Förväntningarna var höga när finska Remedy Games, utvecklaren bakom bland annat Max Payne-serien, släppte sitt första spel sedan Quantum Break 2016. Control är precis som tidigare en tredjepersons action, men den här gången med övernaturliga element.

Vi blir tagna på sängen när vi börjar spela Control. Vi hade inte förberett oss på hur obehaglig den här upplevelsen skulle bli. Efter att ha tagit del av trailers och testat spelet på E3 trodde vi oss ha en ganska bra bild av vad vi hade framför oss: ett inte allt för komplicerat actionspel där huvudpersonen dessutom kan ta till övernaturliga krafter.

Control
Vi slappnar aldrig riktigt av genom hela Control.

Obehaglig stämning i surrealistiska miljöer

Vi hade fel. Från första stund sipprar den obehagliga stämningen in och vi måste genast koppla ur vårt headset för att upplevelsen inte ska bli för läskig. I taket hänger livlösa medarbetare och en halvtimme in dyker de första slenderman-aktiga zombierna upp. Vi är på helspänn när vi motvilligt hastar vidare genom de första uppdragen, ständigt beredda på en jumpscare.

Denna obehagskänsla följer med genom hela spelet och många surrealistiska, mestadels helt oförståeliga scener följer oss ända in i eftertexterna. Contol är i sanning inte likt något annat spel vi har spelat innan, men om vi skulle jämföra det med något skulle det vara som att Lara Croft möter Beyond Two Souls, kombinerat med stämningen från David Lynchs mer obehagliga alster.

Control
I ett av uppdragen får vi springa igenom en finsk vaktmästares drömmar.

Det ska nämnas att vår skrämselribba inte är särskilt hög, men på sätt och vis är Control betydligt obehagligare än andra mer simpla skräckspel, då Remedy Games fokuserat på att dra in spelaren i den suggestiva atmosfären och den oklara handlingen. Bland annat genom att hela tiden dosera ut lagom mycket information om vår mystiska huvudkaraktär Jesse, en plågad själ med övernaturliga krafter som ständigt är på jakt efter sin försvunna bror.

Linjärt upplägg med förvirrande backtracking

Control utspelar sig inuti huvudkontoret för myndigheten FBC, ett sorts mer hemlighetsfullt FBI. Den stora betongbyggnaden har tagits över av The Hiss, en mystisk kraft som förvandlar människor till zombies och vänder och vrider på fysikens lagar. Till vår hjälp har vi ett vapen som även är vår direktlänk till The Board, en kryptisk röst som leder oss genom uppdragen.

Control
The Board kommunicerar genom brus som vi inte riktigt förstår ens i slutet av spelet.

Även om vi kan röra oss fritt i denna brutalistiska betongbyggnad där vi successivt får tillgång till större och större yta, är Control ett mer eller mindre linjärt spel. Allt eftersom låser vi upp fler ”checkpoints” som vi kan transportera oss mellan. Det här är även de platser där vi återuppväcks efter att ha misslyckats med ett uppdrag, något som blir lagom enerverande när vi för femtioelfte gången måste springa genom korridorerna för att återuppta uppdragen igen.

FBC:s huvudkontor är knappast den enklaste av byggnader att hitta inuti, vilket resulterar att majoriteten av vår speltid går ut på att försöka orientera oss. Under tiden fortsätter fienderna att spawna in i evigheten på vägens gång när vi springer tillbaka från checkpointen efter att ha återupplivats. Vi tröttnar snart och inser att det är lättast att bara springa ifrån dessa skjutglada zombies, som för övrigt har ungefär samma pricksäkerhet som en Stormtrooper.

Ett ständigt utökande utbud av färdigheter

Om hälften av Control går ut på att hitta tillbaka så går andra hälften ut på att besegra dessa övernaturliga motståndare genom att skjuta eller slänga bråte på dem. Efter att vi kommit in i tekniken är det oftast ingen större utmaning som bjuds på här, vilket är tur då din livstapel inte återfylls automatiskt allt eftersom. Istället fyller vi på den genom att plocka upp sprillrorna från våra döda motståndare.

