Ico slagit igen portarna och Sony hunnit lansera två Playstation-konsoler. När vi nu återigen rider genom det karga landskapet, och över den stenbro som leder oss till det palats där allt ska börja, känns det ändå precis som när det begav sig – bara väldigt mycket snyggare.

Studion bakom nyversionen av Shadow of the Colossus heter Bluepoint och har en rad olika konverteringsjobb på sin meritlista. Att det är en rutinerad samling kodknackare märks också; när vi till slut når fram till vår första koloss hänger det tekniska lyckligtvis med. Riktigt bra, faktiskt.

Shadow of the Colossus

Shadow of the Colossus rullar numera på i stabila 30 bilder per sekund i 4k-upplösning (alternativt 60 bilder per sekund och 1080p om du hellre önskar det) på den Playstation 4 Pro vi spelar på. Extra smaskigt blir det i fotoläget, där vi genom en knapptryckning när som helst kan frysa bilden, ändra vinklar och få till fantastiska foton.

I övrigt har Shadow of the Colossus anno 2018 fått samma typ av behandling som exempelvis nyversionen av Halo: Combat Evolved fick för några år sedan. Den detaljfattiga världen från originalet är ett minne blott, numera svajar grönskande gräs i vinden och skogspartierna är sagolikt lummiga med solstrålar som bryter mot löven (Bluepoint tar varje tillfälle att dra nytta av hdr). Allra mest märks den grafiska renoveringen på kolosserna, vars päls ser betydligt mer naturtrogen ut än senast det begav sig. Med tanke på att det mesta av Shadow of the Colossus trots allt går ut på att klamra sig fast i dem är det så klart väldigt välkommet.

Och ja, vi slipper all bloom som originalversionen hade.

sotc

Det går att invända mot att all grafisk lull-lull tar bort kärnan i vad som är Shadow of the Colossus. Att originalet drogs med en tveksam bilduppdatering är en sak – men den detaljfattiga världen bidrog till den där vemodiga känslan som många förknippar klassikern med. Det är problemet många liknande nyversioner dras med: att charmen går förlorad i ivern att förbättra varje enskild detalj.

Shadow of the Colossus kommer undan allt det här tack vare att Bluepoint har behandlat grundmaterialet med sådan respekt. De nya animationerna gör att huvudkaraktären Wander smälter bättre in i världen, alla grafiska detaljer skapar ett nytt liv – och framför allt blir det enklare att navigera i världen när nu inte alla texturer ligger utsmetade.

Även spelmakaniskt har Bluepoint lagt sig i grundmaterialet. Varken kontroll eller kamera var särskilt optimerade i originalet, med en bångstyrig greppmekanik och kameravinklar som gjorde det onödigt svårt. Även om kontrollen i nyversionen är långt ifrån lika förlåtande som, låt säga Uncharted 4: A Thief’s End känns den mycket mer följsam än när det begav sig. Framför allt är greppmekaniken mer konsekvent – tack för det. Kameran väljer också smartare vinklar när vi klättrar upp för de gigantiska kolosserna. Vid enstaka tillfällen hamnar den helt fel, men jämfört med originalet är det en stor förbättring. 

sotc

Helt perfekt är den här nyversionen dock inte. Plattformshoppandet är i det närmaste undermåligt och de kolosser som tvingar oss att sitta på hästryggen samtidigt som vi siktar åt ett helt annat håll känns inte helt genomtänkta. Kanske hade ett automatsikte eller någon typ av hjälpmedel varit på sin plats här, eftersom utmaningen främst ligger i att komma överens med en överkänslig kamera.

Nackdelarna till trots är äventyret minst lika unikt som när det först begav sig. Här finns inga krusiduller: det handlar om att beta av 16 kolosser i tur och ordning. Och dessa är så klart de stora stjärnorna här. Samtliga är uppbyggda kring en specifik mekanik du behöver bemästra för att ta ner dem, vilket gör att variationen är intakt spelet igenom. Men framför allt är de så fantastiskt designade. Trots att vi vet vad som måste göras är det fortfarande med blandade känslor vi borrar vårt svärd in i deras kroppar. Få spel lyckas beröra så mycket, och detta utan att Shadow of the Colossus har speciellt mycket skriven dialog alls.

Särskilt lättillgängligt är det inte – går du främst igång på moderna AAA-produktioner lär det sävliga tempot, det styrda upplägget och den vemodiga stämningen förmodligen inte alls passa. Men så har också de allra bästa spelen i historien något gemensam: de vägrar vara strömlinjeformade och marknadsanpassade. De kommer sällan med utfyllnad för sakens skull och de verkar drivas av den något luddiga termen spelkänsla framför något annat. Få spel exemplefierar det bättre än Shadow of the Colossus. Det var tydligt 2006, och det är lika tydligt 2018.


Fakta Shadow of the ColossusM3 rekommenderar

Format: Playstation 4
Genre: Äventyr
Utvecklare: Bluepoint
Utgivare: Sony
Lanseringsdatum: 7 februari
Pris: 399 kronor hos CDON

plus

Ordentlig grafisk uppdatering.
Den brokiga kontrollen är något mindre brokig.
Fotoläget!
Bättre kamera...

minus

...men kameran är fortfarande inte optimal.
En del grafiska pop-ups.

Betyg 9 av 10

Shadow of the Colossus Pris vid test: 349 kr.

Bästa pris just nu: 347 kr