Teknik som du bär med dig för att hålla koll på och hjälpa din hälsa är förstås inget nytt. Fråga bara valfri diabetiker som regelbundet kollar sin blodsockerhalt. Eller för den delen någon som har en inopererad pacemaker. Eller egentligen bara bär glasögon.
Men den större teknikvärlden menar att vi just nu befinner oss i ett paradigmskifte där privatpersoner har större möjligheter än någonsin att hålla koll på sin egen hälsa på en rad olika sätt. Och den här gången ska de inte göra det för att de redan har en känd sjukdom att hantera, utan för att förebygga och upptäcka eventuella framtida sjukdomar.
Läs också: Låt tekniken hålla dig i form - 8 prylar som boostar din hälsa
Under årets upplaga av den stora elektronikmässan CES i Las Vegas låg ett extra stort fokus på hälsoprylar. Bland annat visade franska Withings upp toalettpucken U-Scan som du hänger på insidan av en toalettstol och som analyserar olika biomarkörer i urinen varje gång du kissar på den. I skrivande stund är den godkänd inom EU för att analysera menscykelns hormonnivåer och näringsanalyser som kollar ph, vätskebalans samt c-vitamin och ketoner. Det kanske låter makabert. Men faktum är att det redan sedan tidigare även finns flera appar som är till för att du ska hålla koll på din avföring och som lovar att hjälpa till att upptäcka allvarliga sjukdomar.
Utöver det lockade CES-mässan med uppkopplade sängar, ringar, klockor, appar och annat som alla vill mäta och analysera allt möjligt om din kropp och knopp.
Hälsan på din handled
Sedan flera år tillbaka har vi haft smartklockor. Nu nöjer sig inte deras pulsmätare med att bara vara träningshjälp – de vill också rädda livet på oss genom att skanna efter eventuella hälsoproblem.
Senaste upplagan av Apple Watch har, förutom pulsmätare, också funktioner för att kolla syremättnaden i blodet, en basaltermometer för att mäta din kroppstemperatur och ett EKG som ska kunna hjälpa till att upptäcka förmaksflimmer, ett kroniskt tillstånd av oregelbunden hjärtrytm som obehandlat kan leda till hjärtsvikt eller blodproppar.
Utöver det har klockan också funktioner för att kontakta nödnummer och nära anhöriga ifall du av oklar anledning faller ihop och inte reser dig inom 60-sekunder, eller om smartklockan registrerar att du är med i en bilolycka.
På det stora hela växer marknaden för hälsoteknik så det knakar och visar inga tecken på att avta. För varje år uppmanas vi som privatpersoner att mäta allt fler av våra värden, med målet och löftet om att leva bättre och hälsosammare liv. Apples vd Tim Cook har till och med upprepade gånger sagt att han tror att Apples viktigaste bidrag till världen kommer att bli hälsa, trots att företaget idag främst är känt för sina mobiler och datorer.
Hur bra är egentligen dagens teknik?
Om vi befinner oss i ett paradigmskifte vad gäller hälsoteknik tyder mycket samtidigt på att vi befinner oss i ett tidigt stadie av det. Mycket arbete återstår vad gäller kvalitetskontroll och regleringar enligt Marina Tuutma som är ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen, andra vice ordförande i Sveriges läkarförbund och ordförande för Läkarförbundets Digitaliseringsråd.
– Alla saker har sina för- och nackdelar. Det är väldigt intressant att den här tekniken utvecklas. Den kan ge trygghet, göra individen mer självständig och kanske hjälpa den få en bättre kontroll över sin hälsa. Men just nu har vi flera fall där en konsument ofta kanske köper något eller tecknar ett abonnemang utan att förstå vad de faktiskt köper, säger Marina Tuutma.
Enligt henne råder det just nu väldigt varierad kvalitet på de produkter som finns på marknaden och att det är svårt för en privatperson att sortera ut vad som är säkert och gör nytta och vad som mest är tomma löften.
– Jag tror att någon hittar på tekniken för att de vill hjälpa till, men företagen som säljer den vill ju tjäna pengar. De vill att vi ska uppleva det som om vi inte kan levan utan den.
Ett stort problem är enligt henne att det inte finns några ordentliga standarder eller oberoende tredjeparter som kan utvärdera tekniken och som företagen kan vända sig till. Något som gör att de istället får utvärdera sina produkter själva.
– Inom vissa användningsområden saknas det fortfarande standarder och ramverk i Sverige, vilket gör att om man inte är lika insatt som, säg en läkare, så får du väldigt mycket ansvar på dig som konsument. Att du ska vara insatt i vad felmarginalen är för produkten.
– Medicinska produkter ska alltid vara CE-märkta för att få marknadsföras, men det är inte någon som kontrollerar det där. Det är upp till dem som tar fram produkten.
Så de kan bara godkänna sig själva?
– Ja, vi vet till exempel inte hur bra Apple Watch EKG är. De får utvärdera det själv.
Detta skiljer sig från medicinsk utrustning som måste certifieras av Läkemedelsverket innan den får användas inom sjukvården. För dylik utrustning är det klarlagt vad felmarginalen är.
Faktum är att flera studier de senaste åren visat att kommersiella produkter inom hälsoteknik i många fall håller en alarmerande låg nivå. I andra fall vet man inte vilken nivå de håller eftersom det anses inte ha gjorts tillräckliga tester.