Fight
I Control kan vi ta till med övernaturliga förmågor för att bekämpa våra fiender.

Resten av våra funktioner fylls däremot på, såsom övernaturlig energi, uthållighet och ammunition. Upplevelsen är i stort exakt vad vi förväntar oss av en tredjepersonsaction, inte särskilt precis, knappast realistisk och stundtals repetitiv, men överlag tillräckligt tillfredsställande för att vi ska fortsätta spela. En välkommen aspekt i Control är att man relativt långt in i spelet fortsätter att introducera nya funktioner och färdigheter, vilket tillför till spelupplevelsen och gör den mindre repetitiv.

Varje gång vi utför ett uppdrag eller plockar upp föremål längs vägens gång har vi möjlighet att använda dessa objekt för att köpa diverse färdigheter, till exempel med mer energi eller uppgradera vårt vapen. Det finns även sidouppdrag och mål vi kan utföra längs vägens gång, men dessa är relativt få och Control är inte på något sätt ett sandlådespel.

Imponerande miljöer - men vad hände med ansiktsanimationerna?

Spelets kanske starkaste punkt är miljöerna. Inte nog med att de är genomarbetade ner till minsta detalj när det kommer till det rent estetiska, här har man dessutom lagt ner tid för att göra dem responsiva. Vi kan i princip ta sönder och flytta på allt vi ser. Den väl uttänkta ljussättningen bidrar dessutom med att ytterligare förstärka den suggestiva känslan i spelet.

Hade man lagt ner samma precision och eftertanke när det kommer till karaktärerna hade Control utmanat Red Dead Redemption 2 som årets snyggaste spel, men här är det en helt annan historia. Istället möts vi av ryckiga, tomögda skepnader som skulle passa bättre i ett spel till förra generationens konsoler.

Control
Med miljöer i toppklass hade vi verkligen önskat lite mer jobb på människorna i Control.

Någonting som ytterligare bidrar till att Control känns lite slarvligt gjort är att spelet dras med konstanta buggar och lagg. Det är inte alltför påtagligt initialt, men allt eftersom vi kommer djupare in i spelet blir det svårare och svårare att ignorera när spelet fryser eller misslyckas med att ladda in miljöerna tid. Vår stackars konsol lät minst sagt ansträngd under i stort sett hela spelandet, och då testade vi ändå Control på en Playstation 4 Pro.

Omdöme

Control är ett riktigt stämningsfullt spel med allt som vi vill ha i en tredjepersons action och lite till, men faller dessvärre på utförandet. Med mer välgjorda människor och mindre buggar hade det här varit ett riktigt bra spel för den som letar efter en uppslukande och intensiv upplevelse. Nu blir det tyvärr stundtals knappt spelbart. Ju mer vi spelar blir vi allt mer förtvivlade varje gång vi måste starta om hela uppdrag på grund av buggar, då Control verkligen har potential att bli en riktig fullpoängare.

Vi vill ge en eloge till Remedy då de återigen skapat ett spel som inte liknar någonting vi tidigare spelat, även om vi önskar det höll bättre genomgående kvalitet.


Fakta Control

Genre: Action/tredjeperson/Äventyr
Utgivningsdatum: 27 augusti
Plattformar: Playstation 4, Xbox One, pc
Testad på: Playstation 4 Pro
Utvecklare: Remedy Games
Utgivare: 505Games
Pris: Xbox: 519 kronor hos Coolstuff. PS4: Från 499 kronor hos Prisjakt.

plus

Riktigt välgjorda miljöer
Spännande story
Melankolisk atmosfär

minus

Slarvigt utformade karaktärer
Onödigt sparsamma checkpoints
Laggigt och buggigt

Betyg 6 av 10

Control (PS4) Pris vid test: 499 kr.

Bästa pris just nu: 525 kr