Kungl. Vetenskapsakademien har under onsdagen meddelat att de utdelar årets Nobelpris i kemi till John B. Goodenough vid University of Texas, M. Stanley Whittingham vid Binghamton University och Akira Yoshino vid Asahi Kasei Corporation och Meijo University för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

Grunden för litiumjonbatteriet lades 1970 av Stanley Whittingham som forskade på supraledare och upptäckte ett extremt energirikt material från vilket han skapade en katod av titandisulfid i ett litiumbatteri på strax över två volt.

John Goodenough såg vidare potential i detta och byggde om katoden så att det 1980 kunde resultera i ett batteri med en spänning på hela fyra volt.

Slutligen använde Akira Yoshino John Goodenoughs katod som grund för att skapa det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Batteriet var lätt, hållbart och kunde laddas hundratals gånger innan det förlorade prestanda.

Litiumjonbatterier används idag världen över för att driva bärbar elektronik som smartphones och laptops och har möjliggjort elbilar med längre räckvidd samt lagring av energi från förnybara källor som sol- och vindkraft.

Kungliga Vetenskapsakademien skriver att litiumjonbatterierna lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten.

Pristagarna tilldelas 9 miljoner svenska kronor som delas lika mellan dem.

Läs också: Bästa powerbank 2019 - stort test av externa batterier