Apple, vars Apple Watch-funktion för notiser om oregelbunden rytm är CE-märkt och godkänd att användas i vissa EU-länder av personer som är minst 22 år, har själva bekräftat för USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet, FDA, att Apple Watch inte kan uppfatta förmaksflimmer om bärarens puls är över 120 hjärtslag per minut.
En studie som publicerades i journalen Circulation visade på att detta innebär en mycket kraftig begränsning för att upptäcka förmaksflimmer, då en tredjedel av patienterna har en hjärtfrekvens på över 120 slag per minut. Något som kan innebära att Apple Watch missar att upptäcka förmaksflimmer i så mycket som 30 till 60 procent av fallen.
Råd och rön
Något annat som snabbt blir komplicerat är när hälsoteknik börjar ge råd. Under de senaste åren har allt fler sökt hjälp i onödan på grund av något de sett exempelvis på deras smartklocka. När de kontrolleras av sjukvårdens certifierade produkter ser man sedan att det inte är någon fara. Något som blir en onödig belastning på vården.
– Råden kan ibland vara så felaktiga att de är riskabla att följa och en läkare kan inte heller sätta in den datan i patientens personliga kontext. Därför är det lite vilda västern vilka produkter som är medicinska och vilka som är “wellness”-produkter, säger Marina Tuutma.
– Det finns inte så mycket regelverk om vad som gäller om jag som konsument råkar illa ut på grund av tekniken. En läkare kan du ivo-anmäla men hur gör du med ett företag? Det blir i så fall en process för individen att stämma företaget.
Den mätbara framtiden är vår
Men även om det går att argumentera för att mycket arbete kvarstår runt hälsotekniken hindrar inte det både forskare och företag från att se optimistiskt på en framtid där målet är att möjliggöra bättre hälsoteknik som också är mer tillgänglig för alla.
Utöver att se till så tekniken är så precis som möjligt och kan mäta allt från blodvärden, till stresshormon och blodsockernivåer satsar många projekt i världen på att tekniken ska vara lätt att använda.
Dessa projekt går exempelvis ut på att inte begränsa konsumenttekniken till exempelvis smartklockor, utan även ta fram smarta smycken och kläder som kan hålla koll på bärarens hälsa, samtidigt som de dessutom inte avslöjar deras eventuella sjukdom rent visuellt.
Längre fram i tiden finns det forskningsprojekt som vill se till så de flesta mätningar kan utföras med något som liknar ett plåster. Dessa kan sedan dygnet runt läsa av olika hälsoparametrar bara utifrån bärarens svett. Detta är teknik som dessutom ska kunna töjas och böjas och klara av vatten utan att det blir problem.
En förväntad effekt av att tekniken blir smidigare att använda är att den ska användas mer och av fler personer. Istället för att du kollar dina värden en eller två gånger om året kan du istället göra det automatiskt dygnet runt, året runt.
Något som resulterar i stora mängder av vad mycket av det här handlar om, både nu och i framtiden: data.
Allt handlar om data – igen
I och med att det idag finns över fem miljarder smartphone-användare i världen finns det också fem miljarder potentiella punkter för att samla in enorma mängder med hälsodata.
Data som kan användas ihop med maskininlärning och ai för teknik som kan hjälpa oss upptäcka om vi håller på att bli sjuka.
Genom möjligheten att mäta sina olika hälsovärden själv öppnas också möjligheten för att fler besök till vårdcentraler och sjukhus istället kan hanteras via videosamtal. Detta samtidigt som vården kan bli mer effektiv genom all data om användaren som läkaren kan få titta på.
Vem kommer egentligen äga den här datan? Användaren, sjukvården eller företaget? Just nu faller det mellan stolarna.
– Hälsodata som hamnar hos vården är den starkast skyddade datan vi har. I Sverige är vi väldigt restriktiva exempelvis gällande hur den får användas i forskningssyfte, säger Marina Tuutma.
– Det pågår en stor process inom EU där de jobbar med vem som ska få ha tillgång till min data. Det är väldigt viktigt att den data vi samlar inom vården kan användas i forskningssyften. Oftast är det anonymt. Men vad händer med data som företag samlar in? Jag skulle vara väldigt, väldigt försiktigt.
Hon pekar på den diskussion som finns gällande covid-appar där du kan registrera att du blivit smittad varpå appen informerar folk som varit i närheten av dig den senaste tiden.
– Då blev många kritiska. “Ska staten samla in sådant om mig?” Men samtidigt kryssar många obehindrat i dataavtal från Apple och Garmin.
– Mitt råd till alla är att vara mycket noggrannare när du skriver under något. Vad godkänner du? Vem äger företaget? Vad händer med din data? Hamnar den hos en främmande makt? Är det verkligen viktigt att den kan spåra var jag är?
En godkänd och reglerad datadelning av medicinsk data skulle därmed vara avgörande för var hälsotekniken har möjlighet att ta vägen framöver. Hur en sådan kan se ut återstår att se. Potentialen är enorm, löftena ännu större och vägen dit allt annat än rak.
Läs också: Låt tekniken hålla dig i form - 8 prylar som boostar din hälsa
