Stor guide: Skaffa solceller – allt du behöver veta

Den 25 april 1954 demonstrerades den moderna kiselsolcellen för första gången publikt av ett forskarlag på Bell Laboratories i USA. Med hela 66 år på nacken kan solceller med all rätta kallas en mogen teknik. Ursprungligen användes tekniken för att alstra ström på avlägsna platser dit elnätet inte nådde, som fyrar ute till havs och satelliter i omloppsbana.

De första årtiondena som solceller användes kommersiellt var även tekniken ordentligt kostsam, för att inte säga svindyr. Idag är läget annorlunda och det installeras solenergianläggningar i Sverige som aldrig förr. Under 2018 ökade antalet installationer med 78 procent gentemot föregående år, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).

– Vi är uppe i cirka 40 000 anläggningar just nu och de allra flesta finns på villatak, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.

Totalt finns det ungefär två miljoner småhus i Sverige, dit räknas även radhus och vinterbonade fritidshus. De senaste åren har priserna för solcellsinstallationer minskat. En utveckling som möjligen håller på att bromsa in.

Statliga stödpengar

– Produktionskostnaderna har fortsatt nedåt, samtidigt får man mindre och mindre för svenska kronor. Solpaneler, växelriktare och annat material tillverkas utomlands. Det gör att kostnaderna för materialet planat ut i svenska kronor mätt, förklarar Anna Werner.

Installationer av solenergianläggningar på småhus är för tillfället subventionerade av staten med ett investeringsstöd om 20 procent. Stödet gäller fram till 31 december 2020, därefter är det osäkert om stödet kommer att finnas kvar eller sänkas successivt.

– Kanske får man från och med nästa år nöja sig med rot-avdrag för arbetet, som ger nio procents lägre investeringskostnad. Nuvarande ROT-avdrag kan dock bara användas av småhusägare som har minst fem år gamla hus. Det finns idéer från bland annat Centerpartiet att införa ett grönt rot-avdrag, men om och när det blir verklighet, det vet vi inte än, säger Bengt Stridh, universitetslektor vid Mälardalens högskola, akademin för ekonomi, samhälle och teknik.

– Förhoppningsvis kan exempelvis skalfördelar, i och med att branschen växer, motverka detta så att kostnaden för hushållet blir stabil trots att stödet minskar, säger Anna Werner.

Ökat fastighetsvärde

En annan nog så viktig faktor att ta med i beräkningen är elpriset. Om det stiger är solceller på taket en riktigt bra affär. Om det sjunker drastiskt är solcellerna förvisso en naturvänlig energikälla, men som tar lång tid på sig att spara in vad de kostat. Vissa bedömare gör gällande att Sverige kommer att närma sig resten av Europa där elräkningarna generellt sett har varit högre.

– Investeringen lönar sig bättre ju högre elpriset är under installationens livslängd. Det gör att det är först i efterhand som man kan räkna ut exakt hur lönsam installationen blev, menar Anna Werner.

För den som äger sin bostad finns det flera sätt att räkna på sitt hem som ett slags sparande och investeringsobjekt för framtiden. Fastighetsvärdet är det mest självklara. I en studie som forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet genomfört har 8 000 solcellsinstallationer parats ihop med 50 000 husförsäljningar under åren 2012–2018. Studien visar att hus med solcellsanläggningar i snitt ökar i värde med 14 procent jämfört med andra liknande objekt.

– Även större fastighetsägare motiverar ibland investeringar i solceller med att det ökar värdet på fastigheten. Det är lättare att få hyresgäster till byggnader om man har solceller, säger Anna Werner.

Framtidssäker teknik

Att den tekniska utvecklingen går fort framåt är de flesta av oss rätt vana vid. Det kan därför vara naturligt att undra om dagens solcellsteknik är något att satsa på eller om det är smart att invänta nästa teknikskifte.

