Fighterz, Xenoverse, Budokai och Tenkaichi är endast ett par av undertitlarna från de Dragon Ball-spel som lanserades under 2010-talet. Lägg därtill numrerade uppföljare, hd-samlingar och likartade animéspel med snarlika undertitlar så har vi full förståelse för alla som har svårt att skilja Gohan från Goku – och Naruto för den delen. Men glöm allt det gamla (förutom det grymma Fighterz), och in med Kakarot. För så här bra är sällan Dragon Ball-spel.

Action, drama, mord!
Bakom den helt nya undertiteln Kakarot döljer sig ett actionrollspel med tonvikt på action. De flashiga slagsmålen är många och ibland långa, speciellt mot de utmanande och underhållande bossarna som dyker upp med jämna mellanrum.
I rollen som flera av de mest kända Dragon Ball-karaktärerna slåss du både i luften och på marken i halvstora 3d-arenor. Och ja – det är en ruskigt härlig känsla att drämma ner motståndaren i marken så att jord och stenar trycks iväg och marken får stora sår.
Huvudattackerna är begränsade till slag, projektiler och enklare attackkombinationer, men det finns också både super- och teamattacker som framkallar extra smärta. Dessa attacker tömmer dock kraftmätare och kan inte användas hur som helst.
Upplägget och känslan i striderna påminner med andra ord betydligt mer om de hyggliga Xenoverse-spelen snarare än det hyllade Dragon Ball: Fighterz. Men det ska inte ses som något direkt negativt, bara annorlunda. Den stora skillnaden är att fighterna i Dragon Ball Z: Kakarot är häftigare och mer lättillgängliga, men inte lika taktiskt avancerade.

Spela roll!
Men det som utmärker Dragon Ball Z: Kakarot mest är den öppna spelvärlden. Det är knappast en värld som sprudlar av liv och hemligheter, men den bjuder ändå på en hyggligt god buffé av sidosysslor, utforskande och karaktärsbyggande.
Det är också här rollspelsinslagen tar plats. Till exempel går det att ta sig an en rad olika sidouppdrag, eller varför inte samla frukt, fiska och shoppa ingredienser för att laga styrkehöjande maträtter. Världen är också full av glober i olika färger att samla. Dessa används, tillsammans med globerna som fås som belöning efter vunna strider, för att låsa upp nya och starkare attacker i ett egenskapsträd.
Varken spelvärlden, sidouppdragen eller rollspelsinslagen är egentligen något att höja ögonbrynen över, men de levererar ändå en välkommen variationen som höjer den totala spelupplevelsen.

En fan-fest av bästa sort
Till skillnad från flera andra licensspel är det inte direkt ett krav att vara ett jättefan av Dragon Ball för att uppskatta Dragon Ball Z: Kakarot. Faktum är att den välfyllda storyn faktiskt går att hänga med i även utan förkunskaper. Det finns också gott om information att läsa om båda karaktärer och platser i spelets inbyggda encyklopedi.
Men samtidigt; känner du inte alls till Goku, Piccolo, Bulma och gänget försvinner en stor del av glädjen i att besöka kända platser, eller träffa på alla välbekanta karaktärer i både små och stora roller. Du behöver alltså inte ha stenkoll på alla händelser, men ett hum om universumet rekommenderas.
De som gillar, eller till och med älskar, serien har emellertid hur mycket som helst att gotta sig i här. Karaktärer, händelser, attacker – det finns gott om välbekanta detaljer att njuta av. Att berättelsen vandrar i välkända spår är antagligen inget nämnvärt minus. Kanske det motsatta till och med.

Glapp i sömmarna
Men den stora anledningen till att främst insatta fans ska bry sig om Dragon Ball Z: Kakarot är att spelet helt enkelt inte är tillräckligt finslipat. Riktiga toppspel kan fungera som en inkörsport och locka in spelaren i ett nytt universum med serier, filmer och böcker. Dragon Ball Z: Kakarot är tyvärr något av det motsatta; om vi inte redan hade gillat grundmaterialet vore det svårare att förlåta alla skavanker som hela tiden lurar under ytan.
Kontrollen utanför striderna är lite väl inexakt, kameran strular en del, grafiken pendlar mellan fantastisk och föråldrad, och menyerna är ett förvirrat virrvarr. Ja, det mesta utanför striderna är egentligen i behov av finslipning. Det kanske tydligaste exemplet är mellansekvenserna som i ena stunden är ren perfektion, för att i nästa mest likna två guppande kartongbitar som knappt rör på läpparna när de pratar.
Å andra sidan är ingen del är direkt trasig, eller ens medioker för den delen. De utmärkta striderna och härliga humorn gör dessutom att helheten känns bättre än den egentligen är. Även om vi ständigt irriterar oss på småsaker har vi riktigt kul under spelpassen.

Omdöme
Dragon Ball Z: Kakarot är en oväntat fräsch tolkning av den välanvända Dragon Ball-licensen. Huvudfokus är som flera gånger tidigare storslagna slagsmål, men tack vare en öppen spelvärld och enkla rollspelsinslag blir resultatet ovanligt lyckat. Det ska dock sägas att stora delar av äventyret hade mått bra av mer finslipning, och är du inget fan av serien faller många inslag platt. Men å andra sidan, med stor fanservice, läckra mellansekvenser och framför allt underhållande gameplay är Dragon Ball Z: Kakarot ett klockrent val för alla Dragon Ball-fans – oavsett om intressegraden är 150 eller över 9000.
Fakta Dragon Ball Z: Kakarot
Genre: Actionrollspel
Utgivare: Bandai Namco
Utvecklare: Cyber Connect 2
Plattform: Playstation 4, Xbox One, pc
Testad plattform: Playstation 4 Pro
Pris: 599 kronor

Fullt med godsaker att gotta sig i för Dragon Ball-fans.
Långt och varierat äventyr.
Mycket roligare än det borde vara.

Allt från grafik och kontroll till svårighetsgrad kunde ha varit mer genomarbetat.
Extremt ojämn kvalitet på mellansekvenserna.
Onödigt otydliga funktioner och menyer.
