Med spel som Lollipop Chainsaw, Shadows of the Damned, No More Heroes och Killer 7 har den japanska spelskaparen Goichi ”Suda51” Suda och hans Grasshopper Manufactor gjort sig välkända i vissa gamer-kretsar.

Deras spel brukar vara motsatsen till finslipade och tillrättalagda så kallade AAA-produktioner, och bjuder istället på härligt skruvade upplevelser blandat med smått frustrerande designbeslut. En beskrivning som även passar deras senaste skapelse Travis Strikes Again: No More Heroes.

Travis Strikes Again

Inte en trea

Det är lika bra att förtydliga det direkt; Travis Strikes Again: No More Heroes är inte en uppföljare till de två hyllade No More Heroes-spelen på Wii. Faktum är att de enda likheterna är huvudpersonen Travis Touchdown, vissa karaktärer och vapnet i hjältens hand.

Äventyret börjar emellertid med viss igenkänning; en arg pappa vid namn Bad Man har nämligen sökt upp huvudpersonen för att söka hämnd för att Travis dödade hans dotter Bad Girl i det första No More Heroes-spelet. I kalabaliken som följer råkar de dock ramla ner i ett experimentellt tv-spel, ett tv-spel som kan uppfylla en valfri önskan om slutbossen besegras i de sex spel som lanserades på konsolen. Nu ska Bad Girl återupplivas!

Sex spel på sex banor

De sex spelen symboliserar varje nivå i Travis Strikes Again: No More Heroes. På så sätt skiljer sig varje bana, åtminstone i teorin, en hel del ifrån varandra. Vi bjuds bland annat på hack n’ slash, pussel, racing och plattformshoppande – även om det mesta i slutändan handlar om att hugga ner fiender.

Efter varje avklarad nivå måste Travis dessutom bege sig ut på ett textäventyr för att låsa upp nästa spel/nivå. Dessa sekvenser innehåller inte någon interaktion, utan det är enbart textläsande och statiska bilder som står på menyn.

Lyckligtvis är manuset lika underligt som underhållande och dessa delar är helt klart våra favoritsekvenser i hela spelet. Vi stöter bland annat på Dracula, en (pålitlig?) häst med glimrande ögon, talande katter och halvorganiska men ack så välklädda lönnmördare. Det är omöjligt att inte älska detta.

Travis Strikes Again

Bandesign for dummies

Tyvärr slutar de flesta bra delar med Travis Strikes Again: No More Heroes där. Som sagt baseras varje bana på ett spel i olika genrer. En bra grundidé som också gör att varje ny värld inledningsvis känns spännande.

Ganska snart mynnar dock allt ut i samma strider om och om igen. Den tidigare nämnda racingdelen är till exempel inte mycket mer än dragracing utan större finess, men för att ha en chans på seger måste fiender huggas ner i jakt på bättre växellådor. Även pusslandet och plattformshoppandet består till stor del av fiendeslaktande.

Det är dock inte mängden strider som är äventyrets stora akilleshäl, utan den rent horribla bandesignen. Miljöerna är fula, upprepande och dessutom lätta att gå vilse i. Att nöta strid efter strid bara för att se samma miljöer alldeles för länge suger ut den mesta av spelglädjen. Inte minst då det inte är helt ovanligt att fastna i omgivningen och tvingas spela om ganska långa passager – något som hände oss fyra gånger.

Travis Strikes Again

Knapphamrande med finess

Lyckligtvis räddas spelet från att vara en total katastrof tack vare ett välfungerande stridssystem. I grunden är striderna simpla, med en svag snabb attack, en långsam stark och hoppattacker. Enkelt och välfungerande, men det som lyfter slagsmålen är de specialattacker som låses upp under spelets gång.

Upp till fyra specialattacker kan vara aktiva samtidigt och det kan handla om att till exempel slunga iväg fiender, skicka blixtar som länkas mellan närgångna elakingar eller fylla på Travis hälsomätare. Återigen är det ett ganska enkelt system, men det känns ändå oerhört belönande att meja ner dussintals fiender med en vältajmad specialattack.

Men inte heller striderna klarar sig helt utan anmärkningar. Dels är de alldeles, alldeles för många och blir ruskigt repetitiva i längden. Ett annan irriterande inslag är att Travis måste skaka sitt lasersvärd med jämna mellanrum för att ge det energi. I grunden är det ett småkul inslag som skapar lite stress i striderna, men det blir snart enbart frustrerande eftersom knappkombinationen som ska utföras inte alltid registreras på Joyconens små styrspakar.

Travis Strikes Again

Konstigt, roligt och trasigt

Travis Strikes Again: No More Heroes är på gott och ont den raka motsatsen till finslipade AAA-spel. Storyn är fylld med humor, absurda händelser och klassiska Suda51-karaktärer, och vi gillar grundidén med att varje nivå är ett fristående spel. Det underhållande och genomtänkta stridssystemet och den stundtals läckra grafiska stilen är andra höjdpunkter.

Men vad spelar det för roll när spelpassen ackompanjeras av repetitiva strider, hopplöst ologisk bandesign och fula miljöer – toppat med spelförstörande buggar och en del tekniska problem. Även om vi stundtals har riktigt kul i Suda51s udda äventyr, speciellt den inledande tiden på varje ny bana, så äter alla problem sakta men säkert upp spelglädjen.

Suda51 är som sagt en speciell utvecklare och vi gillar flera av de spel som han har varit delaktig i – även om vi ogillar nästan lika många. Travis Strikes Again: No More Heroes ställer sig tyvärr i den senare kategorin. För hans största fans finns det ändå gott om karaktärer och detaljer att gotta ner sig i här, men för alla andra actionsugna Switch-ägare råder det ingen brist på bättre alternativ.

Omdöme

Travis Strikes Again: No More Heroes är ett udda spel fullt med utstickande idéer och inslag. Vissa är bra, andra mindre bra – och några värdelösa. Striderna glänser trots sin enkelhet, likaså den humorfyllda berättelsen. Men i slutändan fallerar det mesta på grund av usel bandesign, ett repetitivt upplägg och allvarliga buggar.


Fakta Travis Strikes Again: No More Heroes

Genre: Action
Utgivare: Nintendo
Utvecklare: Grasshopper Manufactor
Format: Nintendo Switch

plus

Välfungerande stridssystem.
Underhållande story fylld med lyckad humor.
Mängder med karaktärer från Suda51-titlar gör gästspel.
Smidig co-op.

minus

Varje spelvärld hinner bli extremt långrandig innan den är avklarad.
Genomusel bandesign.
En del spelförstörande buggar.
Vissa tekniska problem.

Betyg 5 av 10