Testat spel: NHL 21
Pris: PS4: 598 kr hos Cdon. Xbox One: 598 kr hos Cdon

Hur tar man avsked av en konsolgeneration på ett värdigt sett? Den frågan har säkerligen plågat EA:s olika utvecklingsteam av NHL, Fifa och de andra sportserierna. Kvarnen slutar inte mala bara för att många hängivna spelare så smått börjat plugga ur sina Playstation- och Xbox-konsoler i väntan på vad som komma skall. Och hur lanserar man egentligen ett ishockeyspel när det verkliga Stanley Cup-slutspelet precis avgjorts?

Betyg 3 av 5

Omdöme

Nej, NHL 21 är verkligen ingen nyhetsfest på något sätt. Det känns mer som ett "bara för att vi kan"-försök från EA att tjäna en sista slant på den nuvarande konsolgenerationen. Spelet i sig är det inga större fel på, men du som lirat de senaste årens upplagor kommer märka av bristen på nytänk.

Positivt

  • Äntligen kärlek till karriärläget!
  • HUT Rush är en frisk fläkt
  • Tajta kontroller

Negativt

  • Utdaterad spelmotor
  • Stor brist på riktiga nyheter
  • Rejält glapp i svårighetsgraderna

Man gör så gott man kan, är väl det enda rimliga svaret på den frågan. Tajmingen för NHL 21-lanseringen är verkligen den sämsta tänkbara, med en köttslig hockeyförlaga som fullständigt vridits ur led av den pågående pandemin, en försvinnande liten utvecklingsbudget jämfört med exempelvis Fifa-spelen och en spelmotor som kändes gammal och trött redan för två-tre år sedan.

Konkurrenten Konami, som utvecklar fotbollsserien PES, valde att köra med öppna kort och släppte en försiktig uppdatering av fjolårets spel till halva priset. "Vi vill fokusera på nästa år" meddelade man, och väckte empati hos fansen för sitt ärliga utspel. För vem vill inte hoppa över mardrömsåret 2020? EA räckte troligtvis inte upp handen helt lustfyllt på den frågan, utan såg sig nödgade att mala en sista gång för den döende konsolgenerationen. 

NHL 21
Aleksandr Ovetjkin är årets omslags"pojke".

Med tanke på förutsättningarna är det svårt att bli besviken. Undertecknad firar tioårsjubileum med EA:s NHL-serie och ställde förväntningarna lågt. Sedan skridskoåkningen vässades i NHL 19 har spelet på isen knappt förändrats alls. I år får vi ett par nya finter och dragningar att lattja med, sådana vi ändå inte orkar jobba in i rotationen och den speluppbyggnad som nu på allvar börjar kännas enformig. Spelet ser exakt likadant ut som året innan och vi måste anstränga oss för att över huvud taget inse att det är ett nytt spel vi faktiskt satt igång med.

Samma domare, samma ansikten i publiken, samma stelhet som uppenbarar sig när alla spelare på bänken i total synkronisering vrider sina kroppar under spelavbrotten. Det är mestadels Hawaii-hockey där ute på isen, eftersom den välbekanta AI:n och spelmekaniken inte medger mycket annat. NHL 21 är fortfarande roligt och finslipat, men den skriande bristen på förändring är så uppenbar att vi inte kan låta bli att suckfnissa åt det hela. Att NHL-serien behövde en ny spelmotor redan för ett par år sedan är en underdrift.

Helt utan nyheter blir vi inte. Till vår stora förtjusning har singleplayer-läget Be A Pro fått en rejäl uppdatering. Vi skapar ett 17-årigt hockeylöfte från Skellefteå, börjar med att möta typ Dynamo Minsk i en hockeylada nere i Europa och blir snart draftade av ett Los Angeles Kings som sett bättre dagar. De val vi gör både på och utanför isen formar oss som spelare och påverkar lagkamraternas, ledningens och fansens åsikter om oss. Du som hängt med ett tag kan dra paralleller till det lysande Life the Life-läget som introducerades i NHL 14 och raskt plockades bort året därpå.

NHL 21
Ärligt talat, vilken hockeyspelare skulle uttrycka sig så här under en presskonferens?

