Edge 30 Ultra: Vi testar Motorolas 200-megapixelmobil

Testad produkt: Motorola Edge 30 Ultra
Pris: 8 590 kronor hos Amazon Sverige

Motorola har de senare åren blivit ett alternativ för den prismedvetna mobilköparen, inte bara med sina budget- och mellanklassmobiler Moto G, utan också med den lyxigare Edge, som ända sedan debuten gett mycket för pengarna. Vårens toppmodell Edge 30 Pro kostar knappt 8 000 kronor. Nu har de släppt uppgraderade Edge 30 Ultra med extra allt specifikationsmässigt. Den blir din för precis under 10 000 kronor.

Edge 30 Pro är en stor och bred mobil, skärmen 6,67 tum och vikten nästan två hekto. Både fram- och baksidan har skarpt böjda glasytor utmed långsidorna och sedan en tunn aluminiumram runtom som går ut i platt avfasade kortsidor uppe och nere. Böjda skärmkanterna kan bli något av en vattendelare, antingen gillar du stilen och uppskattar funktioner som ljussignaler längs kanten för notifieringar, eller så irriterar du dig på skiftningar i skärmen utmed kanterna.

De tunna sidorna gör att på-knapp och volymkontrollknappar blir smala, de är inte heller särskilt stora på längden. Men de hittas ändå lätt med fingertopparna och på-knappen är räfflad, så att du inte ska missta dem för varandra.

Toppklass på stilen, inte på tåligheten

Telefonen bockar annars av rätt lyxfaktor, med klanderfri byggkvalitet och en utstickande stil, särskilt den svarta modellen av telefonen, där baksidan har bekvämt mattpolerat glas som glittrar i solskenet. Även en alternativ vit modell av telefonen har matt glas baktill, men med jämnare polering, som fortfarande gör den svettigare att greppa.

På ett par punkter blir vi påminda om att det inte är elitklass på allt. Mobilen har inte full vattentålighet i ip68-klass, så du ska inte tappa den i diskhon eller sjön. Det är ip52-klassning, vilket innebär skydd mot lättare stänk som regn och vardagsfukt.

Den är i och för sig inte ensam i toppskiktet att ha kompromissat bort det, det har vi även anmärkt på för till exempel Oneplus senaste toppmodeller, även dyra Oneplus 10 Pro. Det, och det faktum att det är Gorilla Glass 5 och inte tåligare Victus i skärm och baksida, gör att vi vill trä på dess medföljande skyddande plastskal.

Höga prestanda med reservation

Mobilen är givetvis uppgraderad med Qualcomms senaste systemkrets Snapdragon 8+ gen 1, som ger den ett bra lyft i prestanda och även bättre energieffektivitet än vårens bästa Android-mobiler. Fram tills nya Iphone-generationen med A16 Bionic i kom och tog täten var den också den tveklöst bästa kretsen för mobil gaming. Och med tanke på priset, flera tusenlappar lägre än nya Iphone, kan vi inte klaga på den punkten.

Den tar sig för det mesta an alla uppgifter vi utsätter den för, från fotohantering och högupplöst filmning, ar, tung dokumenthantering, spel och multitasking. Med tolv gigabyte ramminne och 256 gigabyte lagring av snabb ufs 3.1-typ flyter allt på utan märkbar seghet. Motorolas avskalade och i stort oförändrade Android-gränssnitt bidrar också till en smidig upplevelse.

Långvarig gaming eller högupplöstfilmande gör den något varm att hålla i, men inte så varm som en del andra mobiler med samma hårdvara. Det är faktiskt inte helt positivt, då det verkar bero på mindre effektiv värmeavledning från kretsen. Den har en tendens att istället begränsa maxprestanda efter en längre session av tung belastning. Det gör alla telefoner, men här blir det en mer märkbar effekt på prestandan än i andra snabba Android-mobiler.

Mycket färg, måttlig kontroll

Skärmen är av p-oled-typ, något som vi för ett par år sedan hade ryggat tillbaka inför, men de har fått förbättrad kvalitet och har idag samma stora färgomfång, toningskontroll och dynamik som amoled-skärmar. Här får vi 10 bitars färghantering med utmärkt intensitet. Det som saknas är den närmast perfekta färgbalansen som de bästa amoled-skärmarna har, det drar åt kalla toner, vilket vi behöver gå in och justera manuellt för att bli av med.

