Testat spel: Fire Emblem Engage
Pris: Från 549 kronor via Prisjakt
Nytt år, nytt Fire Emblem. En viss överdrift, med inte långt ifrån sanningen med alla spin-offs inräknade. Fire Emblen Engage är däremot ett klassiskt Fire Emblem-spel; det är till och med extra klassiskt eftersom ett flertal huvudpersoner från seriens digra historia gör gästbesök. Men går det att göra något vettigt med den premissen, eller blir det bara jobbigt klibbig fanservice?
Omdöme
Positivt
- Nervpirrande strider där ett klumpigt drag kan leda till permanenta förluster
- Grafik perfekt anpassad för Nintendo Switch
- Både gamla och nya spelmekaniska inslag håller toppklass
Negativt
- Men vad är det för story
- Ganska bleka karaktärer, inte minst bredvid gästbesökarna
- Utanför striderna är det ett klart steg ner från föregångaren

Bland drakar och demoner
Fire Emblem är en spelserie med över 30 år på nacken, vilket så klart innebär att de vanligtvis fristående äventyren spretar både hit och dit. Överlag brukar de dock berätta en hyggligt jordnära historia som kretsar kring en konflikt mellan närliggande riken, där huvudrollen vanligtvis innehas av en kunglig ättling eller legosoldat med mystiskt förflutet.
I Fire Emblem Engage tar spelaren kontroll över en drake. En gudomlig drake. Visserligen i människoform, men ändå. Människodraken, vid namn Alear, har efter en tusenårig sömn plötsligt vaknat upp – vilket snart visar sig bero på att en ondskefull och mäktig drake flytt sitt fängelse och försöker lägga hela världen under sina fjälliga fötter.
För att stoppa detta anti-demokratiska beteende behöver den yrvakne Alear hjälp. Dels från en brokig skara karaktärer som mer än gärna kastar allt åt sidan för att hjälpa den gudomliga draken, men framför allt från ett dussin magiska ringar som innehåller andar tillhörande hjältar från tidigare Fire Emblem-spel.

Klibbigt men välgjort
Jag har varit ett fan av Fire Emblem-serien sedan den hittade till Europa i början av 00-talet. Karaktärer som Ike, Lyn och Celica är hjältar jag minns med värme, vilket gör det både kul och märkligt att se dem tillsammans i ett och samma äventyr. Även om de endast är reglerade till supportroller i spökformat.
Att gästhjältarna är fanservice på hög nivå går inte att förneka, och det behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt. Men nja, det känns mest påklistrat – och för alla som inte har någon koppling till karaktärerna skapar inslaget nog fler frågetecken än utropstecken. Dessutom blir återbesöken aningen märkliga med alla minnen de för med sig. Berättelser och karaktärer som jag minns flera år senare, medan jag redan nu har svårt att komma ihåg karaktärer och händelser i Fire Emblem Engage.
Till skillnad från föregångaren Fire Emblem: Three Houses är nämligen Engage klart mer avskalat utanför striderna, både sett till sidosysslor, handling och karaktärsutveckling. Trist på ett sätt, men också skönt att ett större fokus ligger på just striderna – vilket ändå är seriens starkaste kort.

Stenar, saxar och påsar
Det ska dock sägas att ring-systemet är välutvecklat och lyfter striderna i Fire Emblem Engage. Inslaget gör striderna till de bästa i serien, till och med. Ringarna kan utrustas på valfri karaktär och ge dem unika egenskaper, egenskaper som sedan kan läras ut och behållas även om ringarna byter ägare.
I övrigt är Fire Emblem Engage en återgång till det klassiska upplägget med den så kallade vapentriangel, ett "sten, sax, påse"-system som har stor påverkan på varje duells utgång. Systemet innebär att varje vapen är starkt respektive svagt mot en annan vapenklass, till exempel är svärd starkt mot yxa men svagt mot lansar. Även de olika soldatklasserna kan sorteras in i ett liknande system.
På så sätt blir det ett måste att bygga en varierad trupp med soldater att ta till strid, och att verkligen vara försiktig och tänka genom varje drag på slagfältet. Ett enda ogenomtänkt drag kan nämligen få långtgående konsekvenser i form av permanenta dödsfall.

Kill your darlings, men helst inte
Den ständigt närvarande risken att ens trupper dör på slagfältet, utan möjlighet att komma tillbaka, är något som alltid varit en av de starkaste sidorna i Fire Emblem-serien. Att en person jag lärt känna mellan uppdragen, tränat upp, utrustad och varit en viktig del i mina segrar plötsligt är borta. Förutom att göra ont i hjärtat, skapar det knixiga situationer där jag både vill skydda mina bästa trupper – och använda dem längst fram på slagfältet.
Det är fullt möjligt att buffa upp ett par favoritkaraktärer och använda dessa som spjutspets i alla strider. De spöar fienderna, de samlar erfarenhetspoängen, de får den bästa utrustningen. Men risken finns att en oförsiktig manöver kan sätta punkt för deras resa och sätta mig i en prekär situation.
Låter systemet med permanenta dödsfall som ren idioti går det att stänga av inslaget helt, men utan den nerven i striderna förlorar Fire Emblem mycket av sin usp. Att det finns en möjlighet att göra om misslyckade drag räcker bara det för att nagga nerven i kanten.

Strid i sinne, uttråkad inne
Även om snart fyra år gått sedan Fire Emblem: Three Houses gav serien en välbehövlig nystart, känns det storslagna äventyret inte ett dugg föråldrat. Faktum är att Three Houses gör flera saker bättre än uppföljaren Engage, inte minst med en mer spännande story, mer intressanta karaktärer och roligare sysslor utanför striderna.
Men så har vi det där med striderna. Spelens hjärta. Och här gör Fire Emblem Engage väldigt mycket rätt. De taktiska grunderna och möjligheterna är lika stabila som alltid, men en återkomst av den klassiska vapentriangeln tillsammans med det välfungerande (om än klibbiga) ring-systemet gör att Engage glänser stort på slagfältet.
I slutändan når Fire Emblem Engage kanske inte riktigt upp till sin föregångare, men vill du ha mer Fire Emblem – eller inte orkar med så mycket socialt dravel utanför striderna – är det här ett måste.
Fire Emblem Engage
Testat: Januari 2023
Genre: Strategirollspel
Utvecklare: Intelligent Systems
Utgivare: Nintendo
Plattform: Nintendo Switch
Storlek: 16 GB
Pris: Från 549 kronor via Prisjakt