– Kiselbaserade solceller ökar i verkningsgrad och priserna går nedåt. Jag har svårt att se att någon annan teknologi skulle kunna konkurrera ut kisel inom överskådlig framtid. Det finns inget som tyder på att det kommer att förändras, menar Bengt Stridh vid Mälardalens högskola som även driver Sveriges största blogg i ämnet, Bengts Nya Villablogg.

Med andra ord verkar det relativt säkert att satsa på den solcellsteknik som finns idag. Enligt branschen förbättras effekten i den typ av solpanel som installeras på hustak idag med cirka en halv procent per kalenderår. Ett ämne som brukar nämnas som nästa generations solcellsteknik är Perovskit som ger en högre verkningsgrad än dagens solceller och även är billigare att tillverka. Perovskiten har dock hittills inte varit nog stabil och har för kort livslängd för att fungera som energikälla för småhus. Livslängden på en solcellsanläggning med dagens kristallina kiselteknik beräknas till minst 25 år.

– Perovskiter är ännu på forskningsstadiet och vi får väl se om det lyckas bli en kommersiell produkt för husägare, men det är knappast nära förestående, säger Bengt Stridh.

En långsiktig lösning 

Att en solcellsinstallation har så utdragen livscykel gör att en investering över tid behöver ses om en långsiktig lösning och inte ett snabbt sätt att få ned saldot på elräkningen. Eftersom endast tre procent av världens solcellsmoduler varit i drift mer än tio år är det lite svårt att säga vad den egentliga ekonomiska livslängden är idag.

– Det är därmed också svårt att svara på om livslängden förväntas öka inom en nära framtid. Att ge 25 års effektgaranti, eller 30 år som kan förekomma, för solcellspaneler är en extremt lång garantitid. Finns nog ingen elprodukt, eller kanske ens någon produkt vi normalt köper, som har en sådan lång garantitid, konstaterar Bengt Stridh.

Samtidigt är det inte möjligt att uppgradera en installation i någon högre grad när den väl är på plats och producerar el.

– Det är ingen ekonomi att byta ut solcellsmodulerna mot några med bättre verkningsgrad om några år. Om växelriktaren behöver bytas i framtiden kan man byta till en med högre verkningsgrad. Där kan man göra en liten vinst, säger Bengt Stridh.

Håll koll på skuggan

Som med alla stora inköp finns det både vinster och fallgropar att ha koll på innan man slår till och skaffar sig en förnybar och hållbar energikälla från ovan.

– Om man har mycket skuggor på taket från träd, andra byggnader, takkupor, eller något annat, kan solelproduktionen minska rejält. Man behöver därför kolla hur det ser ut på sitt tak med skuggning över en dag och vid olika årstider, tipsar Bengt Stridh.

– En del husägare tror att man måste ha ett hundraprocent optimalt tak för att det ska vara någon mening med att installera solceller. Det gör att många inte går vidare och handlar upp solceller, men panelerna behöver inte sitta helt optimalt. Det kan bli en bra elproduktion även under något suboptimala förhållanden, avslutar Anna Werner på Svensk Solenergi.

Solenergi kortfakta

• Solen strålar värme och ljus mot vår planet med energimängden 170 000 terawatt (TW) i sekunden. En terawatt är en biljon watt. En watt (W) anger effekt (energi per tidsenhet).
• Av den strålning som träffar jorden reflekteras 23 procent direkt av atmosfären och moln medan 23 procent absorberas på vägen mot planetens yta. Återstoden, 54 procent, når jordytan, där 7 procent reflekteras ut igen. Den innebär att i snitt 47 procent av den ursprungliga solenergin absorberas vid jordytan.
• Grovt räknat förbrukar mänskligheten 16 terawatt energi i sekunden. På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år.
• I dagsläget utgör solenergi cirka 0,4 procent av landets nätanslutna elproduktion. Motsvarande siffra för i Tyskland är 9,1 procent. Kärnkraft och vattenkraft står för 80 procent av elproduktionen i Sverige som år 2019 uppgick till 164 TWh.
• Om tre fjärdedelar av Ölands yta skulle täckas med solcellspaneler skulle Sveriges elbehov vara tillgodosett för en överskådlig framtid.