Inte heller då kommer den upp i proffsnivå i färgkorrekthet, om det är viktigt för dig. Det är kanske framförallt om du är en kräsen fotograf och vill se hur bilder du tagit ser ut som det kan bli en nackdel. Det går att ställa skärmen i ett läge kallat ”Naturliga”, vilket känns som en konstig grammatisk översättning, men då får du i alla fall mycket mer korrekt srgb-färg.

Skärmen har en bildfrekvens på hela 144 Hz, och du kan växla mellan 60 och 144 Hz manuellt eller låta ett ”ai-läge” göra det själv. Hur intelligent det är låter vi vara osagt, den verkar mest växla till 60 Hz vid videouppspelning. Det är inte en ltpo-skärm, så vi får inte dynamisk bildfrekvens efter behov. Det gör att 144 Hz-läge liksom ai-läget drar mer ström.

Funkar bäst för film

Upplösningen är på 1080p, vilket är skarpt nog för allt utom om du vill granska skärmen med lupp. Med upp till 1 250 cd/m² i ljusstyrka klarar den solljus galant, och med stöd för hdr10+ levererar den en lysande hdr-upplevelse med rätt strömningstjänst. Här stör vi oss inte på lite skeva färger utan njuter istället av intensivt punktljus och fina nyanser även i hög kontrast.

Kraftfulla stereohögtalare med överraskande rika bastoner och Dolby Atmos-stöd gör den också riktigt bra för just filmtittande. Andra saker klarar högtalarna inte lika bra. Den saknar den hel del detaljer i diskanten, som gör att den inte fungerar lika bra för musik, eller som högtalartelefon i bullrig miljö. 

Framför allt är det två saker med telefonen som skapar rubriker. För det första extra snabb batteriladdning, både via usb och trådlöst, 125 watt med den medföljande bastanta Turbopower-laddaren, och upp till 50 watt med rätt trådlös laddare.

Via usb fyller vi upp dess 4 610 milliamperetimmars batteri på nästan exakt en halvtimme. Det räcker sedan väldigt länge om vi begränsar bildfrekvensen till 60 Hz. Vi strömmar Youtube-film i långt över ett dygn. Men i auto-läge som trycker upp bildfrekvensen till 144 Hz under blandad användning drar den mer ström. Även då är batteritiden dock väl godkänd.

Jättesensor som fotar skarpt

Sist men inte minst har vi kameran. Den sticker ut på baksidan med en tjock lins i ett fyrkantigt kamerahus. Motorola är den första telefonen som använder Samsungs nya stora HP1-sensor. Den har dels en stor yta på 1/1,22 tum, dels lätt bisarra 200 megapixel i upplösning. Det gör att individuella pixlar fortfarande blir små, men du fotar normalt med pixelbinning som slår ihop 16 pixlar till en, och mer hanterbara 12,5 megapixel per bild.

I normalläge fotar den både snabbt, snyggt och detaljerat i dagsljus. Optisk bildstabilisator kombineras med digital för skakfri bild, och snabb följsam autofokus gör det lätt att snäppa snygga bilder. Den har återhållsam hdr, så en del detaljer kan försvinna i framförallt ljusa ytor, men det gör samtidigt att den får en naturlig balans som kan försvinna i vissa mobilkameror som jobbar aggressivt med hdr.

I alla andra lägen får vi fina detaljer, och utmärkt färgbalans. Bättre än skärmen visar till och med, vilket åter gör oss besvikna på att Motorola inte valt en av de amoled-skärmar som ger bättre kontroll. Kameran hänger också med bra på kvällen, med ett välbalanserat nattfotoläge som lyfter upp mörka vrår och en natthimmel precis lagom mycket. Inte så pass att det känns onaturligt men tillräckligt för att ge detaljer och minimera brus.

…men inte unikt skarpt

Riktigt vad poängen är med 200 megapixlars upplösning är svårt att säga. En kamera med runt 50 megapixel och likande sensorstorlek hade gjort samma jobb. Du kan ta jättebilder med äkta 200 megapixel upplösning, men det ger inte så mycket i kvalitetsvinst. Det blir brusigt och grynigt på pixelnivå, och kameran blir långsam att använda när jättebildfiler ska sparas undan.

Huvudkameran har sällskap av en 12 megapixel zoomkamera med 2x optisk zoom. Den kallar Motorola för en ”porträtt-zoom” och det är också den som främst används i kamera-appens ovanligt mångsidiga porträttläge, där du kan få duktigt fejkat skärpedjup på olika brännvidder. Men det går också bra att zooma in för närbilder på distans. Zoomkameran fotar också övertygande på kvällen, med bara minimalt brus, snabb fokus och rika färger.