Vi kan välja att bete oss som lydiga lagspelare eller superstjärne-divor, och sällan något däremellan. Vårt ansikte trycks upp på flingpaket, vi hittar på roliga aktiviteter med lagkamraterna och avancerar snabbt i hierarkin. Ett uppfriskande utbyggt talangträd låter oss utforma vårt proffs i den riktning vi själva vill och det finns en smått bisarr mängd funktioner för att skräddarsy karaktären in i minsta detalj. 

NHL 21
Din tränare kallar på uppmärksamhet i tid och otid. Här instruerar han oss direkt efter första nedsläpp. Kunde han inte ha sagt det här innan matchen?

Att Be A Pro-läget får den kärlek det förtjänar är underbart. Däremot känns det långt ifrån färdigutvecklat. De styltiga svar vi kan ge i olika dialoger imponerar inte och den tränarfeedback vi får på isen känns ofta totalt ologisk. Som ung forward vräker vi in mål och assister, men coachen envisas med att sätta personliga delmål som handlar om att prioritera försvaret.

På högre svårighetsgrader är detta stört omöjligt, eftersom våra okontrollerbara lagkamrater är totalt odugliga i jämförelse med motståndaren. De egna backarna står mest och kramas med motståndarna i sarghörnen. Därför dör entusiasmen över "BAP" ganska snabbt. 

NHL 21
En del är bekant från tidigare år, men 2021 års Be A Pro-läge är mer detaljerat än på länge.

Just svårighetsgraden har alltid varit ett sorgebarn i NHL-serien. Det gäller samtliga enspelarlägen. Vi hoppar mellan Proffs och All-Star men kan inte hitta balansen. I det förstnämnda läget vinner vi alla matcher med typ 14-2 och i det senare är det ohyggligt svårt att få någonting alls uträttat. Motståndarna får magnetiska klubbor, följer oss som en lejonflock i offensiv zon och passar som gudar.

Det finns en bisarr mängd olika reglage för att finjustera såväl med- som motspelare, men det kräver för mycket tid och ger en artificiell upplevelse av fusk när vi håller på och pillar där. Ge oss något mellan Proffs och All-Star, EA!

Det är också väldigt lätt att missbruka ett par skottvarianter som i stort sett alltid ger mål, även om målvakterna faktiskt är bättre än någonsin. Främst handlar det om att vika in från sidan och få iväg ett rappt handledsskott från exakt rätt avstånd på "fel" sida hos målvakten – alltså dennes klubbsida. Att varsamt etablera ett presspel med backarna på blålinjen är oftast onödigt energikrävande. 

NHL 21
Aleksandr Ovetjkin. Iförd NY Islanders-tröja. Som tacklar Philadelphias maskot till smulor. Bara i HUT Rush!

Den onlinebaserade kassakon Hockey Ultimate Team har fått sällskap av ett snabbare Rush-läge. Vi öppnar spelarpaket och bygger laget från grunden precis som tidigare, men Rush-matcherna känns mer lättillgängliga för den som söker snabbare underhållning. Vi kan spela 3-mot-3 eller 5-mot-5 och samlar stilpoäng med finter, tacklingar och snygga skott. Kinkiga regler kan vi bortse ifrån, vilket ger HUT en merarkadliknande känsla som vi verkligen uppskattar.

Ett par mindre nyheter, som rankade säsonger i World of Chel och ett Deadline Day-minispel i Franchiseläget, står också att finna. Dessa bleknar dock i jämförelse med HUT Rush och Be A Pro som ska vara årets dragplåster. Båda två underhåller i viss utsträckning, men kan inte dölja det faktum att NHL-serien är i ett desperat behov av rundsmörjning. Spelmotorn måste pensioneras för att vi ska kunna gå vidare, och gissningsvis händer det när första NHL-spelet släpps till PS5 och Xbox Series X.

NHL 21 är absolut inte ett dåligt spel, men serien har stått och stampat för länge nu för att det ska kännas som 600 riktigt välspenderade kronor. Nästa år måste EA verkligen bygga något nytt från grunden för att vi återigen ska kunna glädjas åt att öppna plånboken för ett NHL-spel.

NHL 21

Testat: Oktober 2020
Genre: Sport
Utvecklare: Electronic Arts
Utgivare: Electronic Arts
Plattform: Playstation 4, Xbox One
Testat på: Playstation 4
Pris: Från 499 kronor på Prisjakt

Betyg: 3 av 5

NHL 21 (PS4) Pris vid test: 598 kr.

Bästa pris just nu: 553 kr