Kameratrion på baksidan rundas av med mer högupplöst, en vidvinkelkamera med 50-megapixelsensor och pixelbinning som gör att den också som standard levererar 12-megapixelfoton. Den har överlag godkänd kvalitet men gör inget exceptionellt. Den matchar huvudkameran i färg och dynamik i dagsljus, men tappar sedan mycket både i brukshantering och färgmättnad om vi fotar på kvällen. Ett plus i kanten är att den har makroläge, och fotar närbilder betydligt bättre än alla de separata makrokameror som många mobiler har.

Många megapixel överallt

Slutligen är det också väldigt stora siffror i selfie-kameran, som har en sensor på hela 60 megapixel. Men återigen är vi inte helt säkra på varför, i standardläge lagrar den 15-megapixelbilder som är bra nog. Du kan gå upp till full upplösning och få mer detalj på näshåren, men inte så mycket att det är värt det. Då slår kameran dessutom av hdr. 

Edge 30 Ultra kör som alla Motorola-mobiler ett nästan rent Android-gränssnitt där det egna tillägget My UX bara lägger till kontrollmöjligheter och bonusfunktioner i bakgrunden. Det uppskattar vi och hoppas Motorola fortsätter med. Här får du Android 12 och är utlovad tre år av systemuppdateringar på det. Det är väl godkänt.

Bland de funktioner som My UX bidrar med är det framförallt geststyrning, aktiv låsskärm och gränssnittet Ready For, för extern skärm eller ansluten dator som sticker ut. Då usb-porten på mobilen stödjer skärm går det att få ett fullt skrivbordsgränssnitt utan den sorts lagg som trådlös skärmuppkoppling kämpar med. Synd bara att Motorola har en bra bit kvar med att finputsa det gränssnittet. Något Samsung Dex är det inte, men det har potential att kunna bli.

Helhetstänket saknas

Just finputsning verkar vara huvudproblemet med Motorola Edge 30 Ultra. Den har en imponerande samling höga siffror på pappret – bästa Android-systemkretsen, 144 Hz skärm, brutal effekt för batteriladdning och fler megapixel än någonsin. Men endast batteriladdning och batteritid ger den förväntade effekten.

Processor och grafik underpresterar en aning jämfört med en del andra mobiler med samma krets, skärm och högtalare är godkänt bra, men inte i absoluta toppklass, och kamerorna gör inte bort sig, men poängen med de extra megapixlarna är svåra att se. Det är fortfarande en bra mobil för pengarna, men mindre satsning på extrema komponenter och mer fokus på implementeringen hade varit tacksamt.

Specifikationer

Produktnamn: Motorola Edge 30 Ultra
Testad: September 2022
Tillverkare: Motorola
Systemkrets: Qualcomm Snapdragon 8+ Gen 1
Processor: Kryo Prime 3,2 GHz + 3 st Kryo Gold 2,75 GHz, 4 st Kryo Silver 2 GHz
Grafik: Adreno 730 900 MHz
Minne: 12 GB
Lagring: 256 GB
Skärm: 6,67 tum p-oled, 1080x2400 bildpunkter, 144 Hz
Kameror: 200 megapixel + 50 megapixel vidvinkel + 12 megapixel 2x telefoto med led bak, 60 megapixel fram
Anslutningar: Usb 3 typ c med displayport
Kommunikation: 2g, 3g, 4g, 5g, wifi 6e, bluetooth 5.2, agps, galileo, nfc
Operativsystem: Android 12 med My UX
Övrigt: Dubbla sim, fingeravtrycksläsare i skärmen
Batteri: 4 610 mAh, ca 33 tim onlinevideo (wifi, hög ljusstyrka, 60 Hz), ca 18 tim blandad användning (4g, låg ljusstyrka, 144Hz), ca 30 tim samtal
Batteriladdning: 125W usb (Turbopower), upp till 50W trådlös, 10W omvänd trådlös
Storlek: 16,2 x 7,35 x 0,84-1,15 cm
Vikt: 199 gram
Rek. pris: 9 990 kr
Pris: 8 590 kronor hos Amazon Sverige

Prestanda

Antutu Benchmark: 1 078 521 poäng
Geekbench 5: 4 205 poäng
Geekbench 5 en kärna: 1 312 poäng
3dmark Wild Life Unlimited: 11 008 poäng
3dmark Wild Life Extreme: 2 793 poäng
Lagring, läsning: 1 715,2 MB/s
Lagring, skrivning: 1 345,9 MB/s